FSL Import

Category: Råd och stöd

  • Permittering

    Permittering innebär att arbetet och lönebetalningen avbryts tillfälligt medan anställningsförhållandet i övrigt fortsätter att gälla.

     

    Tyvärr händer det att kommuner försöker stärka sin ekonomi genom att permittera sina anställda; ibland även undervisningspersonalen.

    FSL godkänner inte permitteringar inom undervisningssektorn eftersom permitteringarna äventyrar elevernas lagenliga rätt till läroplansenlig undervisning och en trygg skolgång. Att motivera permitteringar av lärare med behovet att spara pengar är att blunda för de negativa konsekvenser en permittering medför både på kort och lång sikt.

    Om du hotas av permittering ska du ta kontakt med ditt fackombud eller lokalförening. Deras uppgift är att påverka beslutsfattarna och försöka förhindra permitteringar.

    Kom också ihåg att aldrig ingå “sparavtal” med arbetsgivaren. En permittering är alltid arbetsgivarens ensidiga beslut.

     

    Grunderna för permittering

    Arbetsgivaren kan permittera en lärare eller en lärare inom småbarnspedagogik om arbetsgivaren skulle kunna säga upp anställningsförhållandet på grund av att arbetet har minskat bestående eller om arbetsuppgifterna tillfälligt har minskat och arbetsgivaren inte rimligen kan ordna med nya uppgifter eller utbilda arbetstagaren för nya uppgifter. Om ekonomiska orsaker tvingar arbetsgivaren till permittering måste arbetsmängden konkret minska.

    Det finns också en bestämmelse i AKTA som säger att grunden för en permittering på viss tid eller tills vidare kan vara bland annat ett tvingande behov av att minska kostnaderna.

    Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda de permitterade annat arbete, till exempel vikariat om sådana uppstår under permitteringsperioden.

     

    Permittering av visstidsanställd arbetstagare

    En kommunal tjänsteinnehavare för viss tid kan permitteras bara om tjänsteförhållandet har varat utan avbrott i minst sex månader innan permitteringen börjar.

    En arbetstagare som är anställd på viss tid kan endast permitteras om personen hen vikarierar för är en ordinarie anställd, som arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera om den anställda vore i arbete.

     

    Tidpunkt för permittering

    Vid permittering måste arbetet och lönen minska i samma förhållande. Det är alltså inte möjligt att permittera då läroanstaltens verksamhet ligger nere, till exempel under sommaravbrottet, höstlovet, jullovet, sportlovet eller annat motsvarande avbrott.

    Notera att du inte kan permitteras

    • om ditt arbete redan har avbrutits av andra orsaker, till exempel semester eller tjänst-/arbetsledighet.
    • när du är sjuk- eller föräldraledig, om inte permitteringen har meddelats före ledigheten.

    Enligt UKTA kan permitteringen inte heller börja eller sluta på en dag då tjänsteinnehavaren normalt skulle vara ledig.

     

    Permitteringsförfarandet

    Om arbetsgivaren överväger att permittera personalen måste saken behandlas i samarbetsförfarande innan beslut tas. Fackombudet informerar personalen om samarbetsförfarandet och hur det hela framskrider.

    Efter att ett eventuellt permitteringsbeslut har fattats, måste arbetsgivaren meddela dig personligen. Kommuner och samkommuner ska delge permitteringsbeslut tre veckor innan permitteringen börjar, övriga 14 dagar innan.

    Skyldigheten att ordna undervisning består

    Att undervisningspersonalen permitteras påverkar inte utbildningsanordnarens skyldighet att se till att de i lagen inskrivna subjektiva rättigheterna tillgodoses för dem som deltar i undervisningen. Hit hör till exempel rätten att få undervisning och stödundervisning enligt läroplanen samt rätten till en trygg läromiljö.

    Inte heller permitteringen av personal inom småbarnspedagogiken inverkar på kommunens skyldighet att se till att lagstiftningen om småbarnspedagogik följs och att barnens säkerhet tryggas.

     

    Dina skyldigheter som permitterad

    Om du blir permitterad fråntas din arbetsskyldighet så länge permitteringen pågår. Du får alltså inte utföra uppgifter som hör till arbetet, till exempel planering.

    Arbetsgivaren kan inte heller kräva att du gör några färdiga förberedelser med tanke på den kommande permitteringen, som exempelvis uppgifter som eleverna ska göra på egen hand.

    I praktiken blir alla de uppgifter som hör till ditt arbete ogjorda under den tid då du är permitterad.

    Lön under permittering

    Lönen för permitteringstiden dras av enligt samma principer som under oavlönade tjänstledigheter/arbetsledigheter.

    Om du blir permitterad ska du anmäla dig som arbetslös arbetssökande senast första dagen av permitteringen. Kontakta sysselsättningstjänsterna i din hemkommun via Jobbmarknaden.fi.

    Det lönar sig att kontakta Arbetslöshetskassan för undervisning och vetenskap (från 1.1.2026 Arbetslöshetskassan Ote) angående arbetslöshetsskyddet. På deras webbplats hittar du mycket information och anvisningar, till exempel om självrisktiden som gäller innan rätten till dagpenning börjar.

     

    Permitteringsförfarandet 

    Om arbetsgivaren överväger att permittera personalen måste saken behandlas i samarbetsförfarande innan beslut tas. Fackombudet informerar personalen om samarbetsförfarandet och hur det hela framskrider.

    Efter att ett eventuellt permitteringsbeslut har fattats, måste arbetsgivaren meddela dig personligen. Kommuner och samkommuner ska delge permitteringsbeslut tre veckor innan permitteringen börjar, övriga 14 dagar innan.

    De som producerar servicen ska inte också bekosta den – värdesätt ditt arbete!

    Kom ihåg att du som lärare eller rektor inte ska delta i sparåtgärderna genom att till exempel anhålla om tjänstledigt utan lön på arbetsgivarens uppmaning. En tjänstledighet i sparsyfte känner varken lagstiftningen eller kollektivavtalet till. När en lärare är tjänstledig, ska alltid en vikarie förordnas och betalas lön för jobbet.

    Det är inte heller möjligt att byta ut din semesterpenning (undantag är småbarnspedagoger) mot lediga dagar under läsåret. Semesterpenningen är en del av årslönen, inte en gåva från arbetsgivaren.

    Genom att gå med på dylika “sparavtal”, blir du som en part ansvarig för den försämrade undervisningen och/eller tryggheten i skolan.

    En permittering är alltid arbetsgivarens ensidiga beslut och arbetsgivaren är då också moraliskt ansvarig för det kaos som uppstår på arbetsplatserna.

     

    Att bestrida permitteringsbeslut

    Det lönar sig att kontakta fackombudet om du betvivlar att permitteringen är lagenlig eller om du har andra frågor om permitteringen; till exempel arbete eller uppsägning under permittering. Fackombudet kan reda ut saken med arbetsgivaren och kontaktar vid behov FSL-kansliet.

  • Skador som uppstår på skolans eller elevernas egendom – principer kring ersättningsskyldigheter

    Att en elevs eller skolans egendom skadas under skoldagen är alltid beklagligt. För att hanteringen av ärendet ska gå smidigt bör utbildningsanordnaren fastställa riktlinjer för hur ersättningen och informera alla parter om dessa.


    I den här artikeln listar vi allmänna principer som stöd för skolornas handlingsplaner. Principerna som utarbetats av lärarfacket OAJ gäller grundskolan, men de kan även tillämpas på andra utbildningsnivåer.

    Inom småbarnspedagogiken bör man beakta att barnen fortfarande är små. När ett litet barn orsakar en skada anses i regel i orsaken vara bristande tillsyn.

     

    Förlust av föremål 

    I skolan ansvarar var och en för sina egna tillhörigheter. Att ta med sig andra än de föremål som behövs på lektionerna den aktuella dagen sker på eget ansvar.

    Skolan har i allmänhet ingen skyldighet att ersätta förlorade föremål. Detta ska skolan tydligt informera hemmen om. Samtidigt är det bra att påminna föräldrarna om deras skyldighet att märka sina barns tillhörigheter med namn.

    Det är inte skolans uppgift att utreda brott. Om stöld misstänks informerar skolan vårdnadshavaren om möjligheten att göra en polisanmälan.

    Om skolan har anvisade förvaringsplatser för vissa föremål, ska det i förväg meddelas om skolan ersätter föremål som lämnas där eller inte.

    Det är bra att sätta upp en skylt vid förvaringsplatsen som tydligt anger om skolan ansvarar för och ersätter föremål som lämnas där.

     

    Skada på föremål 

    I skolor och läroanstalter tillämpas skadeståndslagen. Enligt huvudregeln i lagen ersätter den som orsakat skadan den uppkomna skadan. Det finns ingen åldersgräns för skadeståndsskyldigheten.

    Om skadan orsakats av en lärares vårdslöshet kommer skolan vanligtvis överens om rimlig ersättning med den som drabbats.

    Skolan ersätter i allmänhet elevens personliga tillhörigheter endast om egendomen skadats under en undervisningssituation.

     

    Skada på en annan elevs tillhörighet 

    Om en elev förstör en annan elevs egendom tillämpas skadeståndslagen. Föräldrarna till eleverna kan komma överens sinsemellan om ersättningsformen.

     

    Skada på skolans egendom 

    När en elev orsakar skada på skolans egendom kontaktar skolan hemmet. Situationen utreds och skadans omfattning bedöms tillsammans med hemmet. Samtidigt kommer man överens om hur skadan kan ersättas eller gottgöras.

    Om en lärare orsakar skadan ansvarar i regel utbildningsanordnaren för skadan.

    Utbildningsanordnaren kan dock kräva ersättning av läraren för skadans belopp, om läraren har orsakat skadan på annat sätt än genom en ringa, ouppsåtlig handling, det vill säga oaktsamhet.

     

    Avtal om användning av utrustning 

    Om elevers egna tekniska apparater används i undervisningen, måste detta avtalas med föräldrarna. Avtalet bör göras skriftligen.

    I avtalet ska parterna anges samt de föremål som avtalet omfattar. Dessutom ska det framgå vem som huvudsakligen ansvarar för föremålet.

    I avtalet anges även hur eventuella skador som kan uppstå ska ersättas och hur ersättning eventuellt kan krävas av tredje part som kan ha orsakat skadan.

    Avtal bör även ingås om en elev får låna hem skolans egendom, till exempel surfplattor.

     

    Så här tillämpas skadeståndslagen – exempel kring mobiltelefoner 

    I och med mobillagen som trädde i kraft 1.8.2025 har frågan om hur eventuella skador på telefoner som förvaras i skolan under lektionerna eller hela skoldagen, aktualiserats. Skadeståndslagen utgör huvudprincipen för ersättning av skada på en elevs mobil.

    1. I enlighet med skadeståndslagen är arbetsgivaren i första hand skadeståndsskyldig, det här gäller oberoende om arbetsgivaren har en försäkring som täcker skadan eller inte.  
     
    Om en lärare till exempel i misstag tappar förvaringslådan med elevernas mobiltelefoner när de samlats in för dagen och glaset på en av mobilerna spricker, är det arbetsgivaren ansvar att ersätta skadan. Som lärare ska man vända sig till rektorn, som i sin tur kontaktar arbetsgivaren och för ärendet vidare.

    2. Om en lärare däremot uppsåtligt orsakar en skada på elevens mobiltelefon, kan arbetsgivaren kräva att arbetstagaren ersätter skadan.

     

    Ta kontakt med ditt fackombud eller FSL:s rådgivare om du har frågor kring skadeståndslagen och ersättningsskyldigheten.

  • Manifest för psykisk hälsa i arbetslivet

    Manifest för psykisk hälsa i arbetslivet

    Som en del av social- och hälsovårdsministeriets program för psykisk hälsa på arbetsplatserna har man skrivit ett manifest. Manifestet består av tio teser för att förbättra arbetslivets kvalité.

    – Manifestet innehåller tio grundläggande punkter om vad som är viktigt för att skapa en arbetsplats som befrämjar den psykiska hälsan, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

    FSL och OAJ jobbar tillsammans för att främja medlemmarnas arbetshälsa. Grunden för en god arbetshälsa läggs på arbetsplatserna. Allt som påverkar arbetet formar en grund för arbetshälsan, till exempel arbetets innehåll, ledarskapet, arbetsutrustningen och kommunikationen för att nämna några viktiga faktorer.

    Just det gemensamma ansvaret syns i flera av teserna och ensam är inte stark när vi talar om kollektiv arbetshälsa.

    Jen Mattfolk, ombudsman på FSL, talar i telefon vid sin dator

    – Teserna berör alla parter i arbetslivet; arbetsgivaren, förmannen, arbetstagaren och själva gemenskapen som de här tillsammans formar. Just det gemensamma ansvaret syns i flera av teserna och ensam är inte stark när vi talar om kollektiv arbetshälsa, fortsätter Mattfolk.

    Manifestet innehåller många viktiga poänger som är väl värda att diskutera och uppmärksamma på arbetsplatsen med jämna mellanrum: lämna ingen ensam, måtta med allt och ge respons. Kanske viktigast av allt är ändå att komma ihåg att arbetsresultatet faktiskt blir bättre när alla mår bra.

    – Fungerar de här sakerna bra så har man högst sannolikt en arbetsplats där arbetstagarna trivs. Det är viktigt att våga diskutera det psykiska välbefinnandet på arbetsplatsen för att tillsammans kunna öka det. Se välbefinnandet som en viktig framgångsfaktor för just din arbetsplats, avslutar Mattfolk.

    Är psykisk hälsa en framgångsfaktor på din arbetsplats?

    Läs manifestet och alla teserna här.

    Här kommer du till FSL:s artiklar på temat arbetshälsa och välbefinnande. 

  • Är du på väg att bli utbränd?

    De undantagstillstånd som coronapandemin för med sig ökar belastningen och kräver att vi lär oss nytt och använder oss av ny praxis, men jag har bestämt mig för att prestera även i de här områdena. Nu upptäcker jag, att kvällarna fylls med arbete. Jag börjar avboka egna hobbyn och inser att jag sitter framför datorn till sent på kvällen. Saker och ting börjar irritera allt mer.

     

     

  • Workshop om produktivitet och återhämtning – nycklar till ett hållbart arbetsliv

     

    Den här föreläsningen är ypperlig att titta på tillsammans i kollegiet, på lärarföreningens möte eller tillsammans med andra lärarvänner.  Så här kommenterade några av de som deltog i workshoppen på Världslärardagen:

    “Att jag kan vara lite snällare med mig själv, släppa på alla krav, litegrann i alla fall.”

    “Jag tar med mig tanken om checklistan i slutet av dagen.”

    “Allt har sin tid, tid för jobb men också för tid vila och samvaro.” 

  • Viktigt att anmäla brister till Arbetarskyddet både en och två gånger

    Det är arbetsgivarens plikt att se till säkerhet, jämställdhet och välbefinnande på arbetsplatsen. Enligt Henry Gustafsson är det viktigt att man som anställd anmäler allt sådant som kan påverka ens eller en kollegas säkerhet eller välbefinnande på arbetsplatsen.

    En anmälan om brister eller problem på arbetsplatsen bör man göra både till arbetarskyddet och förmannen, så att arbetsgivaren också blir medveten om de problem som man kanske har eller upplever på sin arbetsplats.

    – Det är alltid fråga om ett samarbete, mellan arbetsgivaren, arbetarskyddet och de andra på arbetsplatsen då man försöker rätta till något som är fel på arbetsplatsen, säger han.

    Enligt Gustafsson handlar arbetarskyddet just om ett samarbete för en god arbetsmiljö. Det styrs av normer, avtal, lagar och förordningar.

    {mediagallery:20;Henry Gustafsson om arbetarskyddet}

     

    Anmäl hellre fler gånger än inte alls

    Det är viktigt att anmäla fel och brister samt att utreda och bedöma faror för hälsan och säkerheten.

    Gustafsson säger att man inte ska tveka att anmäla brister eller problem. Om problemet kvarstår trots att man redan gjort en anmälan, bör man anmäla igen.

    – Annars kanske arbetsgivaren tror att det handlar om en enskild händelse medan det egentligen handlar om något som upprepar sig i klassrummet hela tiden, säger han.

     

    Vad händer då man anmält?

    Då du anmält blir din förman, eventuellt din förmans förman samt arbetarskyddet medvetna om problemet.

    Om det handlar om inneluft tar inomhusluftsgruppen ärendet till behandling och planerar åtgärder. Om det är ett problem som påverkar hälsan kontaktas även företagshälsovården som sedan ger råd och stöd.

    Också arbetarskyddsfullmäktige och huvudförtroendemännen ger dig råd och stöd och kan vara med och göra upp en åtgärdsplan tillsammans med arbetsgivaren och eventuellt företagshälsovården.

    Efter det här kommer problemet at följas upp, om det behövs kan myndigheter och polis kontaktas ifall resultat inte har nåtts.

     

    Bra med kontakt mellan arbetarfullmäktige och lärarföreningen

    Gustafsson rekommenderar att arbetarfullmäktige och lärarföreningen har kontinuerligt samarbete. Han arbetar själv som arbetarskyddsfullmäktig och är samtidigt ordförande i Raseborgs lärarförening och kontakten är därför naturlig.

    “Jag skulle ändå rekommendera att man till sina föreningsmöten bjuder in den som är arbetarskyddsfullmäktig, precis som man bjuder in huvudförtroendemannen till mötena.”

    – Jag är ju alltid är med på mötena automatiskt. Jag skulle ändå rekommendera att man till sina föreningsmöten bjuder in den som är arbetarskyddsfullmäktig, precis som man bjuder in huvudförtroendemannen till mötena. Då får man naturligt in den här diskussionen kring arbetarskyddsfrågor på lärarföreningsmötena, säger Gustafsson.

  • Arbetet är inte livet – Christoph Treier tipsar om återhämtning i arbetet

    Återhämtning på arbetsplatsen

    Lärarens vardag är ofta hektisk med korta pauser och lite tid för återhämtning under själva arbetsdagen. Treier rekommenderar så kallade mikropauser för att varva ner också på arbetsplatsen.

    – Det kan räcka med en kort andningsövning på en till två minuter för att få dig att slappna av. Det kan också hjälpa att röra sig långsammare, inte stressa från ett ställe till ett annat utan medvetet röra sig långsammare. Det här skickar signaler till hjärnan om att det inte är någon stress, säger han.

    {mediagallery:19;Andningsövningar}

    ”Tala om annat än arbete”

    {mediagallery:17;Pausa rätt med Christoph Treier}

    – Det kan kännas som ett bra sätt att processa arbetet att prata med kollegor om det som händer i klassrummet, men det kan också göra dig mera stressad. Om du inte kan koppla av fortsätter stresshormoner att produceras i din kropp och du känner dig fortfarande stressad, säger Treier.

    Han rekommenderar att man pratar om annat än arbetet då man sitter i lärarrummet.

    – Arbetet är viktigt, men arbetet är inte livet, säger han.

    Självreglering är viktigt för lärare

    Självreglering är ett viktigt verktyg när det gäller att bekämpa utbrändhet. Enligt Christoph Treier är det bra försöka skilja på jobb och fritid.

    – Försök att lämna jobbet på jobbet, säger han.

  • Individuell rehabilitering kan hjälpa utbrända

    Den individuella rehabiliteringen på  på Härmä Rehab finns till för dig som lider av en sjukdom som påverkar din arbetsförmåga eller orsakar problem i vardagen. Det kan gälla en fysisk sjukdom eller till exempel utbrändhet.

    Den individuella rehabilteringen bekostas av FPA och utförs under högst 15 dygn under två till tre perioder. Du kan ansöka om rehabilitering ifall din sjukdom nedsätter arbetsförmågan eller orsakar problem i ditt arbete eller i din vardag.

    Rehabiliteringen fokuserar på sjukdomar eller symtom som nedsätter arbets- och funktionsförmågan.Programmet planeras tillsammans med ett multiprofessionellt team för att motsvara just ditt rehabiliteringsbehov.

    FSL informerar kontinuerligt om när nya rehablitieringskurser drar igång. Läs mer här.

  • Arbetarskyddet

     

    Arbetarskyddet är en av de viktigaste byggstenarna i välmående på jobbet eftersom man med hjälp av normer och överenskommelser inom arbetarskyddet upprätthåller, främjar och förbättrar individens arbetsvälmående.

    Arbetsgivaren har ett ansvar när det kommer till arbetshälsovård och -säkerhet men var och en kan själv medverka och påverka via arbetarskyddssamarbetet.

     

    Vem är med i arbetarskyddsamarbetet?

    Arbetarskyddsfullmäktiges och arbetarskyddskommitténs uppgift är att representera arbetstagarna. Det finns inte en arbetarskyddsfullmäktige eller -kommitté vid alla daghem, skolor eller läroanstalter, men alla arbetsgivare har ändå en sådan. Ta reda på vem som är arbetarskyddsfullmäktige på just din arbetsplats!

    Arbetarskyddschefen fungerar som arbetsgivarens representant i arbetarskyddssamarbetet.

     

    Anmäl brister i arbetsvillkoren

    Eftersom arbetarskyddet berör alla är det din plikt att meddela om du upptäcker brister i dina arbetsvillkor. Genom att logga in här hittar du en färdig blankett där du kan anmäla brister i arbetarskyddet.

    Du kan bland annat anmäla fel som berör maskiner eller apparater, eller situationer som gäller överbelastning i arbetet. Du kan även anmäla sådant som kan skada din eller andras hälsa eller säkerhet.

  • Jämställdhet på arbetsplatsen

     

    Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på arbetsplatsen och förpliktigar arbetsgivarna att främja jämställdhet. Arbetsgivare ska se till att arbetsvillkor och tillvägagångssätt gynnar jämställdhet då de anställer personal och fattar beslut som rör personalen. Varje arbetsgivare som har fler än trettio anställda måste dessutom ha en jämställdhetsplan.

    Jämställdhetslagen förbjuder diskriminering på basis av kön. Dessutom främjar lagen jämställdhet mellan könen och förbättrar kvinnans ställning – särskilt i arbetslivet. Jämställdhetslagen förbjuder också diskriminering på basis av könsidentitet eller på basis könsuttryck.

     

    Arbetsdiskriminering

    Arbetsgivaren får inte diskriminera någon på arbetsplatsen på basis av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, politisk aktivitet, facklig aktivitet, familjeförhållanden, hälsa, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller annan orsak som gäller personlighet.

    En arbetstagare som lyfter upp diskriminering får inte drabbas av negativa konsekvenser.

    Gör så här om du upplever att du har blivit diskriminerad:

    1. Be om en utredning kring diskrimineringen av din arbetsgivare. Diskutera det som du upplever som diskriminering med din förman och be om en skriftlig utredning.
    2. Diskutera med arbetarsskyddsfullmäktige eller med förtroendemannen på din arbetsplats.
    3. Om du upplever att du har blivit diskriminerad på basis av en grund som är förbjuden i lag kan du ta kontakt med regionalförvaltningsverket.

    Har du frågor? Kontakta oss så hjälper vi dig!