Category: Må bra på jobbet

De undantagstillstånd som coronapandemin för med sig ökar belastningen och kräver att vi lär oss nytt och använder oss av ny praxis, men jag har bestämt mig för att prestera även i de här områdena. Nu upptäcker jag, att kvällarna fylls med arbete. Jag börjar avboka egna hobbyn och inser att jag sitter framför datorn till sent på kvällen. Saker och ting börjar irritera allt mer.

 

 

 

Den här föreläsningen är ypperlig att titta på tillsammans i kollegiet, på lärarföreningens möte eller tillsammans med andra lärarvänner.  Så här kommenterade några av de som deltog i workshoppen på Världslärardagen:

“Att jag kan vara lite snällare med mig själv, släppa på alla krav, litegrann i alla fall.”

“Jag tar med mig tanken om checklistan i slutet av dagen.”

“Allt har sin tid, tid för jobb men också för tid vila och samvaro.” 

Det är arbetsgivarens plikt att se till säkerhet, jämställdhet och välbefinnande på arbetsplatsen. Enligt Henry Gustafsson är det viktigt att man som anställd anmäler allt sådant som kan påverka ens eller en kollegas säkerhet eller välbefinnande på arbetsplatsen.

En anmälan om brister eller problem på arbetsplatsen bör man göra både till arbetarskyddet och förmannen, så att arbetsgivaren också blir medveten om de problem som man kanske har eller upplever på sin arbetsplats.

– Det är alltid fråga om ett samarbete, mellan arbetsgivaren, arbetarskyddet och de andra på arbetsplatsen då man försöker rätta till något som är fel på arbetsplatsen, säger han.

Enligt Gustafsson handlar arbetarskyddet just om ett samarbete för en god arbetsmiljö. Det styrs av normer, avtal, lagar och förordningar.

{mediagallery:20;Henry Gustafsson om arbetarskyddet}

 

Anmäl hellre fler gånger än inte alls

Det är viktigt att anmäla fel och brister samt att utreda och bedöma faror för hälsan och säkerheten.

Gustafsson säger att man inte ska tveka att anmäla brister eller problem. Om problemet kvarstår trots att man redan gjort en anmälan, bör man anmäla igen.

– Annars kanske arbetsgivaren tror att det handlar om en enskild händelse medan det egentligen handlar om något som upprepar sig i klassrummet hela tiden, säger han.

 

Vad händer då man anmält?

Då du anmält blir din förman, eventuellt din förmans förman samt arbetarskyddet medvetna om problemet.

Om det handlar om inneluft tar inomhusluftsgruppen ärendet till behandling och planerar åtgärder. Om det är ett problem som påverkar hälsan kontaktas även företagshälsovården som sedan ger råd och stöd.

Också arbetarskyddsfullmäktige och huvudförtroendemännen ger dig råd och stöd och kan vara med och göra upp en åtgärdsplan tillsammans med arbetsgivaren och eventuellt företagshälsovården.

Efter det här kommer problemet at följas upp, om det behövs kan myndigheter och polis kontaktas ifall resultat inte har nåtts.

 

Bra med kontakt mellan arbetarfullmäktige och lärarföreningen

Gustafsson rekommenderar att arbetarfullmäktige och lärarföreningen har kontinuerligt samarbete. Han arbetar själv som arbetarskyddsfullmäktig och är samtidigt ordförande i Raseborgs lärarförening och kontakten är därför naturlig.

“Jag skulle ändå rekommendera att man till sina föreningsmöten bjuder in den som är arbetarskyddsfullmäktig, precis som man bjuder in huvudförtroendemannen till mötena.”

– Jag är ju alltid är med på mötena automatiskt. Jag skulle ändå rekommendera att man till sina föreningsmöten bjuder in den som är arbetarskyddsfullmäktig, precis som man bjuder in huvudförtroendemannen till mötena. Då får man naturligt in den här diskussionen kring arbetarskyddsfrågor på lärarföreningsmötena, säger Gustafsson.

Återhämtning på arbetsplatsen

Lärarens vardag är ofta hektisk med korta pauser och lite tid för återhämtning under själva arbetsdagen. Treier rekommenderar så kallade mikropauser för att varva ner också på arbetsplatsen.

– Det kan räcka med en kort andningsövning på en till två minuter för att få dig att slappna av. Det kan också hjälpa att röra sig långsammare, inte stressa från ett ställe till ett annat utan medvetet röra sig långsammare. Det här skickar signaler till hjärnan om att det inte är någon stress, säger han.

{mediagallery:19;Andningsövningar}

”Tala om annat än arbete”

{mediagallery:17;Pausa rätt med Christoph Treier}

– Det kan kännas som ett bra sätt att processa arbetet att prata med kollegor om det som händer i klassrummet, men det kan också göra dig mera stressad. Om du inte kan koppla av fortsätter stresshormoner att produceras i din kropp och du känner dig fortfarande stressad, säger Treier.

Han rekommenderar att man pratar om annat än arbetet då man sitter i lärarrummet.

– Arbetet är viktigt, men arbetet är inte livet, säger han.

Självreglering är viktigt för lärare

Självreglering är ett viktigt verktyg när det gäller att bekämpa utbrändhet. Enligt Christoph Treier är det bra försöka skilja på jobb och fritid.

– Försök att lämna jobbet på jobbet, säger han.

Den individuella rehabiliteringen på  på Härmä Rehab finns till för dig som lider av en sjukdom som påverkar din arbetsförmåga eller orsakar problem i vardagen. Det kan gälla en fysisk sjukdom eller till exempel utbrändhet.

Den individuella rehabilteringen bekostas av FPA och utförs under högst 15 dygn under två till tre perioder. Du kan ansöka om rehabilitering ifall din sjukdom nedsätter arbetsförmågan eller orsakar problem i ditt arbete eller i din vardag.

Rehabiliteringen fokuserar på sjukdomar eller symtom som nedsätter arbets- och funktionsförmågan.Programmet planeras tillsammans med ett multiprofessionellt team för att motsvara just ditt rehabiliteringsbehov.

FSL informerar kontinuerligt om när nya rehablitieringskurser drar igång. Läs mer här.

 

Arbetarskyddet är en av de viktigaste byggstenarna i välmående på jobbet eftersom man med hjälp av normer och överenskommelser inom arbetarskyddet upprätthåller, främjar och förbättrar individens arbetsvälmående.

Arbetsgivaren har ett ansvar när det kommer till arbetshälsovård och -säkerhet men var och en kan själv medverka och påverka via arbetarskyddssamarbetet.

 

Vem är med i arbetarskyddsamarbetet?

Arbetarskyddsfullmäktiges och arbetarskyddskommitténs uppgift är att representera arbetstagarna. Det finns inte en arbetarskyddsfullmäktige eller -kommitté vid alla daghem, skolor eller läroanstalter, men alla arbetsgivare har ändå en sådan. Ta reda på vem som är arbetarskyddsfullmäktige på just din arbetsplats!

Arbetarskyddschefen fungerar som arbetsgivarens representant i arbetarskyddssamarbetet.

 

Anmäl brister i arbetsvillkoren

Eftersom arbetarskyddet berör alla är det din plikt att meddela om du upptäcker brister i dina arbetsvillkor. Genom att logga in här hittar du en färdig blankett där du kan anmäla brister i arbetarskyddet.

Du kan bland annat anmäla fel som berör maskiner eller apparater, eller situationer som gäller överbelastning i arbetet. Du kan även anmäla sådant som kan skada din eller andras hälsa eller säkerhet.

 

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på arbetsplatsen och förpliktigar arbetsgivarna att främja jämställdhet. Arbetsgivare ska se till att arbetsvillkor och tillvägagångssätt gynnar jämställdhet då de anställer personal och fattar beslut som rör personalen. Varje arbetsgivare som har fler än trettio anställda måste dessutom ha en jämställdhetsplan.

Jämställdhetslagen förbjuder diskriminering på basis av kön. Dessutom främjar lagen jämställdhet mellan könen och förbättrar kvinnans ställning – särskilt i arbetslivet. Jämställdhetslagen förbjuder också diskriminering på basis av könsidentitet eller på basis könsuttryck.

 

Arbetsdiskriminering

Arbetsgivaren får inte diskriminera någon på arbetsplatsen på basis av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, politisk aktivitet, facklig aktivitet, familjeförhållanden, hälsa, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller annan orsak som gäller personlighet.

En arbetstagare som lyfter upp diskriminering får inte drabbas av negativa konsekvenser.

Gör så här om du upplever att du har blivit diskriminerad:

1. Be om en utredning kring diskrimineringen av din arbetsgivare. Diskutera det som du upplever som diskriminering med din förman och be om en skriftlig utredning.
2. Diskutera med arbetarsskyddsfullmäktige eller med förtroendemannen på din arbetsplats.
3. Om du upplever att du har blivit diskriminerad på basis av en grund som är förbjuden i lag kan du ta kontakt med regionalförvaltningsverket.

Har du frågor? Kontakta oss så hjälper vi dig!

 

Flera olika saker kan orsaka en känsla av överbelastning; det kan ha att göra med arbetets innehåll, kvalitet eller mängd. Dessutom kan arbetsbelastning orsakas av hur saker och ting sköts på arbetsplatsen, om samarbetet till exempel inte fungerar.

Också samhälleliga orsaker kan påverka arbetsbelastningen. Den egna livssituationen och individuella egenskaper påverkar också hur man reagerar på arbetsbelastning.

Arbetsgivaren har en plikt att ta hand om sina arbetstagare, också ansvaret för arbetstagarens arbetsmiljö och -hälsa ligger hos arbetsgivaren.

 

Orsaker till arbetsbelastning inom utbildningsbranschen

• Sådant som berör barn, elever eller studerande: ansvar, integrering, individuella behov, problem med disciplinen i klassen
• Begränsade resurser: arbetsmängd, brist på stöd
• Problem som gäller arbetsgemenskapen eller arbetets organisering: kärnuppgiften samt andra arbetsuppgifter, projekt, stress, arbetsfördelning
• Sådant som berör arbetsmiljö samt ergonomi: inneluft, buller, arbetsutrymmen, möbler
• Våld eller osakligt bemötande av elever
• Kopplat till elevernas föräldrar: krav på specialbehandling, osakligt bemötande
• Samarbete med andra aktörer och nätverk: arbetsformer, tidsanvändning
• Bäst påverkar du din arbetsbelastning genom att öppet diskutera med din förman, dina kollegor och din företagshälsovård.

Arbetsrelaterad stress

Trots att man trivs i sitt jobb kan man uppleva stress. Lite stress då och då kan påverka ens arbete positivt, men då stressen blir skadlig blir den ett gemensamt orosmoment såväl för arbetstagaren som för arbetsgivaren.

Arbetsrelaterad stress kan drabba en eller flera arbetstagare. Det kan orsaka långvariga hälsoproblem för arbetstagaren och utgifter för arbetsgivaren.

Stressen tar sig i uttryck olika för olika människor. Ett annorlunda beteende, ökad frånvaro, trötthet, aggressivitet, överaktivitet, droganvändning, viktförändringar, cynism och likgiltighet kan vara tecken på svårhanterlig stress.

 

Tecken på arbetsrelaterad stress på en arbetsplats

• Hög frånvaro
• Hög personalomsättning
• Meningsskiljaktigheter inom personalen
• Feedback från personalen om alltför många belastande situationer

 

Förebyggande arbete är en viktig metod

Förebyggande arbete är en av de viktigaste metoderna för att kontrollera arbetsrelaterad stress. I bästa fall kan man ingripa redan innan arbetsbelastningen blivit ett stort problem. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetsmiljön och -uppgifterna inte orsakar för stor arbetsbelastning eller säkerhetsrisker för arbetstagaren.

Arbetsrelaterad stress kan identifieras genom bland annat enkäter om välmående på arbetsplatsen. Det viktigaste är ändå att arbetsplatsen erbjuder en miljö där de anställda öppet vågar diskutera svåra saker som stress och vid behov vända sig till företagshälsovården.

Det rekommenderas att man tar tag i arbetsrelaterad stress så snabbt som möjligt.