Segregerade skolor är ett otyg i Sverige. Det fria skolvalet har i praktiken lett till att det har uppstått A- och B-skolor, vilket ses i läranderesultaten. Just detta har påtalats bl.a. av Pisa-generalen Andreas Schleicher i samband med ett besök i Sverige tidigare i år.
– Ju större valfrihet ett land har när det gäller skolor, desto mindre jämlikhet. Ett helt öppet skolval ger högre segregation och det förbättrar inte heller resultaten, sade Andreas Schleicher.
Han talade för att skrota det fria skolvalet, men så långt vill Skolkommissionen inte gå. Skolkommissionen är en statlig utredning, som tillsattes för ca två år sedan. Kommissionen framlade sina förslag den 20 april.
Skolkommissionen föreslår att det ska införas en bestämmelse om att huvudmän ska verka för allsidig social sammansättning, att aktivt skolval ska införas och att kötid inte längre ska få användas som urvalsregel för fristående skolor, istället ska lottning tillåtas.
Förslaget om att lotta ut skolplatser har föranlett en het diskussion. Men Kommissionens rapport, som omfattar över 450 sidor, innehåller också mycket annat.
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund omfattar kommissionens förslag till stora delar. Lärarförbunden vill inte se och höra politiskt käbbel, utan anser att tiden är mogen för blockövergripande samarbete som gagnar skolan i sin helhet. Lärarfacken finner mycket gott i förslagen, som syftar till att stärka bl.a. lärarnas kompetensutveckling.
Byråkratiseringen av lärarna har upplevts som ett stort problem. Kommissionen anser att ”förutsättningarna för lärare och rektorer att ägna sig åt sina kärnuppgifter, undervisning och skolledning, ska förbättras genom förenkling och minskning av administrativa uppgifter, bl.a. genom digitaliseringens möjligheter. Såväl staten som huvudmännen ska visa återhållsamhet med att ålägga lärare och rektorer dokumentations- och redovisningskrav”.
Mera om rapporten i Läraren nr 9/17, som utkommer den 4 maj.
Leave a Reply