Förstår vi ungdomarnas utmaningar med sin impulskontroll? Är vi medvetna om hur svårt det är för dem att känna igen andras känslor? Kan ett negativt beteende i stressande situationer vara inskrivet i en ung människa som blivit utsatt för trauman tidigare i livet?
Det var onekligen en ovanlig synvinkel på mobbningsproblemen som ungdomsläkaren Miila Halonen hade då hon deltog i programmet vid ett mobbningsseminarium på Hanaholmen i mitten av februari.
Programmet vid seminariet var digert och innehöll bland annat en presentation av programmet och utbildningsorganisationen Friends från Sverige. Åsa Gustasson och Frida Warg kunde berätta att tilliten för vuxenvärlden minskar bland ungdomar. Mobbningsoffer vittnar om hur de försökt berätta om sin utsatta situation, men efter det ändå inte sett någon skillnad i hur de behandlas.
I skolan är situationer som inte är lärarledda farliga.
– Rasterna är ingen ”frizon” utan en del av den pedagogiska helheten, menade Frida Warg.
Representanterna för Friends var eniga om att det inte existerar något snabbt sätt att råda bot på mobbningen.
– Det som behövs är ett tvärvetenskapligt förhållningssätt samt dialog och samverkan. Också ett socio-ekonomiskt perspektiv på mobbningen behövs.
Ibland görs polisanmälan
Stationens barn redogjorde för sitt K-0-program där man försöker reda ut krävande och långvariga mobbningssituationer som lett till polisanmälan.
– Ofta kan en utomstående person hjälpa till att lösa upp konflikter som pågått länge, sade Ville Koikkalainen och Petteri Pietinen från Stationens barn.
Finlands och Sveriges barnombudsmän Tuomas Kurttila och Elisabeth Dahlin (bilden nedan) gjorde gemensam sak och diskuterade mobbningen intervjuade av tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm, som fungerade som moderator för hela seminariet.
Mobbningen finns överallt och är ett globalt problem som kräver gränsöverskridande åtgärder, sade Dahlin.
– FN:s barnkonvention är mycket tydlig, det är de vuxnas ansvar! Barnen bör ha rätt att veta vart de skall vända sig om de blir utsatta för mobbning, sade barnombudsmännen.
Oöverlagt beteende
Miila Halonen jobbar på Befolkningsförbundet och förde fram hur svårt det kan vara för en ung människa att styra sitt beteende, helt enkelt av fysiologiska orsaker i kombination med utvecklingspsykologiska.
– Vi vill att de unga skall lära sig begrunda och väga för och emot innan de agerar och dessutom kunna fördröja sitt välbefinnande, sade Miila Halonen, och låter förstå att det är en synnerligen svårlöst ekvation.
Detta har sin förklaring i att frontalloben i hjärnan utvecklas ända till 25-årsåldern medan hjärnans belöningscentrum utvecklas tidigt.
Under den aktiva utvecklingen av belöningssystemet är det svårt för ungdomarna att motstå många av omgivningens frestelser. Detta tar sig uttryck i ett explosivt och oöverlagt beteende.
De unga söker upplevelser och är impulsiva och upprepar ofta ett skadligt beteende för att nå välbefinnande, vilket gör att de löper risk att utveckla ett missbruk.
En del är förstås mer impulsiva än andra, men överlag är den logisk-analytiska eftertanken eftersatt, kopplingen mellan orsaken till och följden av en handling är inte solklar för en ung människa.
Inte heller den empatiska förmågan är färdig hos de unga.
– Hjärnan är inte färdigt utvecklad och de kan inte leva sig in andras situation.
– Förmågan att känna igen rädsla i ansiktsuttryck är sämre hos unga.
Miila Halonen (bilden ovan) betonade att ungdomar är olika, varför samma lösningsmodell eller hanteringsmetod inte lämpar sig för alla.
– Vi ska inte schablonmässigt försöka använda en modell för att hantera problem med mobbning.
Halonen vill inte heller se att ansvaret för mobbningshandlingar överförs på de inblandade. Dessa kan inte sinsemellan förhandla sig fram till en lösning.
Hon fick stöd från publiken, då en person berättade om hur hon under skoltiden ställdes inför den som mobbat henne för att komma överens.
– Det finns ingen större skam än att stå inför sin mobbare och försöka komma överens!
Text och foto: Tom Ahlfors
Läs också
Vasabladet och Centret för livslångt lärande arrangerade seminariet #ingenmobbning. Lärarens artikel “Mobbning är som ogräs – det dyker upp i trädgårdslandet också om vill ha det” från seminariet på Academill.
Mobbning är också temat för Mattias Fagerholms ledartext: “Delat ansvar=inget ansvar?”
Leave a Reply