Blog

Konsttestarna ger finländska ungdomar en chans att uppleva kultur av ett slag som många av dem kanske annars inte skulle komma i kontakt med. Tre årskullar åttondeklassister, det vill säga cirka 200 000 elever, får möjligheten till två förhandsplanerade besök på teater, museum, konsert eller opera. Det ena besöket görs inom den egna regionen och det andra i Helsingfors eller i en annan region. Projektet står för resekostnader och inträdesbiljetter. Totalkostnaden för projektet är 15–20 miljoner euro, beroende på hur många skolor som deltar. 12 000 finlandssvenska åttondeklassister berörs av projektet.

Projektet erbjuder mer än bara ett besök på en konstinstitution. Eleverna får på förhand ett material med information om föreställningen/utställningen, konstnärerna och konstformen. Under själva besöket får ungdomarna uppleva hur ett konstverk blir till, men också hur det är att jobba som konstnär och vad som händer innan en föreställning/utställning är klar. Eleverna bekantar sig med konsten/kulturformen tillsammans med sin klass och utvärderar sin upplevelse i sociala media, där de kan diskutera både med varandra och med konstutövarna. En målsättning är att få en uppfattning om hur ungdomar förhåller sig till konst och vilka verk som berör dem genom att medierna följer med och sprider ”konsttestarnas” åsikter och erfarenheter.

I en enkät som Kulttuurirahasto gjort framkom att man i många skolor har skurit ned på kulturbesöken under de senaste tio åren. Besöken görs också främst inom skolans närområde. Ordföranden Riikka Lindroos från Finlands rektorer rf anser att ojämlikheten mellan regionerna är ett växande problem bland unga. Enligt förfrågan skulle hela 97 % av rektorerna öka på kulturbesökens antal om kostnaderna skulle vara lägre. Genom projektet Konsttestarna kan man utjämna regionala ojämlikheter.

Det nationella nätverket för barnkulturcenter i Finland ansvarar för det praktiska genomförandet. Vilka konstinstitutioner ”konsttestarna” kan besöka fastställs senare. Konstinstitutionerna för läsåret 2017-2018 väljs i början av hösten 2016.

Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden har berett projektet i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, Finlands kommunförbund och Finlands rektorer rf. Projektet ska motsvara den nya läroplanens målsättningar som betonar bl.a. ett temabaserat lärande och förverkligandet av planen för kulturfostran. Projektet är en del av programmet under Finlands 100-årsjubileum.

– Konsttestarna är ett projekt som alla parter vinner på. Eleverna, lärarna och konstinstitutionerna har alla glädje av projektet, säger Svenska kulturfondens styrelseordförande Stefan Wallin.

Projektet tangerar Kulturfondens båda kärnområden – kultur och utbildning.

– Genom projektet erbjuds alla åttondeklassister högklassiga kulturupplevelser och dessutom får konstinstitutionerna en möjlighet till kontakt och dialog med denna målgrupp som inte är självklar för dem, säger Kulturfondens projektombudsman Sonja Ollas-Airinen.

Ansökningstiden till försöket gick ut i början av april.

Målet med timfördelningsförsöket är bl.a. att samla erfarenheter om en mer fri timfördelning, hur ett system med mer individuella studieval fungerar samt att producera information för att utveckla timfördelningen i gymnasiet. I försöket sjunker antalet obligatoriska kurser från 47-51 kurser till 30-34 kurser.

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen ( Saml) har motiverat försöket, som har mött hård kritik, med att man på gymnasiefältet har önskat en djärvare valfrihet, eftersom ändringarna var rätt små i den timfördelning som slogs fast 2014. Timfördelningen träder i kraft i höst.

Kritikerna har anfört att försöket undergräver gymnasiets allmänbildande uppdrag, eftersom studerandena kan välja bort vissa realämnen som till exempel historia.

– De ändringar som senast gjordes i timfördelningen gällde vissa enskilda ämnen, men en djärv revidering av gymnasiet uteblev. Nu inleder vi förnyandet av gymnasiet genom försök. Det blir mer valfrihet och realämnena bildar två helheter. För den studerande innebär det helt nya möjligheter att fördjupa sig i sina studier och att redan under gymnasietiden bygga broar till fortsatta studier, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Enligt Grahn-Laasonen är gymnasiets uppgift även framöver att skapa allmänbildning, ge färdigheter för fortsatta studier och att hjälpa varje studerande att hitta sin egen studieväg.

Valfriheten gäller realämnen, vilka är uppdelade i två grupper: miljö- och naturvetenskaper (biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap) samt humanistiskt-samhälleliga ämnen (historia, samhällskunskap, religion/livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi). Den studerande kan ur bägge grupperna välja minst 9 fördjupande kurser. Obligatoriska är endast en kurs hälsokunskap och en kurs religion/livsåskådning. Övriga ämnen och ämnesgrupper berörs inte av försöket.

C-E Rusk

Utbildningsstyrelsen har i samband med stödmaterialet till grunderna för läroplanen för den grundliggande utbildningen den 1 augusti 2015 utfärdat en rekommendation om de nya modellbokstäver, -siffror och övriga tecken. Utöver bokstäver som används i svenska och finska har modellbokstäver även publicerats för nordsamiska, enaresamiska, skoltsamiska och romani.

Reformen för med sig en del förändringar som önskats framför allt inom matematiken: siffran 7 och bokstäverna z och q får ett tvärstreck och den lilla L-bokstaven får en krok på slutet för att skilja den från siffran 1.

I samband med revideringen av läroplanerna rekommenderade Utbildningsstyrelsen att de nya modellbokstäverna och -siffrorna tas i bruk i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen från och med hösten 2016.

Utbildningsstyrelsen rekommenderar även att de nya modellsiffrorna genast tas i bruk i alla årskurser och inom alla utbildningsformer. Det är särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet vid tvärstrecket på siffran 7 och skillnaden mellan siffrorna 1 och 7.

De nya modellbokstäverna, -siffrorna och övriga tecknen finns på Utbildningsstyrelsens webbplats i samband med stödmaterialet i modersmål och litteratur.

Lärarfacket OAJ drar en lans för den jämlika utbildningsstandarden. OAJ presenterade den 12 april en vägkarta för jämlikhet.

OAJ föreslår bl.a. att en ny myndighet grundas för barn och unga. Alla instanser eller delar av förvaltningen som behandlar rättsskyddet för barn och unga i frågor som gäller fostran och utbildning skulle sammanslås till en ny helhet.

Det handlar uttryckligen inte om att satsa nya resurser på skapandet av en ny myndighet. Vi upplever att dagens situation är alltför splittrad, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ.

Den nya myndigheten, skulle inkludera bl.a. en del av de uppgifter, som nu hanteras av regionförvaltningsverkena, barnombudsmannens kansli, förvaltningsdomstolarna och justitieombudsmannen.

Vidare föreslår OAJ bl.a. en avgiftsfri småbarnspedagogik. I Finland deltar endast 70 procent av barn över tre år i småbarnspedagogiken, vilket är bland det lägsta i Europa. Speciellt barn i mindre bemedlade familjer faller lätt utanför.

Läs mera på www.oaj.fi

Var åttonde pojke når inte upp till en sådan läskunnighet att han klarar av fortsatta studier.
– I Finland blir inlärningsresultaten sämre och det finns betydande problem i anslutning till hur barnen mår i skolan, konstaterar Kurttila.
Kurttila kräver att myndigheterna snabbt vidtar åtgärder för att reformera den grundläggande utbildningen. Han tillägger att det inte är fråga om enskilda läroämnen utan om hur enskilda barn bemöts samt grundskolan som miljö.
Kurttila anser bland annat att skoldagens struktur måste reformeras och barnens åsikter om skolans verksamhet måste komma fram bättre.
– Lärarnas föråldrade arbetstidssystem måste ändras och vi bör överväga att inte längre knyta läroplikten så mycket till åldern utan till vad barnet kan.

Barnombudsmannen betonar att kontakten mellan läraren och eleven har större effekt på inlärningsresultaten och motivationen än till exempel läromedlen och klassens storlek. Arbetsklimatet i skolan har stor inverkan på såväl lärarna och eleverna som på inlärningen.
Man har kunnat konstatera att det bland elever i skolor som har problem med arbetsklimatet bland lärarna är vanligare med tecken på depression och psykosomatiska problem än i skolor med ett gott arbetsklimat.
– Finland har ett behov av att reformera den grundläggande utbildningen och ge varje barn en möjlighet att utnyttja hela sin potential, konstaterar Kurttila.
Också olovlig frånvaro är vanligare i skolor där lärarna inte har gemensamt godkända klara mål eller där förtroendet mellan lärarna är svagt.
Ett ömsesidigt förtroende mellan lärarna ökar barnens och ungdomarnas förtroende för vuxna, vilket också gör det möjligt att bland annat ingripa i mobbning i tid.
Barnombudsmannen överlämnade sin årsbok till statsrådet på fredagen. (FNB)

Statsunderstödet främjar likvärdighet och förbättringen av specialundervisningen genom att stöda utbildningsanordnares möjligheter att i första hand anställa lärare för parallellundervisning, för att dela grupperna eller för uppdelade timmar samt för att anställa skolgångsbiträden. Statsunderstödet syftar till att trygga verksamhetsförutsättningarna för sådana skolor som arbetar i utmanande verksamhetsmiljöer.

Grunderna för beviljandet av statsunderstödet har förnyats så tillvida att understöden beviljas för att anställa lärare och skolgångsbiträden.

Understödet utdelas för att minska storleken på sådana undervisningsgrupper inom den allmänna undervisningen där det i sin helhet eller delvis ges undervisning för en eller flera elever som får intensifierat stöd eller särskilt stöd eller där det finns elever som får specialiserad sjukvård. Statsunderstödet gäller inte förmiddags- eller eftermiddagsverksamhet.

Understöd beviljas utbildningsanordnare för enskilda skolor utifrån indikatorer som beskriver skolornas verksamhetsmiljö: andelen 30–54-åringar i åldersklassen som endast avlagt grundnivå 1, arbetslöshetsgraden samt andelen elever med främmande modersmål. Ansökningstiden går ut den 9 maj 2016.

Initiativet till interpellationen togs av SFP och alla oppositionspartier anslöt sig till denna. Riksdagsledamot Anna-Maja Henrikson var första undertecknare.

I riksdagen fördes en livlig interpellationsdiskussion om regeringens nedskärningspolitik inom utbildningssektorn samt om studiestödet. Sammanlagt omfattade diskussionen hela 158 inlägg.

Svenska riksdagsgruppens Mikaela Nylander kritiserade i sitt gruppanförande regeringen hårt i onsdagens interpellationsdebatt.

– Regeringen gör sig skyldig till ett allvarligt tankefel. Att man har infört högskoleautonomi befriar inte regeringen från att ha en egen genomarbetad högskolepolitik. Tvärtom, regeringen borde – just i dessa svåra tider – ha klara visioner om vad den vill med vår utbildning, forskning och innovationspolitik, säger Nylander.

– Är regeringen helt likgiltig inför det faktum, att utbildningskostnaderna redan nu har sjunkit till en lägre nivå än under 1990-talets djupa recession. Är det så bildningsnationen Finland ska ledas? Vårt svar är entydigt nej, säger Nylander.

Pargasskolan Paraistenseudun koulu kom på en fin andraplats i Ruokavisa-matkunskapstävlingens stora final som arrangerades i torsdags i Helsingfors mässcentrum under den pågående närmats- och ekomässan, kan Pargas kungörelser berätta. De tre klasser som hade samlat de bästa snittpoängen i uttagningarna kom till finalen, där Napapiirin yläaste från Rovaniemi korades till vinnare av tävlingsjuryn. Vinnarlagets meny som var föredömligt regionalt inspirerad bestod bland annat av rengryta med lapplandsost, duchesse på mandelpotatis med rårörda lingon och hjortrontartelett med hjortronsorbet och kinuskisås.

Barnen inom Vasas dagvård äter mindre socker än tidigare, skriver Vasabladet.fi. Det har resulterat i färre överviktiga förstaklassister. År 2011 var 13 procent av ettorna i Vasa överviktiga. Fyra år senare, 2015, var andelen bara 9 procent. Det här ses som ett konkret resultat av att dagvården år 2010 gick in för att förbättra matvanorna på daghemmen, de öppna daghemmen och inom familjedagvården. Man har i första hand börjat undvika livsmedel som innehåller mycket socker och fäster nu mera uppmärksamhet vid fetternas kvalitet. Chokladpudding och kakao samt socker på gröten har fått stryka på foten till förmån för frukter och bär.

Tidningen Östnyland berättar att borgåbördige Tim Karike som jobbar som förbundssekreterare vid Finlands svenska skolungdomsförbund FSS har fått en synlig roll i akademikercentralen Akavas nya kampanj som försvarar utbildning och kunnande. Syftet med kampanjen är att få beslutsfattarna inom utbildningspolitiken att inse kunnandets betydelse för Finlands framgång. Tim Karike är ekon.kand från Åbo Akademi och tycker det är ”jättefint att Akava vill lyfta upp studerande och unga i kampanjen. Kampanjen Akava asia har en egen webbsida www.AkavaAsia.fi.