Blog

Ord är makt. Det är rubriken för ett av programpassen på Hörnans scen under Educamässan i januari där Sydkustens ordkonstskola är med och diskuterar varför språket är så viktigt för identiteten.

– Wittgenstein har sagt att gränsen för mitt universum går vid gränsen för mitt språk. Jag tycker det är otroligt väl sagt. Man behöver ett komplicerat språk för att kunna tänka komplicerade tankar och sätta ord på sina känslor, säger Katja von Wendt, ordkonstlärare.

Projektet Medskapande läsning har pågått i flera år och med utökad finansiering har det nu fått en fortsättning. I podden frågar programproducenten och statsvetaren Anna Bertills om hur man vid Sydkusten upplever att läsningen har utvecklats.

– Förr var det mycket vanligare att barnen hade läsning som hobby, nu finns det annat som tar tid och energi. Samtidigt har medvetenheten om att läsningen behöver tränas ökat under de senaste tio åren. Då blir ju frågan att hur? säger Hanna Lundström, ordkonstlärare.

Allt fler lärare och föräldrar vill stöda barnens läsning men många behöver hjälp och stöd för hur man gör det.

Ett mål inom projektet är att öka läsandet hemma för att sedan kunna stöda det i skolan. Att synliggöra föräldrarnas läsning är en viktig pusselbit.

– De vuxnas läsande kan vara ganska osynligt för barnen. När man läser från en skärm vet inte barnen att nu händer det saker i min förälders huvud. Det går inte avgöra om det är romanläsning eller textmeddelande som man håller på med, säger Lundström.

von Wendt säger att när det kommer till läsning är barn ganska konservativa.

– De vill läsa böcker och försjunka sig i dem. 

– Pappersboken innehåller ju också många viktiga ledtrådar för läsprocessen. Det finns en pärmbild, baksidestext, man kan känna i handen om man är i början, mitten eller i slutet av boken, säger Lundström.

Lyssna på podden och lär dig mera om läsning, läsglädje i skolan och vad man inom projektet har lärt sig under åren. 

 

 

“Man är med och fattar beslut som påverkar hela lärarkåren” 

Sebastian Lindqvist, biträdande rektor från Borgå, har varit FSL:s representant i OAJ i snart 12 år, under de två senaste perioderna som vår röst i OAJ:s styrelse.  

– Jag tog över det uppdraget mitt under avtalsförhandlingarna om löneprogrammet. Det var mycket lärorikt att kliva in bakom kulisserna och lära sig hur allting fungerar. 

FSL har åtta platser i OAJ:s fullmäktige under den här mandatperioden och så fortsätter det också åren 2026-2031. Det är medlemsantalet i FSL som avgör hur många stolar i salen som är våra. 

OAJ:s fullmäktige är lärarfackets högsta beslutande organ med ungefär 150 medlemmar.

Lindqvist säger att uppdraget som fullmäktigeledamot i OAJ handlar om att bidra till debatten och föra fram FSL:arnas målsättningar i avtalsförhandlingarna.

 – Vi är länken mellan FSL och OAJ som ju har förhandlingsrätten när det kommer till lärarnas avtal. Vi behövs eftersom vi har sakkunskap kring de finlandssvenska särdragen, till exempel om förberedande undervisning på svenska och vår läromedelssituation. 

Lindqvist talar varmt om de värdefulla kontakter man knyter inom fullmäktigegruppen och den insyn och kunskap om lärarjobbet och utbildningsbranschen i Finland man får.

 – Det är en myt att arbetsgivarna ser det fackliga engagemanget som enbart något negativt. Tvärtom så är det nätverk man bygger upp och den kunskap om avtalslösningar och utbildningspolitik som man får genom uppdraget en styrka. 

“Som ny i gruppen blir man mycket väl omhändertagen” 

Annika Norrgård, lärare och huvudfackombud i Pargas, känner sig varm i kläderna efter andra perioden i OAJ:s fullmäktige. Hon skryter på samarbetet och den goda stämning som FSL-gänget har. 

 – Som ny ledamot blev jag väl omhändertagen och man förklarade hur allting fungerade. Vi FSL:are har haft regelbundna träffar inför mötena där vi gått igenom förbundets ståndpunkter och vad vi tillsammans vill föra fram under remissdebatten. 

Inför OAJ:s fullmäktigemöten deltar alltid i FSL-representanterna i våra egna fullmäktigemöten för att lyssna på diskussionerna och samla in åsikter som kan föras vidare. Inte sällan landar godkända motioner inom FSL som inlägg under remissdebatten på OAJ:s fullmäktigemöten och till och med vidare till förhandlingsbordet.

 – Fastän FSL-gruppen är liten inom OAJ får vi ofta understöd för våra förslag och argument, ganska ofta från regioner som Lappland och Östra Finland där utmaningar kan se ganska likadana ut. 

Norrgård kommer ihåg sitt första inlägg i OAJ:s fullmäktige, då var temat årsarbetstid. 

 – Jag efterlyste en öppen diskussion inom lärarfacket utan förutfattade meningar.

Efter flera år som fullmäktigeledamot och även medlem i det lönepolitiska utskottet inom OAJ, säger Norrgård att hennes förståelse har ökat för hur pass stora processer det handlar om när till exempel förändringar i avtalen ska förhandlas fram. 

 – Man förväntar sig att det ska gå fort med fartyg att vända och då måste man ha genomtänkta lösningar.

“FSL behövs i OAJ för att också föra den språkpolitiska diskussionen”

Fackräven Kimmo Mattsson, specialyrkeslärare på Åland, ordförande för Akava-Åland samt huvudfackombud, har nu representerat förbundet i tre perioder i OAJ:s fullmäktige. Han upplever att solidariteten har vuxit sig starkare under de år han har varit med. 

 – Det är mindre snack om orättvisor lärargrupperna emellan nu och mer förståelse för att man inte kan höja lönen och sänka usken för alla på en och samma gång.

I början av hans uppdrag som fullmäktigeledamot gick en del uppmärksamhet åt att hänga med i alla finska förkortningar. 

 – Det är OVTES och KVTES och SOSTES och allt möjligt. Man får skriva upp och ta reda på helt enkelt, så lär man sig.

Mattsson säger att FSL:arna behövs inom OAJ för att föra en aktiv språkpolitisk diskussion och för att framhålla de problem som en minoritet tampas med inom utbildningssektorn.

Han uppskattar den breda kunskap som förtroendeuppdraget ger och alla kontakter till fackligt aktiva runtom i landet som man knyter. Att ha en grund för jämförelse tycker han är värdefullt. 

Bland alla de diskussioner som förts under mötena finns det några teman som ständigt varit aktuella; rektorernas arbetsbörda och samplaneringen.

 – It’s a never ending story!

 

Kandidera i OAJ-valet! 

OAJ:s fullmäktige är lärarfackets högsta beslutande organ. Nu kan du som FSL:are kandidera och bli en av våra åtta representanter.

Mandatperioden inleds våren 2026 och pågår till 2031. 

Röstningen sker den 17-30 mars 2026. Förhandsröstning och egentliga valdagar har slopats.

Det här är din chans att ta ditt fackliga engagemang till nästa nivå!

OAJ:s fullmäktige sätter kursen för lärarfackets arbetsmarknads- och utbildningspolitik. Av 153 platser är 8 reserverade för FSL. Vårt uppdrag är att föra de finlandssvenska lärarnas och rektorernas talan och se till att FSL:arnas åsikter hörs i diskussionerna och syns i de beslut som fattas.

– Vi behövs eftersom vi har sakkunskap kring de finlandssvenska särdragen, säger Sebastian Lindqvist från Borgå med erfarenhet från tre perioder i fullmäktige.

Vill du veta mera vad FSL:arna i OAJ uppskattar med förtroendeuppdraget? Läs våra intervjuer här!

 

Lättare än någonsin att kandidera

Nomineringen till OAJ:s fullmäktige har börjat och pågår till den 15 januari 2026. Nytt för den här gången är att du inte längre behöver en valmansförening för att ställa upp.

Alla yrkesverksamma medlemmar kan kandidera. Det betyder att du som pensionär eller studerande inte kan kandidera. Det samma gäller för röstningen.

Kandideringen sker helt elektroniskt och alla instruktioner du behöver hittar du på oaj.fi. Du kan också ta kontakt med FSL:s valsekreterare Pocke Wikström om du har frågor kring valet: pocke.wikstrom@fsl.fi eller 020 749 54 67.

Röstningen sker den 17-30 mars 2026, också det elektroniskt. Förhandsröstning och egentliga valdagar har slopats.