Blog

  • Ord för ord: Sänk tröskeln och bryt tystnadskulturen

    De senaste veckorna har vi verkligen fått rannsaka hur vi bemöter varandra och hurudan kultur vi har när det kommer till trakasserier. En tystnadens kultur har visat sig råda; en kultur där man inte vågar eller kan föra saker till tals och där obehagliga upplevelser med tiden satt djupa spår.

    Under den gångna veckan har vi fått följa diskussioner om trakasserier av sexuell karaktär. Jag är oerhört glad över att så många skolor tagit itu med frågan och öppet deklarerat nolltolerans. Det är fint att se att man sätter fokus på framtiden och diskuterar hur man kan jobba vidare.

    Våra barn och unga måste vara säkra på att vi bryr oss om dem. Det är de vuxnas ansvar, lärare, rektorer och vårdnadshavare, att fråga hur det är. En gång räcker inte utan vi måste ständigt visa att vi bryr oss, endast då känns det självklart för elever och studerande att berätta. Vår utgångspunkt måste alltid var att skapa förutsättningar för att berätta om allting som händer, såväl fina som besvärliga saker.

    Vi bör skapa vägar för kommunikation, där vänner eller övriga stödpersoner i skolorna kan stötta den som känner sig utsatt och samtidigt få ärendet vidare för utredning och åtgärder.

    Den tystnadskultur vi nu håller på att bryta är allas vårt gemensamma uppdrag – vi måste ta saker till tals. Vi måste ha mod att stå upp och lyfta saker i rätt sammanhang för att åstadkomma en förändring. Det är vårt gemensamma ansvar att sänka tröskeln och forma en lågtröskelkultur där saker diskuteras och diskuteras i rätt forum.

    Vi behöver skapa en öppen kultur där vi inte behöver slutna Facebookgrupper eller konversationer på Whatsapp för att lyfta saker. Vi behöver en kultur där det som skett eller det som pågår diskuteras öppet och med dem som är involverade.

    Vi kan inte eftersträva en kultur som bygger på gillande utan att känna till helheten. Den kultur man då är med om att skapa är minst lika förkastlig som den tystnadens kultur som råder i samhället. I denna fråga tänker jag bredare än på den debatt om sexuella trakasserier som nu varit aktuell.

    Nolltolerans och en låg tröskel för samtal sätter ramarna för en öppen dialog. I en sådan kultur blir inga fall outredda, för då kommunicerar alla jämbördigt för allas bästa och för en bättre framtid.

    Stort tack för det arbete ni gör för det 100-åriga Finland!

    Jag vill önska er en god jul och ett gott nytt år!

  • Sänkt medlemsavgift!

    Du som till exempel är familjeledig, tjänstledig eller arbetslös betalar från och med 1.1.2018 en medlemsavgift på endast 6,20 euro per månad. Summan sjunker alltså från 7,80 till 6,20 euro. Läs mer om hur du upprätthåller ditt medlemskap i FSL och A-kassan under perioder när du inte är tjänstgörande!

  • FSL:s önskelista i jul

    FSL:s önskelista i jul

    I juletider brukar man få önska sig något. Vi på FSL har därföra samlat våra 24 högsta önskningar i en egen julkalender. Varje dag öppnar vi en ny lucka! Här hittar du alla vi hittills har öppnat. 

    (more…)

  • FSL:s önskelista i jul

    I juletider brukar man få önska sig något. Vi på FSL har därför samlat våra 24 högsta önskningar i en egen julkalender. Varje dag öppnar vi en ny lucka som publiceras här! Du får gärna dela med dig av dina önskningar, tagga med #FSLönskar.

  • Trygg i skolan

    En trygg skolmiljö är en grundläggande rättighet för alla som vistas där, unga som vuxna. En trygg skolmiljö är fysiskt, psykiskt och socialt trygg. För dig som jobbar i en skola eller på en läroanstalt är det viktigt att känna till vilken lagstiftning och vilka anvisningar som reglerar verksamheten på skolan.

     

    Elevernas trygghet


    Varje elev och studerande har en lagstadgad rätt till en trygg skolmiljö oberoende av utbildningsstadium. Tillsammans ska undervisnings- och elevvårdspersonalen se till att denna rättighet inte äventyras. På Utbildningsstyrelsens webbsida hittar du en sammanställning av vilka lagar och förordningar som reglerar verksamheten på skolan.

    För att upprätthålla en trygg skolmiljö förutsätts utbildningsanordnaren och läroanstalterna göra upp handlingsplaner, till exempel en räddningsplan, antimobbningsplan och jämställdhetsplan. De här planerna ska beskriva hur man jobbar förebyggande kring till exempel mobbning och sexuella trakasserier. Planerna ska också innehålla instruktioner kring hur man ingriper, behandlar ärenden, samarbetar med myndigheter och så vidare.

    Det är a och o att du som jobbar på skolan känner till hur du ska jobba för att se till att skolan är trygg. Repetera innehållet i era handlingsplaner tillräckligt ofta, se till att du kan svaret på exempelvis följande frågor: 

    – Hur gör jag om det börjar brinna i skolan?

    – Vad gör jag om jag misstänker att en av mina elever utsätts för mobbning?

    – Vad är sexuella trakasserier och hur ska jag jobba förebyggande?

     
    Bekanta dig gärna med skolfreden som utlyses i början av varje läsår. “Skolfredsprogrammet är att åstadkomma en skoldag och ett skolår som är trygga i psykisk, fysisk och social bemärkelse. Det centrala är skolelevernas andel i processen.” Läs mer på Mannerheims Barnskyddsförbunds webbsida.

     

    Elevvård

    Utöver de konkreta handlingsplaner som finns i skolorna är också elevvården en viktig del av tryggheten i skolan. Elevvården är en lagstadgad helhet som omfattar bland annat skolhälsovården och kurator- och psykologtjänster.

    Vad kan och ska man göra när tryggheten äventyras?

    Om det uppstår en fråga kring tryggheten på skolan är det först och främst läroanstalten som är ansvarig. Rektorn har en nyckelposition här eftersom hen är lärarnas förman. 

    I de flesta fall uppstår och löser man de problem som uppstår på skolan inom skolan. Det kan handla om allt från att en elev stör undervisningen till att en elev upplever sig felaktigt behandlad av en annan elev eller vuxen på skolan. På Utbildningsstyrelsens webbsida hittar du en lista över de disciplinära åtgärder skolan kan ta till om tryggheten i skolan äventyras. 

    Vid behov kan rektorn föra ärendet vidare till utbildningsanordnaren, det vill säga staden, kommunen eller en privat utbildningsanordnare. Det är viktigt att komma ihåg att du som jobbar på skolan enligt lag är skyldig att göra en barnskyddsanmälan utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelserna om du i din uppgift  “fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds.”

     

    Nyttiga länkar

    När man på skolor och läroanstalter diskuterar elevernas trygghet och säkerhet finns det bra guider och handböcker att ta till hjälp, till exempel kring:

    Personalens säkerhet, hälsa och trygghet

    Skolan ska självfallet också vara en trygg plats för personalen. I arbetarskyddslagen regleras säkerhet och hälsa i arbetet. 

    Arbetarskyddsmyndigheterna har som ansvar att  “förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena för att arbetstagarnas arbetsförmåga ska tryggas och bevaras.” Vid den här myndigheten landar till exempel en anmälan om brister i arbetsgivarens åtgärder. Det är också arbetarskyddsmyndigheterna som kan göra inspektioner och ge anmärkningar. 

    Sådant som äventyrar skolpersonalens hälsa är till exempel:

    – Inneluftproblem 
    – Psykosocial belastning 
    – Mobbning, trakasserier och arbetsplatsvåld

     

    Arbetarskyddsfullmäktig finns till för dig

    På varje arbetsplats där minst tio arbetstagare arbetar regelbundet förutsätter lagen att en arbetarskyddsfullmäktig utses. Ofta har en sådan person även utsetts på mindre arbetsplatser. Den här personer utgör kontaktlänken mellan arbetstagarna och arbetsgivaren och värnar om att arbetsplatsen är säker och trygg. Här kan du läsa mer om uppdraget och vilka rättigheter att till exempel granska dokument arbetarskyddsfullmäktigen har.

    Om du är osäker på vem som är arbetarskyddsfullmäktig på din arbetsplats, kontakta din förtroendeman som kan hänvisa dig vidare till rätt person.

    När allt inte är som det ska

    Om du som jobbar på en skola eller läroanstalt känner att din hälsa, säkerhet eller trygghet äventyras, ta kontakt med arbetarskyddsfullmäktigen och din närmaste chef. På vissa arbetsplatser kan det även finnas så kallade skyddsombud med mer specifika ansvarsområden. De här personerna kan diskutera problemen och ge anvisningar och råd kring hur du ska gå till väga för att få hjälp.

    Personer i chefsposition har en skyldighet att vidta åtgärder när personalens säkerhet, hälsa eller trygghet är hotad.

    När det kommer till skolpersonalens säkerhet, hälsa och trygghet är det arbetsgivaren som har det juridiska huvudansvaret. I praktiken är rektorn oftast utsedd till företrädare och hen har så kallad beslutanderätt för personalen. Som rektor vänder man sig till sin chef, i de flesta fall bildningsdirektören i kommunen.

    Personer i chefsposition har en skyldighet att vidta åtgärder när personalens säkerhet, hälsa eller trygghet är hotad.

    I ärenden som rör arbetshälsan finns även företagshälsovården till för dig. Vid behov kan företagshälsovården göra en arbetsplatsutredning för att kartlägga riskerna för arbetshälsan. Om det handlar om frågor anknutna till anställningsförhållandet ska du kontakta din förtroendeman. Om du är osäker på vem det är, kolla med din lokala lärarförening.

    Nyttiga dokument

    FSL och OAJ har sammanställt en del tips och råd för hur du går till väga om du till exempel upplever problem med:

    Läs gärna FSL:s broschyr om hur man kan hantera stressfaktorer i yrkesvardagen: pdf Pigg i skolan

    Lagar och anvisningar 

    Det främsta ansvaret för tryggheten i skolan vilar på arbetsgivaren, det vill säga staden eller kommunen i de allra flesta fall. Har du som lärare en fråga kring tryggheten och säkerheten rekommenderar vi att du i första hand kontaktar rektorn eller arbetarskyddsfullmäktigen. I vissa fall kan du behöva föra frågan vidare till någon utomstående myndighet. 

    Utbildningsstyrelsen har på sin webbsida en sammanställning av de lagar och förordningar som reglerar trygghet och säkerhet i skolan. På www.finlex.fi hittar du alla Finlands lagar.

    Utbildningsstyrelsen sammanställer också en lista på vanliga frågor kring skollagstiftningen. Du kan till exempel hitta svar på frågor kring elevvårdslagen och vilka bestämmelser som gäller kring sekretess och elevhälsoregister.

    Utöver lagar och anvisningar genomsyras verksamheten i skolan av lärarnas yrkesetiska principer. De omfattar bland annat attityder, värderingar och ansvar och är en av lärarens viktigaste resurser i hens interaktion med de unga i skolan.

    FSL ger dig råd

    Jens Mattfolk och Pocke Wikström

    Vi värnar om våra medlemmar och hjälper dig gärna med råd kring frågor som rör hälsa, säkerhet och trygghet på din arbetsplats. Ta kontakt med vår förbundssekreterare Pocke Wikström, pocke.wikstrom@fsl.fi tfn: 020 749 54 67 eller ombudsman Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi, tfn: 020 749 54 70.

  • Utbildningssektorn säger #NOMORE till sexuella trakasserier

    Vi måste få ett slut på alla former av sexuella trakasserier i de finländska skolorna och läroanstalterna. Alla barn ska garanteras integritet, trygghet och möjlighet att utvecklas och vara sig själva, skyddade från trakasserier. Skolans och utbildningsanordnarens uppgift är att säkerställa en trygg lärmiljö för alla barn och unga, betonar minister Sanni Grahn-Laasonen och Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen i ett gemensamt uttalande. 

     

     
  • Nolltolerans måste gälla

    Det är viktigt att den debatt som nu förs kring sexuella trakasserier i samhället också förs i skolan. Vi måste bryta tystnadskulturen, nolltolerans måste gälla! De yrkesetiska principerna är en given grund i utövandet av läraryrket och en bra utgångspunkt för diskussionerna nu.

  • Lärares yrkesetik

    Som så många andra yrkesgrupper jobbar lärare enligt vissa etiska principer. De omfattar bland annat attityder, värderingar och ansvar. Att upprätthålla sin yrkesskicklighet hör också till de etiska principerna. 

     

    Så här beskriver undervisningssektorns etiska råd grunden till de yrkesetiska principer som gäller för lärare:

    “Värdegrunden i läraryrket är människovärde, sanningsenlighet, rättvisa samt frihet och ansvar.”

    En lärares yrkesetik är inte det samma som de juridiskt fastslagna uppgifterna i lagar och förordningar. Lärarens yrkesetik baserar sig på FN:s mänskliga rättigheter och är djup rotade i yrkesrollen.

    “Lärarens ansvar bygger på såväl kunskap som på en värdegrund i arbetet. Båda behövs eftersom en svag yrkesskicklighet inte kompenseras av starka etiska principer eller vice versa.

    Läraruppgiften förutsätter en kompetens som upprätthålls, en särskild lyhördhet för att identifiera etiska problem i undervisningen och förmåga att arbeta etiskt och professionellt i problematiska situationer.”

     

    Värdegrunder

    Lärarens yrkesetiska principer genomsyras av en värdegrund där

    • Människovärdet måste respekteras oberoende kön, sexuell läggning, utseende, ålder, religion, samhällelig position, härkomst, åsikt, förmåga och prestationer.
    • Sanningsenlighet är en bärande princip.
    • Rättvisa ska råda och där det är viktigt att bemöta elever och elevgrupper rättvist och att iaktta rättvisa i all annan yrkesutövning.
    • Frihet och ansvar gäller. Läraren har rätt till sina egna åsikter och värderingar men i undervisningsarbetet är ansvaret kopplat till bland annat lagstiftningen och läroplanen.

    De etiska principerna

    Principerna som följer är citerade från Etiska rådet.

     

    LÄRARENS RELATION TILL SITT ARBETE

    Läraren förbinder sig i sitt arbete att följa de normer som reglerar arbetet och de etiska regler som gäller för yrkeskåren. Läraren ska utför sina uppgifter på ett ansvarsfullt sätt. Vidare ska läraren utveckla sitt arbete och sin yrkeskompetens och utvärdera sin egen verksamhet.

    Lärarens person spelar en stor professionell roll och läraren har därför både en rätt och en skyldighet att satsa på och värna om sin person.

    I sin yrkesutövning har läraren rätt att bli behandlad rättvist.

    LÄRAREN OCH ELEVERNA

    Läraren ska acceptera och ta hänsyn till eleverna som de unika personer de är. Vidare ska läraren respektera elevernas rättigheter och förhålla sig humant och rättvist till sina elever.

    Läraren ska eftersträva att förstå elevernas utgångspunkter, tankar och åsikter och iaktta diskretion i frågor som gäller enskilda elevers person och integritet. Läraren ska särskilt beakta de elever som behöver omsorg och beskydd och får aldrig godta någon som helst form av mobbning eller utnyttjande.

    I lärararbetet ingår det att lära eleverna att samarbeta och hjälpa dem att bli goda samhällsmedlemmar. Arbetet omfattar också att bygga upp förtroende och goda mänskliga relationer.

    Ju yngre eleverna är desto större är lärarens ansvar för dem. Läraren samverkar med de vuxna som ansvarar för barnen och de unga.

    LÄRAREN OCH KOLLEGERNA

    Läraren värdesätter sin uppgift och respekterar sina kolleger. Läraren arbetar för att samordna resurser på ett konstruktivt sätt och eftersträvar balans mellan sin egen autonomi och kollegerna på arbetsplatsen.

    Att visa respekt och förståelse för kollegernas individualism och att ömsesidigt stödja och hjälpa varandra är viktiga principer för arbetsgemenskapen.

    LÄRAREN OCH INTRESSEGRUPPERNA

    Läraren samarbetar med elevernas vårdnadshavare och andra som svarar för deras utbildning, uppfostran och välfärd. Bland dem märks expertgrupper inom social- och hälsovården, olika myndigheter och en rad andra samarbetspartner.

    Målet med samarbetet är att stötta eleverna i deras lärprocess och utveckling och att bredda deras inlärningsmöjligheter.

    LÄRAREN OCH SAMHÄLLET

    Undervisning är en av samhällets viktigaste uppgifter. Lärarnas möjligheter att utföra sitt arbete och utveckla sin professionalism är inte bara beroende av deras engagemang utan också av hur stora resurser samhället satsar på undervisning och utbildning. Genom sitt arbete främjar läraren elevernas möjligheter att få fostran och att växa.

    Framför allt företräder läraren elevernas rättigheter och intressen – med en kritisk hållning om det behövs. Samtidigt hjälper läraren eleverna att växa upp till kunniga och ansvarstagande medlemmar i ett demokratiskt samhälle.

    LÄRAREN OCH MÅNGFALD

    Läraren ska se till att alla elever har samma rättigheter och skyldigheter som samhällsmedlemmar.

    Vidare ska läraren bemöda sig om att elevernas och vårdnadshavarnas kultur och världsåskådning respekteras på lika villkor och att ingen blir diskriminerad på grund av sin kultur eller världsåskådning.

     

    I Finland är det undervisningssektorns yrkesetiska råd som behandlar och tar ställning till allmänna etiska frågor. De tar också emot klagomål och får ge ut utlåtanden och anmärkningar. Här hittar du senaste ställningstagandena.

  • Ord för ord: Kräv en konkurrenskraftig lön

    Nu är det upp till oss alla att markera att vi inte är beredda att se på och acceptera att alla andra får! Genom att gemensamt argumentera för att vi fått nog ger vi våra förhandlare det stöd de behöver i sitt arbete. Genom att unisont argumentera för förhöjningar visar vi att vi tillsammans menar allvar, skriver Christer Holmlund i sin senaste kolumn i vår medlemstidning Läraren. 

  • Läs Läraren nr 19

    I det här numret kan du ta del av ett gediget reportage kring temat elevers skolfrånvaro. Det kan börja med spridd frånvaro. En elev kan vara i skolan på förmiddagen, men går hem efter lunch med magont eller huvudvärk, säger Petra Brunila, tidigare biträdande rektor vid Övernäs skola i Mariehamn. Nuförtiden föreläser hon om bland annat elevvårdsfrågor.