Blog

Finlands Svenska Skolungdomsförbund uttrycker en stark oro över den ökande psykiska ohälsan och vilka konsekvenser den bristande tillgången på psykiskt stöd kan medföra. Från koncentrationssvårigheter, trötthet och motivationsbrist i klassrummen till social isolering, konflikter och bristande självförtroende. Psykisk ohälsa försvagar individens möjligheter redan från en tidig ålder och kan få livslånga konsekvenser om ändamålsenlig vård inte fås i god tid.

– Allt fler unga mår dåligt. Det riskerar att leda till att de blir utmattade och kan förlora intresse för utbildningen. Läget är allvarligt och unga behöver akut stöd för att handskas med psykisk ohälsa, säger Niko Partanen, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS.

Det finns ett ökat behov av psykiskt stöd för elever och studerande i grundskolan och på andra stadiet. Det här gäller särskilt elever och studerande vid svenskspråkiga skolor, som enligt Hälsa i skolan-undersökningen har sämre tillgång till professionell hjälp för sitt dåliga mående jämfört med övriga skolor i landet.

– Elev- och studerandevården ska finnas nära. Vi får ofta höra av elever och studerande att det inte finns en skolpsykolog på plats i skolan. Det är problematiskt att vårdpersonalen inte finns fysiskt nära, eftersom det ofta innebär att man måste boka en tid och ta sig dit vården finns, vilket höjer tröskeln för att uppsöka vård. Unga känner en distans till vården och att man kastas fram och tillbaka innan man får den hjälp man behöver, om man alls får den, konstaterar Partanen.

THL:s utredning om studerandevårdstjänsterna från 2024, visar att endast 53 procent av skolorna kan erbjuda ändamålsenliga utrymmen där studerandevården, kuratorer och psykologer kan arbeta samtidigt. Med andra ord är tjänsterna otillgängliga och avlägsna i en stor del av skolorna, samtidigt som behovet för just de här tjänsterna ökar.

 

Skona barn och unga från sparmål

Finlands svenska lärarförbund delar skolungdomsförbundets oro över tillgången på hälsovårdstjänster för elever och studerande på svenska i Finland. Det här borde ha högsta prioritet inom välfärdsområdena under den kommande mandatperioden.

– I tider då många välfärdsområden jobbar med tuffa sparmål måste vi ändå prioritera våra barn och ungas hälsa. Kuratorer och psykologer måste vara en del av skolgemenskapen och finnas där eleverna och studerandena finns. Att få hjälp i rätt tid av bekanta och trygga vuxna är oerhört viktigt och kan hindra att problemen eskalerar, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.

En bristfällig social- och hälsovård för barn och unga syns tydligt i skolvardagen. Det påverkar inte bara elevernas lärande utan tar sig i uttryck i en ökad oro i klassrummen och korridorerna.

– Vi har elever som är i uppenbart behov av vård men inte får det och som lärare upplever du en hjälplöshet här. Vi improviserar och försöker skräddarsy skolvardagen så gott det går men det är inte hållbart. De här problemen äter dessutom en hel del resurser som är tänkta för stöd för lärande, säger Niclas Zweigberg, huvudförtroendeman i Raseborg.

 

Förbättra förutsättningar för skolpsykologerna

Det är inte skolans uppgift att täppa till luckor på de områden där välfärdsområdena misslyckas. Det måste finnas tillräckligt med personal inom social- och hälsovården som med sin kompetens kan hjälpa med de problem som många unga tampas med idag.

FSS och FSL förutsätter att den ojämlika tillgången på psykologer och kuratorer korrigeras.

– Tillräckligt med kompetent personal är jätteviktigt och välfärdsområdena måste kunna garantera lika bra vård på svenska. Det duger inte att skylla ifrån sig och hänvisa till för få sökande till tjänsterna. Man måste förbättra förutsättningarna för till exempel skolpsykologerna och där är frågan om arbetsbörda och dimensioneringen central, säger Damlin.

 

För mer information:

Inger Damlin, förbundsordförande, FSL
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Niko Partanen, ordförande, FSS
niko.partanen@skolungdom.fi
tfn 050 322 7715

Ändring 24.2: Vi har uppdaterat tabellen som i en tidigare version innehöll ett tryckfel. Antalet lektioner som borde öka per vecka i Lovisa är 111, tidigare stod det felaktigt 11.

Trestegsstödet som nu slopas blev aldrig den framgång man hade hoppats. Orsaken har varit bristen på resurser och mängden byråkrati som belastat lärarna och slukat tid från den värdefulla undervisningen.

För att inte göra samma misstag igen minskar inte bara pappersarbetet utan betydande resurser skjuts till. Staten finansierar stödreformen med 40 miljoner år 2025 och därefter med 100 miljoner euro per år.

Problemet är att de här pengarna inte är inte öronmärkta utan betalas ut som statsandelarna till kommunerna.

– Just nu kontaktas vi av lärare och rektorer från olika regioner som uttrycker oro över att man inte kommer att se röken av de här pengarna och inga förbättringar sker, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

Så gick det till exempel med regeringens tilläggsfinansiering för fler veckotimmarna i modersmål och matematik. I nästan hälften av kommunerna är timantalet nästa läsår det samma eller till och med färre än tidigare, visar OAJ:s färska kartläggning.

 

En helt ny modell förutsätter nytt tänk kring resurserna

I den här tabellen kan man se hur statsandelarna fördelas på ett axplock av kommuner i Svenskfinland. Uträkningarna bygger på teoretiska formler för vad kommunerna får i statliga medel och hur mycket antalet lektioner per vecka borde öka i kommunen.

*Siffrorna baserar sig på beräkningsgrunderna i regeringspropositionen. 

Ladda ner en lista över alla kommuner i Svenskfinland (inte Åland som inte berörs av reformen) och deras kalkylerade finansiering för stödreformen: Kommunerna i Svenskfinland och deras kalkylerade finansiering för stödformen_FSL

– Siffrorna säger mycket om omfattningen av reformen och kommunernas möjligheter att med den ökade finansieringen verkligen förbättra stödet i grundskolan, säger Damlin.

Dessvärre signalerar många kommuner att finansieringen inte kommer att utnyttjas i linje med regeringens ambitioner. FSL har i dialog med sina lokala lärarföreningar fått kännedom om att många kommuner hävdar att man sedan tidigare uppfyller kraven i den nya lagstiftningen.

– Det här är att medvetet misstolka lagstiftarnas intentioner, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.

I beräkningar som utgör grunden för den nya lagen, utgår man från att kommunerna idag använder 0,037 undervisningstimmar per elev, skola och vecka för det förebyggande stödet. Nu har man ökat finansieringen till 0,122 timmar. Det innebär att kommunen från och med 1.8.2025 ska satsa minst 0,085 undervisningstimmar mera på förebyggande stödformer än man gjort tidigare.

– De här ska synas i lärarnas scheman som undervisningstimmar och märkas som nya lärartjänster, säger Wikström.

 

“Fel att påstå att man redan satsar tillräckligt”

Det nya stödsystemet utgör en helt ny modell vars syfte är att bättre än tidigare garantera elevernas rätt till stöd.

– Eftersom vi nu skrotar det gamla och börjar med något nytt, kan de gamla modellerna inte utgöra måttstock på vilka resurser man behöver för stödfunktionerna från och med nästa läsår. Det är fel att påstå att man i kommunerna redan satsar tillräckligt, då sjunkande lärresultat och ett ökat behov av stöd är ett faktum, säger Damlin.

Wikström poängterar att det nya stödsystemet är en lagstadgad del av skolornas normala verksamhet som kommunerna är ålagda att ordna.

– Kommumerna ska använda de statliga medlen till att öka antalet lektioner för att ordna undervisningen så att målen i läroplanen kan nås och arbetsron tryggas. För att undervisningspersonalen ska kunna jobba förebyggande och på sikt minska antalet elever i behov av mer omfattande stöd, behövs de här satsningarna nu, säger han.

 

Gruppstorlekarna – en viktig faktor

Resultatet av en gallup bland våra medlemmar på Educamässan, visar att över hälften av lärarna i grundskolan undervisar en grupp de upplever att är för stor. Alla 167 lärare som deltog i gallupen, anser att en grupp på 19 elever eller färre är optimalt för att kunna tillgodose elevernas behov, differentiera och handleda.

Så här kommenterar två lärare:

“Man hinner inte tillgodose alla elevers behov, inte individualisera och inte uppfylla läroplanen till fullo.”

“Stämningen i klassen blir mer orolig då de inte får den hjälp och stöd de behöver.

Behovet av att forma undervisningsgrupperna så att målen i läroplanen kan uppnås är uppenbart, vilket också är ett av målen med stödreformen.

Ladda ner: Lärarnas syn på gruppstorlekar_FSL

 

Stödreformen är en viktig kommunalvalsfråga

– Så här i kommunalvalstider tycker jag det är viktigt att väljarna får veta hur våra kommande beslutsfattare ser på stödet i skolan och hur den statliga finansieringen ska riktas, säger Damlin.

Ärendet är synnerligen brådskande med tanke på att schemat för nästa läsår planeras som bäst och rekryteringen av lärare sker nu. Att två av tre rektorer inte ännu fått besked om hur finansieringen för det nya stödsystemet ser ut, siffror som framkommer i OAJ:s färska kartläggning, är problematiskt.

 

Stora reformer kräver noggrann uppföljning

I och med att den nya lagen godkändes av riksdagen, har politikerna identifierat problemen med stödet i skolan och sett behovet av att med statliga medel finansiera en reform. För att säkerställa att reformen blir en framgång och att elevernas rätt till stöd garanteras, efterlyser FSL en mekanism för att följa upp hur de statliga pengarna har använts.

– Om det framkommer att till exempel timantalet inte har ökat i relation till finansieringen borde det leda till repressalier för kommunen, säger Damlin.

 

För mer information:

Inger Damlin, förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Pocke Wikström, förbundssekreterare
pocke.wikstrom@fsl.fi 
tfn 020 749 5467 

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959

Pressbilder hittar ni här!