Vetenskapscentret Heureka vill övertyga svenskspråkiga skolelever om att naturvetenskaper är häftigt. Från och med i höst får fler svenskspråkiga skolelever i årskurserna 1–9 uppleva och utforska naturvetenskap. Med hjälp av ett bidrag på 120 000 euro från Kulturfonden får hundra skolklasser besöka Heureka och elever på tio orter får uppleva den turnerande vetenskapsshowen Pop-up Heureka. Både fadderklassbesöken och turnéshowen är helt gratis för skolorna.
Blog
-
Betala tillbaka skulden!
Debatten inför riksdagsvalet 2019 och de kommande fyra åren inom rikspolitiken måste fokusera på hur man ska betala tillbaka skulden till skolan och utbildningen. Skulden har vuxit sig alldeles för stor under många år och den finlandssvenska skolan måste garanteras mer och säkrare resurser i fortsättningen. Läs mer om FSL:s fem valteman och vårt kampanjarbete.
-
FSL:s budskap inför riksdagsvalet: Betala tillbaka skulden
Debatten inför riksdagsvalet 2019 och de kommande fyra åren inom rikspolitiken måste fokusera på hur man ska betala tillbaka skulden till skolan och utbildningen. Skulden har vuxit sig alldeles för stor under många år och den finlandssvenska skolan måste garanteras mer och säkrare resurser i fortsättningen.
-
”Det här motiverar och stärker oss”
Gun Oker-Blom, direktör för den svenskspråkiga utbildningen vid Utbildningsstyrelsen, gläder sig över att Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen lyfter fram den svenska verksamhetens betydelse och bredare roll i den nya organisationen. I en intervju för tidningen Läraren lovar Heinonen att båda språken alltid skall vara integrerade i UBS processer från början.
– Vi som jobbar för den svenska utbildningen har fått ett förtroende som både motiverar och stärker oss i vårt arbete, säger Oker-Blom.
Har det tidigare brustit när det gäller att lyfta fram det svenska perspektivet?
– De brister som Olli-Pekka hänvisar till gäller olika typer av processer där man inte har planerat hur processerna ska förverkligas på svenska. Om man inte redan från början beaktar att styrdokument, digitala program, stödmaterial med mera ska förverkligas på landets båda nationalspråk, leder det till ineffektivitet och stora problem i slutändan. Och ja, inom olika typer av processer har det funnits brister. Emellanåt har det fungerat bättre, emellanåt sämre.
Vad kan den svenska utbildningssektorn ge den finska?
– Eftersom det alltid är betydligt mindre enheter som jobbar med svenskspråkig utbildning, gäller det för alla att utveckla kompetens i att samarbeta, se helheter, ha överblick, och föra kontinuerlig dialog med alla samarbetsparter. Att utveckla mångsidiga nätverk. På finlandssvenskt håll kan vi skapa strukturer som inspirerar utbildningssektorn i landet som helhet, säger Gun Oker-Blom. Våra möjligheter och traditioner att på svenskt håll utveckla utbildningen med det övriga Norden ser jag också som modell för hela landet.
Läs också:
Olli-Pekka Heinonen: “De svenska nätverken är ett föredöme för den finska verksamheten”
-
Ord för ord: How to get a Lärarjobb?
Det finns all orsak att samarbeta bättre kring rekryteringsprocesserna i Svenskfinland. Samarbete och en konsensus kring vårens lärarrekryteringar skulle ge ett mervärde för den finlandssvenska skolan. Samtidigt skulle det minska osäkerheten och arbetsmängden för rektorerna som har ett stort ansvar för verksamheten i skolorna.
-
Ett liv utan filosofi är inte värt att leva
Helsingfors universitet bjuder kommande vecka på akademiska smakbitar i form av mikroföreläsningar som är öppna för alla, men lämpar sig bäst för den som funderar på utbildningsalternativ, jobbar med ungdomar eller är anhörig till en ung vuxen som funderar på universitetsutbildning. Föreläsarna är forskare inom olika områden och studieinriktningar vid Helsingfors universitet.
-
Läraren 1 2019
{turnjs Läraren-1-2019}
-
Ledaren: En blick i backspegeln – sedan gasen i botten
Tidningen Läraren har en anrik historia. Den äldsta föregångaren började utkomma redan år 1894. Det gör Läraren till en av de äldsta facktidskrifterna i vårt land. Det är givetvis ett arv som skall behandlas varsamt. I 125 år har lärarna i Svenskfinland haft av en facktidning som fokuserat på utbildningsfrågor. Knappast någon annan yrkesgrupp betjänas så väl på svenska som lärarna. Och det skall vi fortsätta med.
-
Ord för ord: How to get a Lärarjobb?
Hoppas att ni haft ett skönt jullov och hunnit ladda batterierna inför den kommande vårterminen, energinivån stiger nu i takt med att dagarna blir ljusare och ljusare.
Det första evenemanget för vår del är ”How to get a Lärarajobb” som är ett samarbete med vår studerandeförening FSLF och ÅA i Vasa. Vi har också engagerat rektorer som sakkunniga under evenemanget som pågår under en eftermiddag. Målet med dagen är ett ge studerande i slutskedet av sina studier en bättre grund att stå på då de ska börja söka lärarjobb.
-
Ängsliga finlandssvenska mediehus lockar inte unga
De unga vill ha nyheter som har en framåtsträvande rörelse. De är intresserade av lösningsorienterad journalistik. Det är fokus på framtiden som gäller om man vill nå unga nyhetskonsumenter. Det framgår av den studie som Jens Berg och Sami Kallinen har gjort för tankesmedjan Agenda.
Rapporten fokuserar på åldersgruppen 18-35 år. Då ca 46.000 artiklar från 29 olika mediehus kategoriserats och analyserats framgår också att de unga har ett globalt perspektiv då de konsumerar nyheter.
– Frågor som tar avstamp i ett digitalt sätt att leva intresserar de unga, säger Jens Berg. Och det är inte så konstigt med tanke på att det här är en generation som har vuxit upp i en digital värld.
Jens Berg har en lång karriär inom mediebranschen bakom sig. Han har bland annat varit chefredaktör för HBL och vd för KSF Media. Sami Kallinen har i sin tur bland annat fungerat som digital direktör vid KSF Media. De har med andra ord på nära håll fått se hur papperstidningen blöder.
Papperstidningen är död för de unga
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Från och med år 2014 har de som uppger att papperstidningen är deras primära nyhetskälla halverats i Finland. Bara 11% procent av finländarna uppger att papperstidningen är deras huvudsakliga nyhetskälla.
– Och ser vi på de yngre generationerna så rör sig inte mätaren överhuvudtaget, säger Jens Berg. Papperstidningen är inte ett primärt nyhetsmedium för de unga. Det är inte linjär TV heller. En ung människa får inte sina nyheter från TV-nytt. Och den digitala konsumtionen klättrar allt högre upp i åldrarna.
Ängslighet präglar de finlandssvenska mediehusen
Att mediefältet genomgår en kraftig förändring har knappast undgått någon. Mediehus världen över brottas med sviktande upplagor för sina pappersprodukter då allt fler konsumenter flyttar över till en digital värld. Också de finlandssvenska mediehusen har haft enorma svårigheter de senaste åren. Dessvärre, sett med finlandssvenska glasögon, är deras utgångsläge speciellt utmanande.
– I en digital gränslös värld är konkurrensen stor. Du har de rikssvenska mediejättarna, du har hela det finska fältet plus allt det globala, säger Berg.
Så finns ytterligare en dimension vad gäller det finlandssvenska fältet: Ett lite försiktigt minoritetstänk. En känsla av att det finlandssvenska är hotat påverkar handlingskraften.
– Istället för att vara offensiv och fundera på hur vi kan nå ut på nya plattformar, hur kunde vi modigt testa för att nå en ung publik, så blir det en ängslighet, en rädsla, säger Jens Berg. När det är tufft och du känner dig hotad kör du helst mitt på vägen. Då väljer du att skriva för den trogna publiken som betalar just nu. Men det leder till att avståndet till den läsekrets du inte har, dvs de unga, bara växer.
Har de finlandssvenska mediehusen varit för ängsliga?
– Om man ser till de kommersiella medierna så borde de samarbeta mera, Jag ser att det inte är hållbart med så många tidningshus som vi har nu. Det är ett uttryck för ängslighet att inte våga se helheten. Att inte våga se hur man skulle kunna jobba på mediefältet med hela Svenskfinland för ögonen.
– Utvecklingen går mot att de mindre mediehusen kommer att få det ännu tuffare. Vi har inte sett allt av ekonomiska svårigheter. Jag efterlyser ett mod och en vision att se helheteten i stället för att hålla fast vid regionala strukturer.
Tar man till sig kunskap på samma sätt som man konsumerar medier?
Finns det då någon koppling till hur de unga konsumerar nyheter exempelvis till hur de tar till sig kunskap i en skolmiljö? Månne inte det beteendemönster de unga har då det gäller mediekonsumtion har relevans också i skolvärlden, funderar Berg.
– De unga har ett globalt perspektiv. Om man får in ett perspektiv där man funderar hur vi som by eller kommun kommer in i den stora globala bilden kan man kanske på ett annat sätt fånga elevernas uppmärksamhet