Vi har alltid velat komma till Finland. Det säger David Edwards, generalsekreterare vid EI (Education International). EI arrangerade i samarbete med OECD för nionde gången den internationella utbildningskonferensen ISTP och för första gången stod Finland som värd. Men det har redan länge varit klart att arrangemangen i något skede landar här. Orsaken är att man inom EI velat visa att lovorden om den finska skolan är befogade.
Blog
-
För mycket digi kan öka kunskapsskillnaderna
Diskriminering, marginalisering och segregering är överraskande vanliga fenomen i dagens nordiska läroanstalter. Det visar forskningsresultat från över 100 forskare från 14 universitet i åtta olika länder.
-
Läraren 5 2019
{turnjs Läraren-5-2019}
-
Ledaren: Slå vakt om attraktionskraften
Diskussionen om klasslärarutbildningens vara eller icke vara i Helsingfors gick het i Svenskfinland för några år sedan. Efter att utbildningen kom igång hösten 2016 har debatten mattats av.
-
Ord för ord: Självreglering ger ork
Undersökningar har visat att lärarnas ork tryter och att arbetsbelastningen tär på alltför många pedagogers arbetsförmåga. Det är ett allvarligt problem som har konsekvenser för många, inte minst för lärarna själva och deras välmående.
-
ISTP2019: ”Suomi mainittu”
”Suomi mainittu”. Eller kanske snarare: ”Just as in Finland”. Så kunde man kanske sammanfatta det internationella toppmötet ISTP2019 14-15.3.2019. Finland lyftes nämligen ofta fram som ett föregångsland när det gäller skola och utbildning. ”Det är en ära att få tala efter Finland”, sade en delegat.
-
Robotkurs på skoltid – viktigt att förstå modern teknik
De funderar på möjliga sensorer att utrusta sina robotar med. Avstånds-, färg- eller gyrosensorer? De granskar olika hjulmodeller. Gör stora och breda hjul roboten snabbare och stadigare än små och smala?
Många ämnen bakas in i en kurs i robotteknik. Femteklassarna i Ytternäs skola i Mariehamn fick uppleva en annorlunda skolvecka när robotfantasten Jonny Björkström gästade skolan.
-
Undervisningsministeriets kanslichef lovar inte mera pengar till utbildningen
Undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen dömer inte den nuvarande eller föregående regeringen för nedskärningarna inom undervisningssektorn. Om den offentliga ekonomin skall balanseras drabbar det ofrånkomligt också utbildningen.
– Man måste göra klart för människor att social- och hälsovården och utbildningen är de stora utgiftssposterna, säger Lehikoinen i en intervju för det digitala mediet MustRead.
Anita Lehikoinen lovar inte heller mera resurser för utbildningen under följande regeringsperiod. En orsak till detta är den ofördelaktiga åldersstrukturen i Finland. Det föds allt färre barn och de unga årskullarna blir allt mindre. Då de äldre årskullarna ännu är förhållandevis stora blir utbildningen ett naturligt nedskärningsobjekt.
– Det föds färre barn nu än under hungersnöden 1868. Årskullarna är nu under 50.000 barn. Och utgifterna för social och hälsovården kommer att stiga oberoende av hur och när en social- och hälsovårdsreform genomförs.
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen har för sin del i en intervju för tidningen Läraren framfört en annan förhoppning. Hon hoppas att de resurser som frigörs i och med minde årskullar skall användas till att utveckla skolan.
Ett misstag att skära i småbarnspedagogiken
De flesta partierna verkar ändå vara eniga om att följande regering borde satsa på utbildningen. Åtminstone låter det så i festtalen inför vårens riksdagsval. Men kanslichefen förhåller sig med en viss skepsis till det löftet.
– Att pumpa in mera pengar i systemet löser inte nödvändigtvis alla problem, säger Lehikoinen. Men vi borde satsa på småbarnspedagogiken för det jämnar ut samhälleliga klyftor.
Också om kanslichefen försvarar de gjorda nedskärningarna är just småbanspedagogiken ett område som hon tycker man borde ha lämnat i fred.
– Det var inte ett klokt sparobjekt. Det skall erkännas. Man borde inte ha sparat där.
-
Mobbningen har minskat
7% av eleverna i årskurs 4 och 5 blir mobbade minst en gång i veckan. Motsvarande siffra i årskurserna 8 och 9 är 6%. Mobbningen har ändå minskat. Siffrorna i THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) rapport Skolhälsa (2017) är de lägsta under hela 2000-talet.
Trots att utvecklingen är positiv är mobbning oroväckande frekvent och man skall ta problemet på största allvar, menar specialforskare Nina Halme och Timo Ståhl, sakkunnig vid THL.
-
Svårt för unga att styra sitt beteende
Förstår vi ungdomarnas utmaningar med sin impulskontroll? Är vi medvetna om hur svårt det är för dem att känna igen andras känslor? Kan ett negativt beteende i stressande situationer vara inskrivet i en ung människa som blivit utsatt för trauman tidigare i livet?
Det var onekligen en ovanlig synvinkel på mobbningsproblemen som ungdomsläkaren Miila Halonen hade då hon deltog i programmet vid ett mobbningsseminarium på Hanaholmen i mitten av februari.