Syftet med till exempel den nya mobillagen och tobakslagen är att skapa mer arbetsro och tydligare spelregler men som intressebevakare ser vi också gråzonerna i lagtexterna och därför vill jag öppna upp en del av de diskussioner som säkert uppstår inom era kollegier. Läs ombudsman Jens Mattfolks blogg om de nya lagar som gäller från och med det här läsåret!
Blog
-
Nya läsåret börjar med nya lagar
Mobiltelefonerna
Mobiltelefoner och andra mobila enheter, till exempel smartklockor, är förbjudna på lektionerna från och med 1.8.2025. Användningen är dock fortfarande tillåten med lärarens tillstånd för inlärningssyfte samt med rektorns eller lärarens tillstånd för personlig hälsovård.
I ordningsreglerna ska det fastställas var mobiltelefoner och andra mobila enheter förvaras under lektionerna och vad som gäller för raster och till exempel skollunchen. Skolan kan till exempel besluta att telefonerna förvaras i elevens egen väska eller lämnas till en telefonparkering.
Den senaste veckan har vi kunnat läsa många nyheter på det här temat. Mest intressant är förstås hur utbildningsanordnare och skolor tänker angående årskurs 7–9 och rasterna. Överlag verkar merparten av skolorna gå inför att mobilen är parkerad någonstans även på rasten. Det här lär förstås inte vara populärt bland alla elever och det är som sagt lärarna som ska övervaka att ordningsreglerna följs. Med tiden får vi se hur ungdomarna, eller i alla fall majoriteten av dem anpassar sig. Kanske kan kortpacken och ett parti pidro på matrasten bli in igen?
Då hanteringen av mobilerna ökar så ökar kanske också risken för att en mobil råkar ut för en olycka och går sönder.
I enlighet med skadeståndslagen är arbetsgivaren i första hand skadeståndsskyldig men det kan vara klokt att repetera innehållet i lagen och huvudprinciperna för hur skador ersätts. Läs mer om skadestånd vid en olycka i skolan på vår webb!
Ny tobakslag redan i kraft
Riksdagen godkände i maj en ny tobakslag. Enligt lagen får personer under 18 år inte inneha tobaksprodukter eller tobaksersättningar. Förbudet utvidgas och gäller hädanefter också nikotinpåsar och nikotinfria ”vapes”.
Den nya tobakslagen är efterlängtad och välbehövd för skolorna, lagstiftningen hade släpat efter utvecklingen på det här området. Däremot kvarstår utmaningar med att övervaka detta i skolorna eller att beslagta nikotinprodukter av elever. Rektorn eller skolans lärare får ta tobaksersättningen i beslag av eleven eller studeranden om man ser eleven använda en nikotinprodukt. Vid beslag får inte våld användas och elevens tillhörigheter får inte genomsökas, till exempel får produkterna inte tas ur ryggsäcken eller skåpet.
Här kan alltså en gråzon uppstå där man vet att en elev har nikotinprodukt men läraren eller rektorn har inte rätt att beslagta den.
Det lönar sig säkert att diskutera på kollegial nivå hur man går inför att övervaka det här. Den gemensamma målsättningen är förstås en nikotinfri skoldag och vad eleverna sedan använder på sin fritid är ett ansvar som landar på hemmen eller andra myndigheter.
Regionförvaltningsverken kan i fortsättningen granska på eget initiativ
Det är regionförvaltningsverken (RFV) som övervakar ordnandet av undervisning i Finland, de övervakar alltså både kommuner och privata utbildningsanordnare. Tidigare har övervakningen skett genom klagomål, inskickat av till exempel en vårdnadshavare eller en annan part.
I fortsättningen kan RFV också på eget initiativ och av motiverad anledning utreda om undervisningen ordnas enligt lagen om grundläggande utbildning. En motiverad anledning kan till exempel vara att vårdnadshavare har framfört oro över ordnandet av undervisningen. En granskning kan riktas allmänt mot ordnandet av undervisning, så att till exempel en kommun granskas om exempelvis stöd för lärande ordnas så som det avses i lagen, men även lärarens undervisning kan vara föremål för granskning. Men det är egentligen alltså inte det nya, enskilda lärare har kunnat granskas även tidigare om det riktats ett klagomål.
Det nya är rätten för RFV granska på eget initiativ, och detta har efterlysts både av FSL och OAJ samt föräldraföreningar. Det har funnits en konsensus om att utökade rättigheter behövs.
Också när det kommer till den här lagförändringen krävs tid för att se hur lagen börjar tillämpas och RFV använder sin nya rätt. I alla fall finns det förhoppningar på att till exempel resurserna för stöd för lärande på anordnarnivå kanske ska kunna granskas. RFV:s resurser har inte ökat trots de nya möjligheterna så det återstår att se hur många fall de kan granska på eget initiativ.
Stöd för lärande
Att stödet för lärande förnyas har knappast undgått någon lärare. Just nu pågår säkert ett digert förnyelsearbete och temat behandlas säkert på både FBA-dagar och lärarmöten.
Förändringarna i stödet för lärande kommer att genomsyra förbundets arbete hela läsåret, det viktiga för oss är förstås att få höra vad ni som arbetar med det tycker att blir bättre och vad vi ännu behöver påverka. Jag ser fram emot många diskussioner med medlemmarna under det kommande läsåret.
Det viktigaste just nu är att se till att pengarna för reformen faktiskt når ner till skolgolvet utan att minskas och försvinna till andra uppgifter kommunen har.
Kolla gärna in vår frågor och svar-artikel om du funderar på stödreformen!
AI-förordning
Under våren godkände EU en ny AI-förordning, och det är bra för lärare att känna till. I förordningen klassificeras olika AI-system enligt en riskbaserad modell.
Det är i första hand utbildningsanordnarna som ansvarar för anskaffningarna av AI-system och de måste följa AI-förordningen.
Inom utbildningssektorn är dataskyddsombudet från och med augusti 2025 tillsynsmyndighet i Finland. Dataskyddsombudet kan enligt lagförslaget samarbeta med branschmyndigheter, såsom Utbildningsstyrelsen.
Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen har publicerat nationella rekommendationer för användningen av AI inom småbarnspedagogik, grundskole-, gymnasie- och yrkesutbildning samt inom fri bildning. Om du inte redan bekantat dig med dem så finns de här.
Olika disciplinär åtgärder har förtydligats
I lagen om grundläggande utbildning har också paragraferna om disciplinära åtgärder setts över. Lagen har inte förändrats, men de åtgärder som används för att ingripa i grundskolan har förtydligats genom att termerna har strukturerats från mildast till strängast och säkerhetsåtgärderna har skilts åt tydligare från de övriga.
I fortsättningen talar man inom den grundläggande utbildningen om pedagogiska åtgärder, disciplinära åtgärder och säkerhetsåtgärder.
Pedagogiska åtgärder är till exempel att bestämma att eleven ska rengöra eller ordna upp skolans egendom eller utrymmen förutsatt att man med säkerhet vet vem som utfört gärningen. Fostrande samtal hör också till pedagogiska åtgärder. Disciplinära åtgärder är att göra läxor efter skoldagens slut, kvarsittning, skriftlig varning samt avstängning för en viss tid.
Säkerhetsåtgärder är att avlägsna eleven eller att förvägra rätten att delta i undervisning samt omhändertagande av föremål och ämnen.
Jens Mattfolk, ombudsman -
Skador som uppstår på skolans eller elevernas egendom – principer kring ersättningsskyldigheter
Att en elevs eller skolans egendom skadas under skoldagen är alltid beklagligt. För att hanteringen av ärendet ska gå smidigt bör utbildningsanordnaren fastställa riktlinjer för hur ersättningen och informera alla parter om dessa.
I den här artikeln listar vi allmänna principer som stöd för skolornas handlingsplaner. Principerna som utarbetats av lärarfacket OAJ gäller grundskolan, men de kan även tillämpas på andra utbildningsnivåer.Inom småbarnspedagogiken bör man beakta att barnen fortfarande är små. När ett litet barn orsakar en skada anses i regel i orsaken vara bristande tillsyn.
Förlust av föremål
I skolan ansvarar var och en för sina egna tillhörigheter. Att ta med sig andra än de föremål som behövs på lektionerna den aktuella dagen sker på eget ansvar.
Skolan har i allmänhet ingen skyldighet att ersätta förlorade föremål. Detta ska skolan tydligt informera hemmen om. Samtidigt är det bra att påminna föräldrarna om deras skyldighet att märka sina barns tillhörigheter med namn.
Det är inte skolans uppgift att utreda brott. Om stöld misstänks informerar skolan vårdnadshavaren om möjligheten att göra en polisanmälan.
Om skolan har anvisade förvaringsplatser för vissa föremål, ska det i förväg meddelas om skolan ersätter föremål som lämnas där eller inte.
Det är bra att sätta upp en skylt vid förvaringsplatsen som tydligt anger om skolan ansvarar för och ersätter föremål som lämnas där.
Skada på föremål
I skolor och läroanstalter tillämpas skadeståndslagen. Enligt huvudregeln i lagen ersätter den som orsakat skadan den uppkomna skadan. Det finns ingen åldersgräns för skadeståndsskyldigheten.
Om skadan orsakats av en lärares vårdslöshet kommer skolan vanligtvis överens om rimlig ersättning med den som drabbats.
Skolan ersätter i allmänhet elevens personliga tillhörigheter endast om egendomen skadats under en undervisningssituation.
Skada på en annan elevs tillhörighet
Om en elev förstör en annan elevs egendom tillämpas skadeståndslagen. Föräldrarna till eleverna kan komma överens sinsemellan om ersättningsformen.
Skada på skolans egendom
När en elev orsakar skada på skolans egendom kontaktar skolan hemmet. Situationen utreds och skadans omfattning bedöms tillsammans med hemmet. Samtidigt kommer man överens om hur skadan kan ersättas eller gottgöras.
Om en lärare orsakar skadan ansvarar i regel utbildningsanordnaren för skadan.
Utbildningsanordnaren kan dock kräva ersättning av läraren för skadans belopp, om läraren har orsakat skadan på annat sätt än genom en ringa, ouppsåtlig handling, det vill säga oaktsamhet.
Avtal om användning av utrustning
Om elevers egna tekniska apparater används i undervisningen, måste detta avtalas med föräldrarna. Avtalet bör göras skriftligen.
I avtalet ska parterna anges samt de föremål som avtalet omfattar. Dessutom ska det framgå vem som huvudsakligen ansvarar för föremålet.
I avtalet anges även hur eventuella skador som kan uppstå ska ersättas och hur ersättning eventuellt kan krävas av tredje part som kan ha orsakat skadan.
Avtal bör även ingås om en elev får låna hem skolans egendom, till exempel surfplattor.
Så här tillämpas skadeståndslagen – exempel kring mobiltelefoner
I och med mobillagen som trädde i kraft 1.8.2025 har frågan om hur eventuella skador på telefoner som förvaras i skolan under lektionerna eller hela skoldagen, aktualiserats. Skadeståndslagen utgör huvudprincipen för ersättning av skada på en elevs mobil.
1. I enlighet med skadeståndslagen är arbetsgivaren i första hand skadeståndsskyldig, det här gäller oberoende om arbetsgivaren har en försäkring som täcker skadan eller inte.
Om en lärare till exempel i misstag tappar förvaringslådan med elevernas mobiltelefoner när de samlats in för dagen och glaset på en av mobilerna spricker, är det arbetsgivaren ansvar att ersätta skadan. Som lärare ska man vända sig till rektorn, som i sin tur kontaktar arbetsgivaren och för ärendet vidare.2. Om en lärare däremot uppsåtligt orsakar en skada på elevens mobiltelefon, kan arbetsgivaren kräva att arbetstagaren ersätter skadan.
Ta kontakt med ditt fackombud eller FSL:s rådgivare om du har frågor kring skadeståndslagen och ersättningsskyldigheten.
-
Sikta bättre, sikta rätt
Den kommunala självbestämmanderätten är nämligen stor och i Finland har vi en stor tillit till att man lokalt har de bästa förutsättningarna att skapa de bästa lösningarna. Frågan är ändå om det inte skulle finnas fog för ett lite fastare statligt grepp inom utbildningspolitiken, skriver tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm.
-
Checka av det här vid läsårsstarten!
Det är mycket att tänka på när skolan börjar igen och lätt hänt att frågor som berör dig och din lön och anställning faller i glömska. Därför har vi på FSL skapat en enkel checklista där vi tipsar dig som lärare om saker att granska inför ett nytt läsår. Gå igenom listan och säkerställ att du får rätt lön i höst och en bra start på det nya läsåret!
-
Rehabiliteringskurs för FSL:are börjar i december 2025
För vem?
- Du har fast anställning eller upprepade visstidsanställningar.
- Du har fått hjälp av företagshälsovården och på din arbetsplats men hjälpen inte verkar räcka till.
- Du har en sjukdom eller en skada som de senaste åren väsentligt har försämrats eller de närmaste åren kan försämra din arbetsförmåga och möjligheten till inkomstförvärvande.
- Det finns ett konstaterat och upplevt behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Bakom rehabiliteringsbehovet kan ligga förändringar i arbetet eller små möjligheter att påverka arbetet. Detta kan ta sig uttryck i försämrad arbetsprestation, upplevd belastning eller hälsoproblem som orsakas av ständig belastning och som minskar arbetsförmågan.
Mål
Målet med KIILA-rehabilitering är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet. Rehabiliteringen ger dig en möjlighet att stanna upp och se över din egen arbetssituation för att kunna kartlägga vilka förändringar som kunde göras för att orka bättre.
Tidtabell
Rehabiliteringskursen innehåller 1 öppenvårdsdag och 3 grupperioder (totalt 13 dygn) på plats vid Härmä Rehab & Spa samt 4-7 individuella kontakter. Rehabiliteringsprocessen är 1-1,5 år.
Tidpunkterna för den svenskspråkig KIILA-kursen med start i december 2025, nummer 94033:
Inledande samtal samt öppenvårdsdygn under perioden 1.12.2025-25.1.2026.
- Grupperiod 1: 26-30.1.2026 (5 dygn)
- Grupperiod 2: 14-18.9.2026 (5 dygn)
- Grupperiod 3: 18-20.1.2027 (3 dygn)
Mellan grupperioderna hålls 4-7 individuella kontakter.
Så här ansöker du om Kiila-rehabilitering
Ta kontakt med din företagshälsovård och besök din företagsläkare eller din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande.
Kom ihåg att nämna alla de åtgärder som vidtagits (till exempel besök till fysioterapeut, psykolog, hjälpmedel som införskaffats) och redogör för eventuella förändringar i arbetsbilden, sjukskrivningar med mera som är väsentliga med tanke på ditt rehabiliteringsbehov.
Ansök till KIILA-rehabilitering med blankett KU101r samt KU200r. Kursen bekostas av FPA. Om du inte får lön under tiden du är i Härmä får du söka rehabiliteringsdagepenning från FPA.
Ansökan med bilagor inlämnas till FPA, PB 10, 00056 FPA, eller via MITTFPA (FPA:s e-tjänst)senast 1.10.2025 (ansökningstiden är öppen ännu då det finns lediga platser kvar).
Meddela gärna Jessica Havulehto (Härmä Rehab & Spa) då du lämnat in ansökan!
Mer information
Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa
jessica.havulehto@harmankuntoutus.fi, tfn 050 516 0360Jens Mattfolk, ombudsman, FSL
jens.mattfolk@fsl.fi, tfn 040 551 0023 -
”Lärarna blir psykakutvårdare” – Elevvårdens brister hotar skolframgången
Över hälften av de finlandssvenska lärarna och rektorerna upplever att resurserna för elevhälsovården har försämrats sedan social- och hälsovårdsreformen 2023. Sämst upplever man läget i Västra och Östra Nyland där över 70 procent anser att resurserna har försämrats. Det här framkommer i en undersökning som Finlands svenska lärarförbund har genomfört bland sina medlemmar. Drygt 500 lärare och rektorer svarade på enkäten.
Lärarna och rektorerna larmar framför allt om hur illa vården av elevernas psykiska ohälsa ordnas. Väntetiderna till kuratorerna och skolpsykologerna är allt för långa, upplever man. Så här kommenterar två lärare läget:
”Tillgången till psykiatriska stödtjänster är så gott som obefintlig. Läraren blir psykakutvårdare.”
“Skolan saknar detta läsår en psykolog. Inget sådant stöd ges eleven.”
Eleverna ska ha rätt till stödtjänster nära och i rätt tid. Att behöva vänta flera veckor på ett besök hos kuratorn eller skolpsykologen är inte acceptabelt, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
– Att elevvårdspersonalen är både bekant och tillgänglig för eleverna sänker tröskeln att ta kontakt och små problem kan tas om hand innan de blir stora.
”Jag har elever som sover på lektionerna”
De flesta lärare undervisar varje vecka elever de upplever är i behov av stöd för och vård av olika former av psykisk ohälsa. Över 30 procent gör det dagligen, visar undersökningen. Den här lärarkommentaren beskriver läget:
“Vi har elever placerade i skolan som inte är i skolskick. Jag har elever som bokstavligen sover på lektionerna – av utmattning eller andra psykosociala orsaker.”
Damlin konstaterar att läget är ohållbart. Samhället sviker eleverna och för undervisningspersonalen, som inte är utbildad i att sköta den här typen av problem, får det ohållbara läget konsekvenser i form av hög arbetsbelastning, etisk stress och en känsla av att inte räcka till.
Minska skolfrånvaron och höj lärresultaten
Över 60 procent av de som svarade på enkäten anser att tillgången och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänsterna är mycket relevanta när det kommer till att höja lärresultaten. Lärarna och rektorerna ser en tydlig koppling mellan den försämrade psykiska hälsan bland barn och unga och den ökade skolfrånvaron.
“Psykisk ohälsa leder till en hel del skolfrånvaro. Det är svårt för elever att hänga med på lektionerna om de mår dåligt och måendet blir ännu sämre då resultaten sjunker.”
Lärarna efterlyser mer flexibilitet i undervisningsgrupperna för att kunna tillgodose elevernas behov.
“Drömscenariot skulle vara att när eleven har en sämre dag (koncentrationssvårigheter, ångest, magont…) finns det en lärarresurs som eleven kan gå till om hen inte klarar av undervisningen i grupp. Det är många i gruppen som påverkas när det råder oro för en elev (eleven själv, klasskamrater, personal).”
– Utbildningsanordnarna måste säkerställa att undervisningsgrupperna bildas så att elevernas behov kan beaktas tillräckligt bra. Vi behöver bättre förutsättningar för att kunna ta hänsyn och anpassa undervisningen, säger Damlin.
Sekretess och strukturer sätter käppar i hjulen för samarbetet
Närmare 80 procent av lärarna och rektorerna anser att bestämmelserna om sekretess påverkar möjligheterna att undervisa och fostra.
“Skulle vara lättare att ge eleven det den behöver om man hade den information som krävs för att kunna göra det.”
I och med flytten av elevvårdspersonalen till välfärdsområdena har avståndet till undervisningspersonalen ökat, både rent fysiskt men också strukturellt. I en del kommuner finns till exempel inte stödtjänsterna kvar i skolan.
Den ökade distansen syns också i kommunikationen.
– Vi behöver tydligare riktlinjer kring vilken information som får och bör delas mellan skolan och olika myndigheter. Överlag efterlyser vi mer samarbete och dialog mellan välfärdsområdet och skolan, mellan den undervisande personalen och den vårdande, säger Damlin.
Det förebyggande arbetet borde få mer resurser
Endast en av tio lärare och rektorer upplever att elevvården lyckas erbjuda tidigt stöd och arbeta förebyggande för en god hälsa. Damlin konstaterar att resursfördelningen är ojämn.
– Det mesta går åt till att släcka bränder och ta hand om problem på individnivå. Mer resurser och en vettigare fördelning behövs för att kunna jobba förebyggande.
Som exempel nämner hon de värdefulla insatser en kurator kan göra i en klass där det till exempel finns ett begynnande problem med mobbning.
– Genom rätt åtgärder i rätt tid kan man hindra att saken eskalerar. Att eleverna, vårdnadshavarna och lärarna blir bekanta med elevvårdspersonalen bygger också förtroende, vilket är jätteviktigt i skolgemenskapen och för de enskilda elevernas trygghet och välbefinnande.
Ladda ner undersökningsresultaten: Skolans och lärarnas samarbete med social- och hälsovården_undersökningsresultat_FSL_040825
För mer information
Inger Damlin, ordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959 -
”Lärarna blir psykakutvårdare” – Elevvårdens brister hotar skolframgången
Brådska och brist på resurser inom social- och hälsovården orsakar stora problem i skolan. Efter reformen 2023 har gränsen mellan utbildningen och vården blivit skarpare, vilket försvårar både samarbetet och kommunikationen. De finlandssvenska lärarna och rektorerna larmar om långa vårdköer. Så gott som alla uppger att de varje vecka undervisar elever i behov av stöd och vård för psykisk ohälsa.
-
Ingers inlägg: Tre viktiga vägval inför ett nytt läsår
Det finns tre områden som jag, inför ett nytt läsår, tycker vi borde fokusera mer på om vi verkligen vill skapa en bättre skola för alla; arbetsmiljön, rektorernas möjligheter att vara närvarande ledare och elevernas rätt att bli hörda och påverka sin vardag. Läs mer om förbundsordförande Inger Damlins tankar inför det nya läsåret!
-
Tre viktiga vägval inför ett nytt läsår
1. Att skolan ska vara en trygg arbetsplats borde vara en självklarhet. Men i takt med att våld, rasism och kränkande språkbruk ökar, samtidigt som kommunala nedskärningar urholkar resurserna, blir det allt svårare att upprätthålla denna trygghet. Lärare vittnar om en ökad psykisk belastning, större undervisningsgrupper och minskad tillgång till stödpersonal. Trots det här förväntas de fortsätta leverera undervisning av hög kvalitet.Vi måste våga prata om arbetsmiljön i skolan – inte som ett sidospår, utan som en grundförutsättning för varje elevs lärande.
2. Att leda personal och det pedagogiska arbetet är inte bara en del av rektorns uppdrag – det är kärnan i rektorsuppdraget. Men för att kunna agera, snarare än att enbart reagera, krävs tid, resurser och mandat. Alla som haft en bra chef vet vad det betyder för arbetsmiljön och motivationen. Skolan är inget undantag.Vi måste ge våra rektorer möjlighet att vara närvarande ledare, inte enbart administratörer.
3. I en tid där vuxenvärlden ofta kör över barn och unga i tron att de inte vet bättre, är det viktigare än någonsin att lyssna. Elevernas åsikter är inte bara värdefulla – de är nödvändiga för att forma framtidens skola. Genom att inkludera dem i beslutsfattande och utvecklingsarbete visar vi att deras erfarenheter och perspektiv räknas.Då visar vi att vi tar elevernas tankar och idéer på allvar och ger dem möjlighet att påverka sin egen skolvardag och sin framtid.
Däremot behöver vi mindre utspel om lärarnas löneförhöjningar som problematiska eller oskäliga för kommunala arbetsgivare. Lärare är också vanliga arbetstagare vars rätt till en konkurrenskraftig löneförhöjning och bibehållen köpkraft är självklar. Vill vi vill ha den bästa skolan, måste vi också värdera dem som bär den på sina axlar.Inger Damlin, förbundsordförande