Blog

FSL:s utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av läagen om grundläggande utbildning och till lagar som har samband med den.

Vad anser ni om påbyggnadsundervisningen för den förberedande undervisningen som ordnas inom den grundläggande utbildningen?

Finlands svenska lärarförbund FSL stöder tanken på att man möjliggör påbyggnadsundervisningen som ordnas inom den grundläggande utbildningen.

Lagförslaget som utgår från regeringsprogrammet och tar i beaktande det ökade antalet barn med ett främmande språk som modersmål och att detta ska beaktas i samband med utvecklandet av den grundläggande utbildningen.

FSL stöder tanken om att det görs möjligt att förlänga den förberedande undervisningen med ett år då det bedöms vara nödvändigt för att säkerställa att eleven har tillräckliga språkliga färdigheter.

Enligt förslaget kan utbildningsanordnaren ordna påbyggnadsundervisningen integrerat tillsammans med den övriga undervisningen, vilket är bra. Viktigt är att en tillräcklig finansiering reserveras för detta ändamål, vilket också nämns i regeringsprogrammet. För att påbyggnadsundervisningen ska ha den önskade effekten bör tillräckliga lärarresurser garanteras.

I samband med att ändringar av lagstiftningen görs gällande den förberedande undervisningen kunde man ha utrett konsekvenserna och kostnaderna av att göra den förberedande undervisningen till en subjektiv rättighet för elever med invandrarbakgrund. Likaså kunde man utrett och beslutit om behörighetskraven för de lärare som ger förberedande undervisning.

Vid beredningen av lagförändringen kunde man även ha beaktat de övningsskolor som fungerar i anknytning till universiteten. Dessa övningsskolor får inte tillräcklig finansiering för att ordna den förberedande undervisning. Det skulle vara viktigt att övningsskolornas finansiering också skulle beakta behovet av förberedande undervisning och påbyggnadsundervisning så att lärarstuderandena, de blivande lärarna får praktik av förberedande undervisning under sina lärarstudier.

Anser ni att extra förberedande undervisning inom grundskolan är nödvändig?

FSL anser att den föreslagna ändringen av lagen om grundläggande utbildning är välkommen. Detta då tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket är avgörande för elever med invandrarbakgrund med tanke på utbildning, integrationen och framtida möjligheter till sysselsättning och arbete. Idag är den runt nio månader långa förberedande undervisningen ofta för kort för att alla elever ska hinna tillägna sig grundläggande språkkunskaper i undervisningsspråket.

Enligt förslaget till lag föreslås att endast de barn med invandrarbakgrund som är födda utomlands ska kunna delta i den förberedande undervisning. FSL anser att denna begränsning inte bör göras.

En möjlighet till förberedande undervisning bör finnas för alla elever som behöver det om lärarna bedömer att ytterligare stöd i undervisningsspråket är nödvändigt.

Är finansieringslösningen för påbyggnadsundervisningen för den förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen fungerande?

FSL anser att den föreslagna påbyggnadsundervisningen bör ges en tillräcklig finansiering som garanterar att undervisningen kan tryggas och motsvarar elevernas verkliga behov. Finansieringen bör ge tillräckliga lärarresurser för att påbyggnadsundervisningen, som också kan ges integrerat i den normala undervisningen, tryggar tillräckliga språkkunskaper i undervisningsspråket för eleverna.

Det är också viktigt att effekterna av finansieringen följs upp och att det säkerställs att tilläggsfinansieringen används som lärartimmar i påbyggnadsundervisningen för elever i den förberedande undervisningen.

Har ni synpunkter på delen av förslaget som gäller höjningen av avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamheten?

FSL är orolig över vilka konsekvenser höjda avgifter kan få för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Så som det också framgår av förarbetena till lagen kan en höjning av avgifterna påverka möjligheterna för barn från socioekonomiskt utsatta familjer att delta i verksamheten. Även om lagen gör det möjligt att sänka eller helt slopa avgiften i vissa fall, konstateras i förarbetena att avgiftshöjningar ändå kan påverka enskilda familjers beslut att låta barnen delta i verksamheten.

FSL:s utlåtande kring regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om yrkesutbildning och till lagar som har samband med den (uppdragsutbildning och läsårsavgifter). 

Ändringar i uppdragsutbildningen för gymnasieutbildning

Uppdragsutbildning inom gymnasiesektorn är begränsad och gäller främst utbildning som leder till Inernational Baccalaureate- examen. Finlands svenska lärarförbund stöder förslaget att harmonisera bestämmelser för avgifter mellan gymnasie- och yrkesutbildning. FSL stöder förslaget om ändring av 9 § 1 mom. i gymnasielagen som innebär, att utbildningsanordnaren inte får ordna uppdragsutbildning, om beställaren har för avsikt att förmedla examensstuderande så att förmedlingen av studerade är vinstdrivande affärsverksamhet.

FSL stöder de föreslagna ändringen i mom. 4 som innebär att formuleringarna i gymnasielagen motsvarar formuleringarna i lagen om grundläggande yrkesutbildning och beaktar levnadskostnaderna i studerandenas utreseland.

Läsårsavgifter  inom gymnasieutbildning

Införandet av en läsårsavgifter för gymnasiestuderande från länder utanför EU eller EES kan ses vara motiverat utgående från de grunder som förs fram i förarbetena till lagförslaget. FSL är dock oroat över de konsekvenser det kan ha för ordnandet av gymnasieutbildning i Svenskfinland och tillgången till gymnasieutbildning som en närservice. Finlands svenska lärarförbund anser att då man utvecklar gymnasieutbildningen ska man garantera ett täckande gymnasienätverk i Finland.

Så som det framkommer av lagförslaget kommer införandet av en läsårsavgift sannolikt att drastiskt minska antalet utländska studenter och därmed hota gymnasiernas verksamhetsförutsättningar, särskilt i små gymnasier i glesbefolkade områden.

Finlands svenska lärarförbund ser att den affärsmässiga rekryteringen av studerande till gymnasierna som vuxit fram under de senaste åren kan vara etiskt problematisk. Studerandena är ofta motiverade att studera, men har ofta stora krav på att lyckas i utbildningen på grund av de investeringar deras familjer gör för att möjliggöra studierna. Samtidigt har det visat sig att studerandenas språkkunskaper ibland är bristfälliga, vilket innebär att de ofta behöver omfattande stöd och vägledning för att klara sina studier. Då geografiskt långa avstånd skiljer studerandena från sina familjer kan bristen på nätverk påverka känslan av trygghet hos studerandena.

Den nuvarande lagstiftningen har möjliggjort att vissa gymnasiers verksamhetsförutsättningar kunnat bevaras, men samtidigt har det lett till att kostnaderna för ordandet av utbildningen, på grund av statsamdelsfinansieringen, spridits även till de kommuner som inte erbjuder gymnasieutbildning för studeranden utanför EU eller EES. Samtidigt visar prognoser på att det totala antalet studerande inom den finska gymnasieutbildningen snart kommer att drastiskt minska från dagens nivåer.

Då den demografiska utvecklingen även visar på att befolkningen i glesbygden minskar anser FSL att det finns orsak att noggrant följa med hur gymnasienätverket utvecklas och trygga tillgången på gymnasieutbildning i ett närgymnasium i hela landet.

FSL stöder tanken om att läsårsavgiften grundar sig på det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen. Det är bra att man i förarbetet till lagen poängterar att utbildningsverksamheten inte kan vara vinstbringande affärsverksamhet. Av denna orsak är det motiverat att även kunna minska på läsårsavgiften om enhetspriset per studerande är lägre hos utbildningsanordnaren än det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen. Formuleringen ”minst det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen” ger utbildningsanordnarna möjlighet att uppbära en läsårsavgift som täcker kostnaderna för ordnandet av utbildningen för de studeranden som kommer utanför EU eller EES om kostnaderna för ordnandet av utbildningen är dyrare än det genomsnittliga priset per enhet.

FSL anser det vara viktigt att det av lagförslaget klart skulle framgå i vilken omfattning läsårsavgiften täcker kostnaderna för läromedel och övriga studiematerial och redskap samt hur deltagandet i studentexamensproven bekostas.

I förarbetena till lagen konstateras det att det i små kommuner där det förutom grundläggande utbildning också ordnas gymnasieutbildning ofta är ändamålsenligt att samma ämneslärare undervisar både i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet. På detta sätt garanterar man lärarna ett tillräckligt antal undervisningstimmar och möjliggör ett brett utbildningsutbud för eleverna och studerandena. Det konstateras att antalet lärare som undervisar både i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet skulle vara kring fyra procent. Enligt FSL:s uppfattning är andelen högre och FSL anser att det skulle vara viktigt att kunna se på konsekvenserna av den föreslagna lagförändringen utgående från det faktiska antalet lärare och lärartjänster som berörs. FSL vill återigen påpeka vikten av att ett lärarregister skulle införas för att kunna prognostisera behovet av lärare och kunna garantera tillgången på behöriga lärare i alla skolor i Finland.

Om ändringar i finansieringslagen

Den föreslagna ändringen av finansieringslagen för gymnasieutbildningens del är i linje med de föreslagna ändringarna av gymnasielagen. Merparten av de studeranden som kommer från länder utanför EU eller EES studerar i små gymnasier. Om antalet studeranden på grund av lagförändringen minskar i dessa gymnasier, ökar visserligen priset per enhet för gymnasieutbildningen, men samtidigt minskar det totala statsstödet som anordnaren får för sin verksamhet. De föreslagna lagändringarna kan ha betydande konsekvenser på antalet studeranden och då i förlängningen på finansieringen och utbildningsanordnarens verksamhetsförutsättningar.

När man talar om stöd för lärande är det inte någon liten grupp elever det handlar om. Cirka 25 procent av de finländska eleverna får i dag någon form av extra stöd. Sedan den 1 augusti har den tidigare trestegsmodellen ersatts med en ny modell.

Till sitt upplägg verkar den nya modellen vara vettigare: mindre administration för lärarna och fokus på elevens faktiska behov av stöd. För att förverkliga den nya modellen skjuter staten till nästan 100 miljoner euro per år.

– Men det är inte öronmärkta pengar. Därför hänger allt på att kommunerna verkligen använder pengarna på stöd för lärande och inte prioriterar annat. Här är det viktigt att föräldrar och lärare är på alerten och ser till att de förtroendevalda följer upp till vad pengarna verkligen används, säger Micaela Romantschuk, verksamhetsledaren på Förbundet Hem och Skola.

På Finlands svenska lärarförbund FSL understryker ombudsman Jens Mattfolk att utbildningsanordnarna nu måste sätta fokus på elevens lärande och hur stödet för lärande i praktiken ska utformas när undervisningen planeras. Till exempel införs nu begränsningar för hur stora undervisningsgrupperna kan vara.

– En grupp får innehålla högst fem elever som har ett beslut om elevspecifikt stöd. Tyngdpunkten i reformen ligger ändå på det gruppspecifika stödet och det måste leda till fler smågrupper, fler timmar med två lärare i klassen och över lag mera resurser, säger Jens Mattfolk.

Och på Valteri säger rektor Petra Willamo att den reviderade lagen flyttar fokus till ett mer förebyggande arbete i skolorna och lättillgängligt stöd för alla som behöver det.

– Förhoppningsvis ges skolorna resurser att kunna förverkliga stödet på ett bra sätt, kunskap finns alldeles säkert, säger Willamo.

För mer information är du välkommen att kontakta:

Finlands svenska lärarförbund, ombudsman Jens Mattfolk jens.mattfolk@fsl.fi, 040 551 0023

Porträtt finns här: https://www.fsl.fi/kontakt/fsl/pressbilder

Förbundet Hem och Skola, verksamhetsledare Micaela Romantschuk micaela.romantschuk@hemochskola.fi, 050 336 2016

Porträtt finns här: https://www.hemochskola.fi/om-oss/for-medier/