Blog

  • Det nya stödsystemet kräver inte elevspecifik dokumentation efter varje lektion

    Att minska mängden dokumentation har varit en viktig målsättning med det nya stödet för lärande. Därför är det alarmerande att en del utbildningsanordnare ger felaktiga instruktioner åt lärarna och kräver anteckningar om gruppspecifika stödformer för varje elev efter lektionen, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.

  • Det nya stödsystemet kräver inte elevspecifik dokumentation efter varje lektion

    Det nya stödsystemet kräver inte elevspecifik dokumentation efter varje lektion

    Från den första augusti ser stödet för lärande inom den grundläggande utbildningen nytt ut. Fokus ligger på det så kallade gruppspecifika stödet som inte kräver något administrativt beslut utan ska vara en del av skolans grundverksamhet. 

    2228

    – En viktig målsättning med stödreformen är att minska lärarnas administrativa börda. Det finns ingen skyldighet att dokumentera det stöd som lärare ger elever i grupp, under en vanlig lektion, säger FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström.

    Att det i höstens uppdateringar av olika program för skoladministration finns fält för den typen av anteckningar, betyder inte att de måste användas.

    – Att utbildningsanordnare hakat upp sig på den här detaljen är alarmerande. Vi förutsätter att man sätter sig in i lagtexten och Utbildningsstyrelsen anvisningar och inte kräver onödig dokumentation av lärarna, säger Wikström.

     

    Vad ska dokumenteras?

    Det är viktigt att följa upp hur stödet i skolan genomförs men samtidigt undvika onödigt pappersarbete för att garantera att resurserna går till undervisning.

    – Vi utgår från att utbildningsanordnarna är lika måna om att stödet i skolan ska förbättras som vi är. Att undvika onödigt arbete för lärarna är en nyckelfaktor här, säger Wikström.

    Enligt Utbildningsstyrelsen ska anordnare av grundläggandeutbildning årligen anmäla antalet undervisningstimmar som används för gruppvisa stödformer inom den allmänna undervisningen. De timmar som ska anges är de som används för gruppspecifik allmän stödundervisning, gruppspecifik stödundervisning i undervisningsspråket och gruppspecifik undervisning som ges av en speciallärare.

    Den allmänna gruppvisa stödundervisningen och stödundervisning i undervisningsspråket kan ges i samband med undervisningen som till exempel kompanjonundervisning eller utanför lektionerna. Hur timmar denna stödundervisning ges framkommer av lärarens fastställda undervisningstimmar för läsåret och av de till läraren utbetalda stödtimmarna. Det här kräver ingen extra dokumentation.

    Den undervisning som ges av en speciallärare som en gruppspecifik stödform och som samtidigt ges som undervisning med en klass- eller ämneslärare, utgående från undervisningsgruppens behov, framgår också av speciallärarens schema och kräver därför inte heller någon extra dokumentation.

    – Utbildningsanordnarna behöver alltså ingen separat dokumentation för att kunna redovisa för hur många timmar som har allokerats för det gruppspecifika stödet, säger Wikström.

    Läs mer: Det nya stödet för lärande kan fungera om pengarna landar rätt

  • Moraliskt förkastligt

    FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström ger inte mycket för Korsholms förfarande i fråga om hur lärarpermitteringarna genomförs. Kommunen har bett arbetstagarna välja mellan antigen tre dagars permittering eller två dagar tjänstledighet utan lön. Korsholm försöker skuffa över ansvaret på lärarna, säger han i Läraren.

  • Läraren: Spricker en miljard?

    Regeringen har redan gjort utbildningsnedskärningar för omkring 900 miljoner euro. Med budgetmanglingen inför dörren är frågan om nedskärningarna totalt sett kommer att överskrida en miljard euro. Om man ska tro på Riikka Purra är svaret ja. I sitt förslag till statsbudget går nämligen finansministern hårt fram med saxen.

  • Utbildningsstyrelsen håller sig gärna på armlängds avstånd från politikerna

    FSL:s ordförande Inger Damlin kritiserar finansminister Riikka Purras förslag att lägga ner utbildningsstyrelsen 2027 och flytta in funktionerna under Undervisnings- och kulturministeriet. Risken med att montera ner Utbildningsstyrelsen är att vi skulle få politiker som formar styrdokumenten i våra skolor, säger hon till Läraren.

  • Ord för ord: Alla lärare har inte basala digitala verktyg

    Att pröva sig fram är en viktig del av allt lärande men det räcker inte för att bygga digital pedagogisk lärarkompetens. För det krävs strukturerad, kvalitativ och kontinuerlig fortbildning. När AI används utan pedagogisk förankring riskerar undervisningen att bli tekniskt imponerande men innehållsmässigt tom, skriver förbundsordförande Inger Damlin

  • Läraren: Adlercreutz vill flytta fram sommarlovet

    Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) vill flytta fram sommarlovet med två veckor. Finland går i otakt med resten av Europa, menar han. Lärarkåren motsätter sig dock en flytt. Utbildningssystemet ska inte reformeras utgående från turistbranschens behov, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.

  • Webbinarium om familjeledigheter den 9 september

    Frågor kring familjledigheter hör till några av de vanligaste vi får här på FSL, därför ordnar vi ett webbinarium för medlemmar på just det temat. Då kommer vi att gå igenom det viktigaste du behöver veta om graviditetsledighet, föräldraledighet och vårdledighet. Vi ser närmare på när du har rätt att vara familjeledig och vilka avtalsbestämmelser som gäller kring lönen. Under webbinariet går det bra att ställa frågor till FSL:s sakkunniga Pocke Wikström och Jens Mattfolk, som håller i trådarna för webbinariet.

  • Titta på kickoffen för skolombud

    Vad är kärnan i förtroendeuppdraget som skolombud? Hur kan du kommunicera mera inkluderande och smart? Nu kan du logga in på medlemsintran och titta på vår kickoff. Förutom ombudsman Jens Mattfolk, förbundssekreterare Pocke Wikström och kommunikatör Mirjam Heir-Lindström hör du också skolombudet Kent Ketomäki från Helsingfors berätta om hur han rekryterar medlemmar, informerar och diskuterar med arbetsgivaren. 

  • FSL:s kickoff för skolombud

    {mediagallery:105;FSL:s kickoff för skolombud}

    Vad är kärnan i förtroendeuppdraget som skolombud? Hur kan du kommunicera mera inkluderande och smart? Hör också skolombudet Kent Ketomäki från Helsingfors berätta om hur han rekryterar medlemmar, informerar och diskuterar med arbetsgivaren. 

    Det här är vår digitala kickoff för FSL:s skolombud som vi sände i början av läsåret 2025. Om du är skolombud och inte kunde delta då uppmanar vi dig att titta på sändningen i efterhand! 

    I rutan ser du ombudsman Jens Mattfolk, förbundssekreterare Pocke Wikström och kommunikatör Mirjam Heir-Lindström. 

    Alla skolombud får via sin förening ett nyckelband och en broschyr kring uppdraget. Skolombudsguiden finns också digitalt på vår webbsida. Lycka till med ditt viktiga uppdrag!