Hem och skolas pressmeddelande kring Föräldrabarometern 2015, som publicerades i början av augusti, fick definitivt min nyfikenhet att väckas. Vad står det egentligen i barometern? Hur ser föräldrar, lärare och rektorer på skolan enligt barometern?
Föräldrabarometern är väl gjord, åskådligt uppställd och innehåller mycket information om hur de som svarat ser på vår skola. Glad blir jag då jag läser inledningen till kapitlet ”Avslutande kommentarer” där det står följande ”Det är glädjande att kunna konstatera att en påfallande stor majoritet av föräldrarna är nöjda med hur vardagen i skolan ter sig”.
Det är omöjligt att lyfta fram all intressant information ur barometern. Nedan några axplock som fångade min uppmärksamhet:
– 9 av 10 föräldrar håller helt eller delvis med om att kvaliteten på undervisningen är bra och att barnet får tillräckligt med utmaningar i skolan
– 6 av 10 känner sig alltid och 3 av 10 känner för det mesta välkomna till skolan
– Nästan 94 % av barnen känner sig trygga i skolan, men samtidigt upplever drygt 20 % att skolan inte tar effektivt itu med mobbning
– Om den digitala kommunikationen mellan hem och skola anser 75 % av föräldrarna att den sker i lämplig utsträckning medan lärarna till 80 % anser att det är för mycket
– 98 % av lärarna anser att Hem och Skolas verksamhet är viktig eller ganska viktig medan föräldrarnas motsvarande siffra är 83 %
Trots att jag ser att vi gör saker rätt ska vi inte luta oss bakåt och tänka att allt är bra. Vi ska målmedvetet arbeta vidare med att utveckla skolan. Samtidigt är det viktigt med tanke på arbetsbelastningen att prioritera vad och inom vilken tidsram man gör utvecklingsarbete.
Med tanke på utvecklingsarbetet läser jag i läroplansgrunderna för grundläggande utbildning 2014 (bokform 472 sidor, otroligt!) kapitel 5.2 Samarbete, att det är brett samarbete skolorna ska ha. Här finns det sagt om elevernas delaktighet, samarbete mellan hemmen och skolan samt skolans interna samarbete och samarbete med andra parter.
Skrivningarna kräver en hel del av skolan. Goda exempel över hur detta fungerar finns redan innan den nya läroplanen trädde i kraft. Nu är det läge att sprida på det goda och göra tillämpningar av det på den egna skolan. Vi kan inte ha en modell som gäller för alla utan via utvärdering och utveckling hittar varje skola sitt sätt att samarbeta enligt läroplansgrunderna.
Det finns en risk att jag upprepar mig, men jag gör det i alla fall.
Genom att lyfta det goda och bygga på det får vi en verksamhetskultur i skolan där alla trivs. Vi får en öppen stämning där ömsesidig respekt och ömsesidigt förtroende utgör en ledstjärna.
Christer Holmlund
Leave a Reply