Vi har nyligen firat det nuvarande FSL:s 40-åriga historia som ett självständigt förbund inom Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ. Ett förbund som i sina stadgar ser oss som självständig del där vår uppgift är sköta intressebevakningen för de svenskspråkiga lärarna inom den allmänbildande utbildningen (grundskola och gymnasium).
Då vår förbundskongress sammankom i juni 2014 godkändes två propositioner och en motion om att vår organisation bör ses över och styrelsen fick till uppgift att bereda ett förslag till kongressen 2018.
I likhet med våra tankar om förnyelse och effektivering av verksamheten samt intressebevakning har även OAJ:s högsta beslutande organ fullmäktige tänkt i liknande banor. OAJ är ett komplext nätverk av föreningar (över 700) vars främsta målsättning är att syssla med intressebevakning på olika nivåer.
Det beslut som OAJ:s fullmäktige gjorde om att effektivera intressebevakningen är inget nytt. Motsvarande förslag har gjort tidigare och även då har FSL lyckats efter diskussioner, förhandlingar och beslut inom organisationen uppnått lösningar som fört intressebevakningen vidare.
Redan i slutet av 1980-talet var FSL:s ställning ifrågasatt. Då samarbetade FSL:s dåvarande förbundsordförande Lilly Hollstén med OAJ:s dåvarande ordförande Voitto Ranne, med resultatet att FSL behöll sin ställning inom OAJ.
Följande organisationsförändringsförslag kom i början av 90-talet då OAJ beslöt att organiseringen av intressebevakningen på lokal nivå skulle intensifieras. Då infördes de så kallade A-föreningarna (består av enbart personmedlemmar), B-föreningar (blandning av personmedlemmar och lokala föreningar som medlemmar) och C-föreningar (består enbart av lokala föreningar). Även här hittade FSL och OAJ en lösning.
Diskussionen kring hur intressebevakningen ska ordnas regionalt startade i slutet av 1990-talet, men kom på riktigt igång i medlet av 2000-talet. De här förhandlingarna leddes från FSL:s sida av förbundsordförande Dan Johansson som förhandlade fram en lösning som kunde omfattas av både FSL:s fullmäktige och OAJ.
Samarbetet mellan FSL och OAJ alltid varit lösningsfokuserat. Samarbetet har byggt på gott förhandlingsklimat där respekt och tillit varit grundelement. Det kan vi läsa i förbundets 30-årshistorik ”Verket går vidare” (Lilly Hollstén) och det är också min erfarenhet. Enligt det jag upplever idag gäller samma devis ännu.
Det vi i denna process måste förbättra är hur vi informerar. Förbundsordförande och chefredaktören måste kunna samarbeta bättre kring detta.
Mitt och styrelsens självklara mål är att bibehålla FSL som ett fackförbund. För detta krävs att vi höjer blicken och enat jobbar framåt.
Leave a Reply