Under hela min fackliga karriär har jag tagit del av diskussioner kring orättvisor med undervisningsskyldigheten (usken). Inom förbundet har debatten lett till motioner, förslag och debattinlägg där problemen lyfts och lösningsmodeller presenterats. Ändå har inga större förändringar skett.
Nu har vi ett förhandlingsresultat om årsarbetstid inom grundskolan och frågan är om det här kan vara lösningen?
Orsaken till att ingen förändring har skett med tanke på usken är många, men jag tänker lyfta två. Den ena är att vi inte lyckats nå konsensus inom FSL eller OAJ om hur vi vill förändra usken utan att orsaka försämringar för en del lärare. Den andra orsaken är att arbetsgivarna har visat föga intresse för att ändra på usken och att en utjämning eller korrigering skulle ha tagits från de allmänna löneförhöjningarna.
Det har också visat sig vara svårt att starta från ett helt tomt bord, där inte usken skulle ligga som grund. Seriösa arbetsidsförsök har gjorts förr, men alla har tyvärr strandat. Det goda i facklig verksamhet är ändå att ett nej inte stänger dörrar, utan sporrar till nya förhandlingar med det självklara målet att få till stånd avtal där lärarna får betalt för allt arbete de gör.
I vår medlemsundersökning (våren 2017) framgick det tydligt att lärarnas arbetsbelastning har ökat markant och att andelen traditionell undervisning minskat samtidigt som övrigt arbete som hänför sig till skolutveckling, byråkrati, samarbete mellan hem och skola samt möten ökat. Kort sammanfattat har lärarnas arbetsbild drastiskt förändrats från den tiden usken kom till.
Inom förbundet har vi under flera år arbetat för att synliggöra allt arbete lärarna utför och få det att rymmas inom den avlönade arbetstiden. Det är ett utmanande uppdrag, eftersom vi med tanke på arbetstid främst pratar om undervisningstimmar via undervisningsskyldighet och samplaneringstid. Det finns en gråzon mellan samplanering och uppgifter som hör ihop med undervisning som gör ramen otydlig.
Med tanke på försöken vore det värdefullt och viktigt för förbundet att få med en svenskspråkig skola. På så sätt kunde vi få en verklig insyn i vad försöket innebär och om det är en möjlig väg att gå.
Det är viktig att understryka att vi nu pratar om ett försök som garanterat kommer att analyseras kritiskt av OAJ, Kommunarbetsgivarna och oss. Det självklara målet med försöket ska vara att minska på den arbetsbelastning lärarna har och ge dem ork och arbetsglädje.
God fortsättning på det nya året!
Leave a Reply