När jag skriver detta är det drygt en vecka till förbundets tolfte kongress. Det har alltså gått fyra år och det är dags att blicka framåt, men för mig som har haft glädjen och äran att fungera som ordförande för förbundet vill jag också se lite bakåt på det som varit.
Det handlar om en kongressperiod och samtidigt en ordförandeperiod som ibland känts arbetsdryg, men även under de tyngre perioderna varit belönade och inspirerande.
Att få ha privilegiet och glädjen att jobba med medlemmar, förtroendevalda, kanslipersonal och alla i nätverket kring förbundet för medlemmarnas och utbildningens bästa, har varit och är något jag värdesätter högt!
Bland annat det här lyfte jag samband med ordförandevalet för fyra år sedan: ”FSL är ett fackförbund – en intressebevakningsorganisation – som bygger på en solidaritet medlemmar emellan. Idag behöver vi mera än någonsin ett solidaritetstänk in bland medlemmarna så att vi enade kan stå mot bl.a. sparerbjudanden och övrigt gratisarbete lärare och skolledare förväntas utföra.”
Idag jobbar vi fortfarande med lärarnas, rektorerna och lektorernas arbetsbelastning och här får vi väl konstatera att läget försämrats, vilket självklart betyder att vi ska högprioritera detta i vår fortsatta verksamhet. Lösningarna kommer inte att vara lätta, men om vi jobbar tillsammans på medlemsnivå och inser att det här är ett hot mot kvaliteten, kommer vi garanterat långt.
Vi har kommit till ett skede där vi måste välja vad som är viktigare med tanke på kvalitativt god utbildning; En outsinlig utvecklingsprocess eller yrkeskårens ork. Jag tror definitivt att vi ska gå på linjen som stöder lärarnas ork att göra ett kvalitativt gott jobb.
Ett av målen för mig som ordförande har varit att skapa ett proaktivt förbund som tar ställning i frågor som berör vår skola. Jag tror det är viktigt för oss att våga gå in i debatter, argumentera och försöka nå koncensus i frågor samtidigt som vi inte ska vara rädda för att stå på barrikaderna ibland för att bevaka våra medlemmars intressen. Hur väl vi har lyckats med det här är upp till er andra att bedöma.
I talet pratade jag också om delaktighet. Under verksamhetsperioden har vi jobbat med förbundets organisationsförändring. Där har målsättningen varit att föra beslutanderätten närmare föreningarna. För mig innebär den här maktförskjutningen en typ av delaktighet där medlemmarna på ett smidigt sätt ges möjlighet till direkt och flexibel påverkan.
Förbundsordförande för FSL är chef för kanslipersonalen, verksamhetsledare och förbundets ansikte utåt. Dessa uppgifter har stundtals satt ledarskapet på prov. Jag har insett att i den rollen måste man fokusera på sakfrågor och alltid ha medlemmarnas bästa för ögonen för att bilda ett vinnande lag. För det är så jag ser på er medarbetare – vi är alla en del av laget.
Medlemskontakten ger mig alltid enorm energi. Varje kurs jag deltar i, alla möten jag sitter på – ja vareviga kontakt jag har med er lärare berikar det uppdrag jag har. Alla möten med er medlemmar för mig närmare skolvardagen och era upplevelser och utmaningar.
Lärarrollen har förändrats en hel del sedan jag tog min lärarexamen. Därför och just därför är kontakten till er FSL:are så enormt viktig för mig och enormt energigivande.
Leave a Reply