OAJ vill förnya läroplikten

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ vill genom en ny modell för läroplikten ge alla en god grund för sitt lärande och kunnande, vilket kan förhindra marginalisering och höja nivån på utbildningen och kunnandet i Finland.

– Läroplikten är för tillfället på mångas läppar, också inom de politiska partierna diskuteras den flitigt, sade OAJ.s ordförande Olli Luukkainen då OAJ presenterade en modell för förnyad läroplikt.
– Världen har förändrats. Det finns inte längre jobb för unga som bara har grundskoleutbildning bakom sig. Karriärerna blir splittrade för dem som faller utanför utbildningsystemet, sade Luukkainen.

Det skall böjas i tid, det som krokigt skall bli. OAJ vill starta reformen redan inom småbarnspedagogiken. För tillfället står 22 procent av femåringarna i vårt land helt utanför småbarnspedagogiken, och oftast är de barn till lågutbildade och låginkomsttagare. I t.ex. Norge är motsvarande andel bara 1 procent. Enligt internationella undersökningar når de som står utanför småbarnspedagogiken sämre resultat i PISA-undersökningarna. Ju senare ett barn kommer in i småbarnspedagogiken desto mindre sannolikt är det att barnet senare inleder högskolestudier. OAJ föreslår att förskolan blir tvåårig och att samtliga 5- och 6-åringar deltar i den. Förskole- och nybörjarundervisningen skall bilda en helhet. Det finns stora skillnader mellan jämnåriga flickors och pojkars neurologiska utveckling och mellan barn som är födda samma år, men i början och slutet av året. Därför vore det bra att barnen kunde framskrida inom förskole- och nybörjarundervisningen i egen takt. Stadiernas lärare skulle då jobba sida vid sida och undervisningen kunde differentieras med hjälp av en tillräcklig mängd speciallärare.
Före övergången till åk 3 bör utvärderas att eleven behärskar det som minst krävs för åk 3. Senare används utvärderingskriterier för betygen 5 och 8 vid åk 4, 6 och 9, detta för att garantera bl.a. ett minimikunnande hos eleven inför en övergång mellan årskurser eller stadium. För detta ändamål utvecklas särskilda nationella bedömningsverktyg. Lagstiftningen skall garantera att denna nationella utvärdering inte kan användas för att ranka lärare eller skolor.
– Vi vill inte ha nationella prov, poängterade Olli Luukkainen.

Allt flera blir utan studieplats

Av varje åldersgrupp blir 4 procent utan studieplats vid den gemensamma elevantagningen. I Finland finns en allt större grupp som efter grundskolan inte har de färdigheter som krävs för fortsatta studier på andra stadiet. Detta bör åtgärdas genom en flexibel skolgång med tillräckligt stöd för eleverna. Studiehandledarna skall stöda eleverna över stadiegränsen mellan grundskola och andra stadiet. Under åk 10 skall också kurser på andra stadiet gå att avläggas för dem som vill och kan.

Likaså skall grundskolans högre klasser bli mera flexibla. De studerande skall kunna avlägga andra stadiets kurser som tillgodoses då studierna på andra stadiet inleds. Och det ska inte gå att avsluta grundskolan utan att ha genomgått den grundläggande utbildningen. Läroplikten bör gälla till att eleven har fyllt 19 år, och alltså omfatta studier också på andra stadiet. För många unga är idag utan en andra stadiets utbildning. Detta gäller framför allt personer med svagare resultat i grundskolan och personer med invandrarbakgrund. Den som hamnar utanför studierna står ofta också utanför arbetslivet. En utbildning på andra stadiet förlänger den beräknade tiden i arbetslivet med över en fjärdedel. OAJ vill att läromedlen också på andra stadiet skall vara kostnadsfria för den studerande.
OAJ beräknar att prislappen för modellen för den nya läroplikten kommer att visa 294 miljoner, vilket sägs motsvara 50 km motorväg eller fem pizzor per man för alla finländare.

I Finland finns 69 000 marginaliserade eller utslagna under trettio år gamla personer. Kostnaden för denna marginalisering har beräknats vara 1,4 miljarder euro per år.
– Jag tror att den i själva verket är högre, sade Luukkainen.

En mekanisk lösning, säger FSS

OAJ:s reformförslag har kritiserats bl.a. av andra stadiets studerandeorganisationer Finlands Gymnasistförbund (SLL), Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS och Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU.
“En mekanisk lösning saknar ambitioner, och tar inte tag i de verkliga problemen. År 2016 var det enbart 50 personer som avslutat den grundläggande utbildningen och inte sökte en studieplats på andra stadiet via den gemensamma ansökan, så det finns inget behov av att tvinga unga till utbildning. Problemet är avbrutna studier på andra stadiet, som i sin tur beror på många olika faktorer”, konstaterar studerandeorganisationerna i ett pressmeddelande.
– Förutom att höja utbildningsnivån måste vi också tala om att höja kompetensnivån. Vi är oroade för att ett mekaniskt tvång sänker studiemotivationen. Låg motivationen igen leder till svagare inlärningsresultat. Studentmössan eller yrkesbehörigheten borde vara tecken på inhämtad kunskap och kompetensnivå, inte bara på att man fullföljt närvaroplikten, understryker FSS-ordföranden Bicca Olin.