Lärarfacket OAJ har beredskap att föra förhöjningen av de yrkesbaserade pensionsåldrarna till behandling på europeisk nivå.
I samband med pensionsreformen år 2017 höjdes de yrkesbaserade pensionsåldrarna successivt med början från år 2018. OAJ har konsekvent motsatt sig detta och anser att beslutet står i strid med det grundlagsenliga egendomsskyddet.
OAJ har rett ut att det är möjligt att föra ärendet till Europas människorättsdomstol som en egendomsskyddsfråga. Dock kan detta ske först i år, då pensionsåldern för personer med yrkesbaserad pensionsålder de facto stiger.
Omkring 4 000 OAJ-medlemmar har en yrkesbaserad pensionsålder som är lägre än den lägsta allmänna pensionsåldern.
De första pensionsbesluten har nu kommit och OAJ har protesterat mot den offentliga sektorns arbetspensionsförsäkrare Kevas beslut.
OAJ har besvärat sig över Kevas beslut till Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden TELK.
Den genomsnittliga handläggningstiden i besvärsnämnden är sju till tio månader, uppger TELK.
Kai Kullaa, arbetsmarknadsjurist vid OAJ, säger i en kommentar till oaj.fi att beslutet sannolikt blir negativt. I så fall vänder sig OAJ till försäkringsrätten, där behandlingen ta ca ett år i anspråk.
Försäkringsrätten är den sista instansen på nationell nivå för detta ärende. OAJ har beredskap att föra ärendet till Europeiska människorättsdomstolen.
Också andra fackorganisationer inom den kommunala sektorn är ute i samma ärende.
Fackens resonemang är att det handlar om en fråga av principiellt intresse.
Vad handlar det om?
En del av dagens yrkesverksamma lärare har en lägre yrkesbaserad pensionsålder som de själva har valt. Tidsfristen på tio år (1.7.1989–30.6.1999) för att meddela om valet av pensionsålder till Statskontoret gick ut 30.6.1999. Efter 1.7.1999 har det inte varit möjligt att välja pensionsålder.
T.ex. grundskollärare hade tidigare 60 år som pensionsålder, medan det nya systemet, som emellertid kryddades med en del flexibla pensionsformer såsom deltidspension, innebar att pensionsåldern höjdes till 63 år.
I samband med den nyaste pensionsreformen kommer åldersgränsen för ålderspension att successivt höjas.
Det handlar om en successiv höjning också för dem som har valt det gamla systemet så att om den särskilda pensionsåldern nås år 2018 höjs pensionsåldern med tre månader. Då handlar det t.ex. om en grundskollärare som är född år 1958. Den nya pensionsåldern blir alltså 60 år och 3 månader.
Om den särskilda pensionsåldern nås år 2019 höjs pensionsåldern med sex månader och de som förväntas nå sin särskilda pensionsålder år 2020 får sin pensionsålder höjd med nio månader. Principen är alltså tre månader till per år. Dock kan den särskilda pensionsåldern höjas med högst två år.
C-E Rusk
Leave a Reply