En arbetslös person kan i fortsättningen inte längre vägra ta emot heltidsarbete för att utkomstskyddet för arbetslösa är större än lönen och kostnaderna för att ta emot arbetet. Om det inte står arbete inom arbetssökandens egen bransch till buds, kan arbets- och näringsbyrån redan i början av arbetslösheten erbjuda arbete inom någon annan bransch.
Arbets- och näringsminister Jari Lindström (Sannf) presenterade regeringens förslag till ändringar av arbetslöshetsskyddet i mitten av april. I praktiken handlar det om åtstramningar och försämringar.
Avsikten är att det i fortsättningen ska vara möjligt att använda utkomstskydd för arbetslösa för att främja sysselsättningen, dvs. för finansiering av startpeng, lönesubvention och rörlighetsunderstöd. Dessutom föreslås sådana ändringar i utkomstskyddet som syftar till att sporra till aktiv jobbsökning.
Ändringarna är en del av det sysselsättningspaket som regeringen kom överens om vid ramförhandlingarna den 5 april 2016.
Förhandlingsdirektör Petri Lindroos vid OAJ är reserverad till ändringarna.
Det största hotet är försämringarna av yrkesskyddet: börjar man anvisa arbetslösa lärare vilka arbeten som helst? Vi känner oro särskilt för unga lärare, säger Petri Lindroos.
Han hänvisar till att arbetsgivare i en del fall anställer vikarier och timlärare endast från läsårets första arbetsdag till läsårets sista dag. Detta drabbar redan nu oftast unga lärare.
Men vem eller vilka ska utvärdera yrkesskyddet på individnivå?
Det kan innebära att man förutsätter att de lokala arbets- och näringsbyråerna står för bedömningarna. Detta skulle kräva betydande tilläggsresurser, säger Petri Lindroos.
OAJ:s styrelse dryftade frågan onsdagen den 20 april och landade i en analys om att de föreslagna ändringarna inte i nämnvärd grad förbättrar sysselsättningen.
C-E Rusk
Leave a Reply