Move är bra men kräver kommunikation

Kommunikationen måste förbättras. Det behövs en nära dialog mellan hälsovården, eleverna och vårdnadshavare samt skolan rörande elevernas hälsotillstånd.
Men överlag är elevernas Move-mätningar trygga, anser Utbildningsstyrelsen (UBS) som i snabb ordning har utrett olika frågor i anslutning till systemet.
Är mätningarna verkligen genomtänkta och trygga? löd frågan, sedan en elev i åk 8 i grundskolan Tiistilän koulu i Esbo nyligen avled i samband med en skyttellöpning. Det handlar om en del av av Move-helheten.
Nu fastslår UBS att skyttellöpningen är ett tryggt mätinstrument. Systemet är bra, men det finns problemområden vilka ringas in i utredningarna.

Avsikten med Move-mätningarna för elever i årskurserna 5 och 8 inom den grundläggande utbildningen är att inspirera barn och unga att röra på sig och att samla information om deras fysiska funktionsförmåga som stöd för skolhälsovården. Systemet togs i bruk år 2016.
Det tragiska dödsfallet till trots fortsätter skolornas Move-mätningar och tidtabellen för den riksomfattande informationsinsamlingen har förlängts till den 12 oktober 2018. Det är påkallat av att många kommuner fick kalla fötter och tog en paus i mätningarna.
I Move mäts uthållighet och rörelseförmåga med skyttellöpning på 20 meter. Man mäter hur länge eleven kan ta sig fram i ett ökande tempo enligt ljudsignalerna som spelas upp. De första avstånden joggar man i lugnt tempo. Läraren meddelar att mätningen är avslutad då eleven inte längre kan hålla takten. Eleven kan också avbryta mätningen själv.
Urho Kujala, professor i idrottsmedicin vid Jyväskylä universitet, har varit med om att utforma Move. Han försvarar bruket av skyttellöpning.
– Metoden ingår praktiskt taget i alla betydande testbatterier som används för att mäta skolelevers fysiska kondition, säger Kujala.
UBS ordnade den 21 september en presskonferens, där Kujala medverkade tillsammans med andra specialexperter.
Kujala omtalade att han har varit i e-postkontakt med utländska forskare i syfte att utreda huruvida det har konstaterats ”allvarliga komplikationer” i anslutning till just skyttellöpningen.
– Svaret blev att det inte finns uppgifter om att skyttellöpning skulle ha framprovocerat plötsliga dödsfall, omtalade Kujala.
Hans konklusion blir att det inte finns någon orsak att begränsa friska och symptomfria barns och ungas deltagande i gymnastik eller Move-mätningar.
– Däremot borde de uppmuntras till motion som främjar hälsa och välbefinnande. Forskning visar att en god uthållighetskondition har ett samband med bättre inlärning, arbetsförmåga och lägre risk för kroniska sjukdomar.
Utbildningsstyrelsen bad UKK-institutet, som inte varit med i att utarbeta Move-systemet, om en opartisk bedömning.
Institutet anser att omständigheterna för mätningarna är trygga och att instruktionerna i lärarhandledningen är tillräckliga.
Men det finns gråzoner. Mätningarna är dugliga för friska barn och unga, men det finns dolda sjukdomar och åkommor, vilka utgör en hälsorisk vid mätningen.
– Läraren borde få tillgång till elevens hälsouppgifter som är av betydelse med tanke på säkerheten då man idrottar. Det här förutsätter en nära dialog mellan hälsovården, eleverna och vårdnadshavare samt skolan, säger direktör Tommi Vasankari vid UKK-institutet.
I utredningarna betonas alltså vikten av en fungerande informationsgång mellan hälsovården och skolan, men också mellan skolan och vårdnadshavarna.
Mera i Läraren nr 15/18, som utkommer den 27 september.