Många dras med svagt mattekunnande

Gymnasiestuderande som inte deltar i matematikprovet i studentskrivningarna har i slutstadiet av sina gymnasiestudier matematikkunskaper som i snitt ligger på samma nivå som hos elever i åk 9 i grundskolan, framgår det i en rapport som Nationella centret för utbildningsvärdering (NCU) har sammanställt.

– Studentprovet motiverar för det fanns en stor skillnad i kunskapsnivån hos dem som inte tänkte skriva den korta kursen och dem som förberedde sig för att göra det. Vore det förnuftigt att kräva att alla som går i gymnasiet når en grundnivå i matematik som är på en högre nivå än i åk 9 i grundskolan, frågar Jari Metsämuuronen, specialsakkunig vid NCU.

Kunskaperna i matematik har inte tidigare speglats i samma utsträckning i en longitudinell studie. Studerandena avlade i slutet av sina studier på andra stadiet samma prov, som de hade avlagt i slutskedet av grundskolestudierna. Avsikten var att spegla huruvida det matematiska kunnandet ökar eller minskar.

Resultaten visar att de sämsta resultaten redovisades i gymnasiet av de gymnasiestuderande (ca 13 procent), som avlade endast minimiantalet kurser i matematik och som inte siktade på att delta i studentprovet i sagda ämne.

Inom yrkesutbildningen varierade resultaten beroende på studieinriktningen. Många studerande hade svaga kunskaper i matematik redan när de inledde sina yrkesstudier. Inom vissa områden retarderade matematikkunskaperna, så att de i vissa fall motsvarade kunnandet i åk 6 eller t.o.m. åk 3 i grundskolan.

I utvärderingen deltog över 2 000 studerande vid gymnasier eller yrkesläroanstalter under åren 2005–2015.