Utbildningsystemet är som ett lapptäcke. Arbetet med täcket inleddes för bra länge sedan och under årens lopp har lappar bytts ut och sytts till. Folkskolorna blev allmänna på 1860-talet, men beslutet om allmän och obligatorisk läroplikt togs först år 1921.
Den allra största operationen gjordes, då beslutet om en avgiftsfri och allmän grundskola för alla kom till på 1960-talet. Överlag har täcket förlängts och förstärkts i takt med att samhällsekonomin har gett möjligheter till detta. Det uttalade målet är att alla – precis alla – ska ges lika möjligheter till god utbildning.
Det är inte värt att gå in på allt för många detaljer i denna obestridliga framgångshistoria. Utbildningen har haft en viktig roll i vårt lands färd mot ett modernt välfärdssamhälle. Utbildningen har setts som ett omhuldat nationellt intresse, som det är värt att satsa på.
Denna höst inleder omkring 61 000 barn sin skolgång i åk 1. Hur ser världen egentligen ut efter ca tio år, när dessa barn går ut grundskolan? Hur mår omgivningen och hur ser arbetslivet ut? Vilka yrken mår bra och vilka har försvunnit? Hur kan skolan ge färdigheter som behövs i framtiden?
Politikerna står inför en stor utmaning när de försöker hitta de rätta kulörerna och tygstyckena i ett lapptäcke som motsvarar framtidens behov. Och det är förstås omöjligt, har historien visat. Somliga lappar har suttit rätt från början, medan andra lappar har visat sig vara felaktiga val. Riktningen har varit framåt, men ibland har man tagit steg bakåt.
Nu står vi inför en situation, där lapptäcket åter förstärks och kanske förlängs. Regeringen har ägnat småbarnspedagogiken och förskolan ett stort intresse.
Redan den semantiska förskjutningen kan gärna noteras i sammanhanget. Det som tidigare kallades dagvård blev först småbarnsfostran för att nu kallas småbarnspedagogik.
Den färska lagstiftningen inom området bekräftar att verksamheten har utvecklats kraftigt. Lärarfacket OAJ har medverkat i arbetet och har också lyckats sätta sin prägel på lagstiftningen. Det betyder att barnet är i fokus i småbarnsfostran. Daghemmen ses inte endast som förvaringsställen för barn, medan föräldrarna förvärvsarbetar.
Fokus är på barnets tillväxt och därmed betonas den pedagogiska aspekten mera än tidigare. Målet är inte att hamra in kunskaper, utan att stärka barnets färdigheter att fungera tillsammans med andra barn. På köpet förebygger man risken för utslagning senare i livet.
Följande steg är att den avgiftsfria och systematiskt ordnade förskolan också ska beröra femåringar. OAJ arbetar konsekvent för en sådan reform.
Tanken har medvind och undervisnings- och kulturministeriet har redan satt igång ett begränsat försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.
Följande logiska steg är att förskola för femåringar skrivs in i programmet för nästa regering.
Leave a Reply