”Egentligen har vårt system många fördelar”. ” Vi ska inte sälja vår frihet”. Bland annat dessa kommentarer hördes, då förtroendemän inom FSL nyligen vägde fördelarna och nackdelarna med årsarbetstid mot varandra.
På programmet på den fackliga kursen stod inlägg av Robban Nilsson, ombudsman vid Lärarförbundet i Sverige, och Pekka Pankkonen, förhandlingschef vid lärarfacket OAJ. Bägge tangerade själva kärnan i läraruppdraget. Hur mycket annat kan rimligen rymmas in i arbetsmängden förutom undervisningen?
Det blir inget arbetstidsförsök i grundskolan i höst i vårt land. I Sverige har lärarna 20 års erfarenhet av årsarbetstid jämte fri lönesättning. I denna fråga skiljer sig de två länderna åt.
Lärarnas arbetstider diskuterade livligt inom FSL och OAJ i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Två arbetsgrupper inom FSL jobbade med frågan utgående från bl.a. ett rättviseperspektiv. Tongångarna var på den tiden optimistiska. Det fanns pengar i omlopp i samhället och resonemanget från lärarfackets sida var att det rimligen finns fräscha pengar, som kan användas som smörjmedel i samband med en övergång från ett usk-drivet system till årsarbetstid.
Grundbulten i resonemangen var entydig: ett system som bygger på undervisningsskyldighet per vecka speglar under inga omständigheter vidden i lärarjobbet. Redan då fastslogs att arbetstids- och lönesystemet inte låg i linje med det som hade hänt rörande lärarnas uppgifter. En reform skulle synliggöra alla tänkbara uppgifter, som ingår i lärarjobbet. Men förnyelsen rann ut i sanden.
Nu skriver vi år 2017 och föga har ändrats. Eller i själva verket har utvecklingen gått i fel riktning, så att lärarnas uppgifter har blivit fler än tidigare. Uppgifterna om olika lärargruppers och skolledares uppfattning om den egna arbetsmängden, som speglas i Kunta10-undersökningen, är talande. Ur undersökningen framgår bl.a. att över hälften av klasslärarna anger att arbetsmängden överskrider toleransgränsen.
Inne i denna tidning finns en intervju med Pia Pujol, som får fungera som ett språkrör för klasslärare överlag. Varje individ är förstås olika, men sannolikt är de faktorer som hon nämner rätt centrala bovar i sammanhanget då man ser till arbetsbelastningen.
Kunde en reform leda till en mindre arbetsbelastning? Tja, svårt att säga. Då man för flera decennier sedan laborerade med en arbetstidsreform och dess följer var resonemangen teoretiska till många delar. Nu finns det evidensbaserade uppgifter till handa, eftersom lärare i våra nordiska grannländer har arbetstider uträknade på årsnivå.
Erfarenheterna är inte till alla delar upplyftande. Eller sagt på annat sätt: Vestigia terrent (spåren förskräcker)!
Leave a Reply