Category: Råd och stöd

Tjänstledig, studieledig, sjukledig… Det finns många livssituationer som förutsätter en paus från jobbet. Här har vi samlat kortfattad information för dig som funderar på en ledighet av något slag.

 

I den här artikeln hittar du information om:

• Sjukfrånvaro
• Deltidsarbete
• Familjeledighet
• Studieledighet
• Tjänstledig utan lön
  

Sjukfrånvaro

För att du skall vara berättigad till sjukfrånvaro måste du uppvisa ett godtagbart läkarintyg för din arbetsgivare. Läkarintyget kan du i allmänhet få genom företagshälsovården eller på någon annan läkarstation. Arbetsoförmågan kan även styrkas med ett intyg utfärdat av en fysioterapeut. Om du drabbas av en kortvarigare sjukdom och är arbetsoförmögen under högst tre dagar, räcker det dock i allmänhet med att du på något tillförlitligt sätt påvisar din sjukdom eller skada.

Tjänstledighetens längd beviljas i allmänhet enligt ett läkarintyg. Enligt kollektivavtalen är dock läkarintyget endast ett sakkunnigutlåtande som arbetsgivaren kan avvika från om det finns en grundad anledning till detta. Det här kan bli aktuellt till exempel om det framkommer att den anställda har utfört liknande arbete under sin sjukledighet.

Om din arbetsgivare av någon anledning underkänner ditt läkarintyg, har arbetsgivaren rätt att beordra dig till en undersökning hos en annan läkare som arbetsgivaren anvisar. Det kan vara bra att kontakta förtroendemannen, ifall du skulle stöta på problem med ditt sjukintyg. Du kan också kontakta förtroendemannen vid andra knepigheter gällande sjukledigheter.

 

Lön under sjukfrånvaro

Du som är kommunalt anställd lärare har rätt till lön under sjukfrånvaron, i princip upp till sex månader. Som tjänsteinnehavare eller timlärare i huvudsyssla är du berättigad till hela din lön under de 60 första sjukdagarna under ett kalenderår (januari-december). Om din sjukfrånvaro eller din sjukfrånvaro sammanlagt varar längre än 60 dagar, betalas i fortsättningen två tredjedelar av din grundlön under högst 120 kalenderdagar. Om du har haft övertimmar eller andra avlönade uppdrag, får du lönen för dessa oavkortad även om du är sjukledig längre än 60 dagar, dock bara fram till slutet av pågående läsår.

Då du har beviljats en sammanhängande sjukfrånvaro under sammanlagt sex månader – antingen utan avbrott eller i flera perioder – har du inte längre rätt till avlönad sjukfrånvaro. Efter en 180 dagars sjukfrånvaro kan arbetsgivaren betala högst två tredjedelar av din ordinarie lön under 185 kalenderdagar. Den här lönen betalas dock enligt arbetsgivarens prövning.

För sjukfrånvaro betalas inte lön efter det att sjukledigheten har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för en längre tid än 12 månader. 

Sjukfrånvaron betraktas som sammanhängande om du inte har avbrutit den för att tjänstgöra under mer än 30 på varandra följande kalenderdagar. Lägg märke till att det i det här sammanhanget inte spelar någon roll om din sjukfrånvaro beror på en eller flera olika sjukdomar eller skador. Likaså saknar det betydelse om du har avbrutit sjukfrånvaron för skolans sommarlov eller andra skollov.

 

Lön under sjukfrånvaron – privata

Inom privata utbildningssektorns avtal så gäller följande antal dagar med sjuklön för varje fall av arbetsoförmåga enligt följande:

Anställningsförhållandet har utan avbrott fortgått:	Lön för sjuktid betalas för:
mindre än en månad	högst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen
minst en månad, men mindre än 3 år	högst 28 kalenderdagar (4 veckor)
minst 3 år, men mindre än 5 år	högst 35 kalenderdagar (5 veckor)
minst 5 år, men mindre än 10 år	högst 42 kalenderdagar (6 veckor)
minst 10 år	högst 56 kalenderdagar (8 veckor)

Om frånvaron beror på en olycka som inträffat i arbetet, våld som riktats mot arbetstagaren under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön för sjuktid för 84 kalenderdagar.

 

Lön under sjukfrånvaron – universitet och övningsskolor

Tiden för vilken lön för sjuktid betalas bestäms enligt följande:

Anställningsförhållandet varat	Maximilängden för sjuktid med lön
under 1 månad	1 + 9 vardagar, 50 % av lönen
1 månad – under 1 år	40 kalenderdagar per år och därefter 75 % av lönen, dock för högst 365 kalenderdagar
1 år – under fem år	50 kalenderdagar per år och därefter 75 % av lönen, dock för högst 365 kalenderdagar
5 år –	60 kalenderdagar per år och därefter 75 % av lönen, dock för högst 365 kalenderdagar

 

Ifall arbetsoförmågan fortsätter utan avbrott över årsskiftet, betalas lön för sjuktid enligt samma grund för hela frånvaron. Arbetstagaren har rätt till oavbruten sjukfrånvaro med lön i högst 365 dagar. Frånvaron är oavbruten om arbetstagaren sedan han eller hon återvänt till arbetet på nytt insjuknar i samma sjukdom, innan arbetstagaren varit i arbete minst 16 arbetsdagar. Då beräknas den tid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid som om det vore fråga om en sammanhängande sjukfrånvaro.

 

Nyanställd?

För att sjuklönen skall utbetalas på sättet som vi har beskrivit ovan, måste din anställning ha varit i kraft i minst 60 dagar innan sjukskrivningen. Om du inte uppfyller det här kravet har du rätt att få din lön under bara de 14 första dagarna av din sjukledighet.

 

Arvoden och tillägg

Om du har drygat ut din lön med övertimmar eller andra uppdrag som ersätts separat, beräknas din sjuklön också utgående från dessa. Sjuklönen betalas enligt det medeltal av dina veckotimmar som framgår av den arbetsplan som var i kraft året då du inledde din sjukledighet. För specialuppdrag betalas lön maximalt till början av följande läsår.

 

Ansök om sjukdagpenning

Då du på grund av din sjukfrånvaro förlorar din lön, ska du ansöka om sjukdagpenning hos Folkpensionsanstalten. Så länge du är sjukledig med lön är det din arbetsgivare som ansöker om dagpenningen och även mottar den, men efter att din avlönade sjukfrånvaro tagit slut ska du själv ansöka om dagpenningen.

Sjukdagpenningen är inkomstrelaterad och beräknas enligt den senast verkställda beskattningen. Om dina inkomster av någon anledning har ökat med mera än 20 procent efter den senast verkställda beskattningen, har du rätt att ansöka om att din sjukdagpenning beräknas enligt den senare och högre inkomstnivån.

På FPA:s webbplats kan du räkna ut hur stor din sjukdagpenning skulle vara. Dagpenningen betalas endast för vardagar, dock så att också lördagar och helgaftnar räknas som vardagar.

 

Om din sjukdom blir långvarig

Om du har sjukfrånvaro under en längre tid, ber FPA dig om ett mera omfattande läkarintyg, ett B-utlåtande. Det här händer senast då sjukfrånvaron fortgått under 90 dagar. FPA kan också vid behov utreda behovet av rehabilitering. Det här kan komma i fråga då sjukdagpenningen utbetalats under minst 60 dagar.

 

Sjukdagpenning i 300 vardagar

Från och med 1.1.2025 har det skett förändringar i hur sjukdagspenningen beräknas. Förändringen innebär att ersättningsnivån sjunker och gäller rätten till sjukdagpenning som börjar 1.1.2025 eller senare. Läs mer på FPA:s webbsida!

Du kan få sjukdagpenning under sammanlagt högst 300 vardagar. Sjukdagpenningen betalas till och med slutet av månaden som föregår den månad då du skulle ha fått sjukdagpenning under sammanlagt 300 vardagar. Till de här 300 vardagarna räknas alla de dagar under de senaste två åren då du har fått sjukdagpenning från FPA.

När du har uppnått maximitiden på 300 vardagar, måste du vara i arbete under minst ett år för att du på nytt skall ha rätt till sjukdagpenning på grund av samma sjukdom som tidigare. Om du dock råkar ut för en annan sjukdom och blir arbetsoförmögen på grund av den, är du berättigad till sjukdagpenning efter självrisktiden. 

 

A-kassa efter sjukdagpenning

Om du är arbetsoförmögen efter att sjukdagpenning har utbetalats för den maximala tiden, skall du ansöka om sjukpension. För perioden från att utbetalningen av sjukdagpenning upphört till att du beviljas sjukpension skall du ansöka om arbetslöshetsdagpenning från Arbetslöshetskassan för undervisning och vetenskap.

 

När någon anhörig insjuknar

Har någon av dina närmaste insjuknat i en svår sjukdom? Som löntagare har du rätt till en tillfällig ledighet, ifall någon av dina familjemedlemmar plötsligt råkar ut för en sjukdom eller en olycka och det blir nödvändigt för dig att finnas till hands. 

Om du blir tvungen att stanna hemma för att ta hand om dina närmaste, måste du delge din arbetsgivare din frånvaro och orsaken till den så fort som möjligt. Din arbetsgivare kan också be dig lämna in en utredning över orsakerna till din frånvaro.

 

Sjuk under sommaren

Om du insjuknar under sommarlovet, är du i allmänhet inte tvungen att ansöka om tjänstledighet (sjukfrånvaro) av din arbetsgivare för sjukdomstiden. Är du arbetsoförmögen under den så kallade kalkylerade semestern, har du rätt att få både din lön och sjukdagpenning under sjukdomsperioden.

Sjukdagpenningen kan du få efter självrisktiden – alltså insjukningsdagen och nio därpå följande vardagar. Eftersom de flesta anställda inom andra sektorer än undervisningssektorn har möjlighet att skjuta upp sin semester ifall de insjuknar under den, har lärarna beviljats denna rättighet i tjänstekollektivavtalen som ett substitut för den förlorade semesterperioden.

Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid den 16 juni. Längden på den kalkylerade semestern beror bland annat på dina tjänsteår.

 

Läkarbesök och undersökningar under arbetstid

Läkarbesök och undersökningar med lön är:

• När tjänsteutövningen avbryts på grund av att tjänsteinnehavaren genomgår en hälsoundersökning som arbetsgivaren förutsätter, en fortsatt undersökning eller kontroll, eller på grund av en sådan lagstadgad eller i instruktion eller reglemente föreskriven kontroll som tjänsteutövningen kräver.
• När tjänsteutövningen avbryts på grund av att tjänsteinnehavaren med anledning av ett verkligt behov fått läkarremiss till undersökningar.
• När tjänsteutövningen avbryts på grund av undersökningar som föregår förlossning, eller på grund av en sådan läkarundersökning som krävs för moderskaps-/graviditetspenning enligt sjukförsäkringslagen och den inte kan göras utanför arbetstid.
• Plötsligt insjuknande under arbetsdagen och läkarbesök på grund av detta kan göras på arbetstid.
• Plötslig tandsjukdom eller annat plötsligt insjuknande om sjukdomen kräver vård samma dag eller om vård inte kan fås utanför arbetstid. Verkligt behov för undersökning finns om undersökningen inte kan göras utanför arbetstid eller om det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.

Läkarbesöket eller undersökningen är oavlönad när:

• Besök på eget initiativ hos företagshälsovårdsläkare, tandläkare eller tandvård eller undersökningar som tar flera dagar åt gången.
• Av läkaren ordinerad undersökning vilken man följer med hälsotillståndet.
• Frivilliga mass- eller åldersgruppundersökningar i anknytning till folkhälsoarbete. Läkarundersökningar för körkort.

Deltidsarbete

Om du är intresserad av deltidsarbete (partiell tjänstledighet) kan du vända dig till din arbetsgivare för att ta reda på vilka möjligheter du har att minska på din arbetstid. Du har inte en subjektiv rätt att arbeta deltid. Om du fungerar som rektor eller föreståndare, kan du vända dig till kommunens bildningschef. Det är oftast din chef som har rätt att besluta om du skall beviljas partiell tjänstledighet.

Då du är partiellt tjänstledig betalas din lön (alla lönedelar) enligt hur många timmar av din undervisningsskyldighet du utför. Du ska delta i de tre lärararbetsdagarna i proportion till hur mycket lägre din arbetstid är jämfört med fullarbetstid, samma gäller också samplaneringsskyldigheten.

De årsbundna tilläggen utbetalas enligt ditt nya antal undervisningstimmar. Om ditt genomsnittliga timantal är under 16, räknas denna anställningstid inte till tid som berättigar till nya årsbundna tillägg.

 

Familjeledighet

Det här delen är för dig som antingen funderar på dina rättigheter som förälder eller som står inför en familjeledighet eller vårdledighet. Här kan du också läsa om vården av sjuka barn och barndagvård.

 

Familjeledighet

Den nya lagstiftningen om familjeledigheter trädde i kraft 1.8.2022. Ändringarna i lagstiftningen omfattar bland annat följande:

• Begreppen är numera könsneutrala. Moderskapsledighet och faderskapsledighet togs bort och har ersatts med graviditets- och föräldraledighet.
• Den nya lagstiftningen erkänner flera olika familjeformer och att det i ett barns närkrets kan finnas flera personer än två som kan jämföras med förälder. Läs mera om olika familjekonstellationer på FPA:s sidor.
• Du kan också läsa om de olika familjeledigheterna direkt i lagstiftningen. FSL-medlemmars rätt till familjeledigheter grundar sig på arbetsavtalslagen och de preciserade bestämmelserna finns i de olika kollektivavtalen.

Helhetsplan

Enligt AKTA kapitel 5 §6 bör den anställda lämna in en helhetsplan till arbetsgivaren. Av helhetsplanen bör framgå hur den anställda ämnar ta ut graviditetsledighet och föräldraledighet, alltså hur många perioder av föräldraledighet och hur långa de enskilda perioderna kommer att vara. Det som framgår av helhetsplanen kan justeras enligt familjens behov i ett senare skede så länge ändringarna följer lag och avtal och man kommer överens med arbetsgivaren. 

 

Graviditetsledighet

Graviditetsledigheten börjar 30 vardagar innan den beräknade nedkomsttiden. Man kan komma överens med sin arbetsgivare om en senare tidpunkt, men senast 14 dagar innan nedkomstdatumet inleds graviditetsledigheten. Man bör meddela arbetsgivaren om graviditetsledigheten senast två månader innan man ämnar inleda graviditetsledigheten. I samband med att man ansöker om graviditetsledighet så bör man också ge arbetsgivaren en helhetsplan över hur man ämnar använda föräldraledigheten.

I de avtal som berör FSL-medlemmar har den anställda rätt till 40 vardagar med ordinarie lön under graviditetsledigheten.

För att ha rätt till lön under graviditetsledigheten förutsätts en viss tid i anställning i direkt anslutning till graviditetsledigheten. Inom de kommunala avtalen (UKTA och AKTA) är det två månaders anställning som krävs och inom den privata utbildningssektorns avtal samt universitetens avtal är det tre månaders anställning som krävs för att ha rätt till dagarna med ordinarie lön under graviditetsledigheten.

Läs här på FPA:s sidor vad som händer om barnet föds för tidigt.

Lön under graviditetsledigheten betalas inte till en timlärare i bisyssla eller till en timlärare i medborgarinstitut eller folkhögskolor eller till en timlärare i konstskolor för barn och unga som undervisar i medeltal färre än 14 timmar/vecka. 

 

Föräldraledighet

Med ett barn kommer 320 dagar med rätt till föräldraledighet. I en familj med både en födande och icke födande förälder har bägge rätt till 160 dagar föräldraledighet var. En ensamstående förälder har rätt till alla 320 dagar föräldraledighet. Du har rätt att dela din föräldraledighet i högst 4 perioder.

I de olika avtalen har en anställd rätt till 32 vardagar föräldraledighet med ordinarie lön. För att ha rätt till föräldraledighet med lön förutsätts att den födande föräldern tar ut de 32 dagarna genast efter nedkomsten och i en period. Om föräldraledigheten varar högst 12 vardagar ska man anhålla om ledigheten senast en månad innan den inleds.

Den födande föräldern har rätt till föräldraledighet med lön endast om föräldraledigheten inleds direkt efter graviditetsledigheten och är sammanhängande.

Den icke födande föräldern har också rätt till 32 vardagar med ordinarie lön. Den icke födande föräldern bör ha varit anställd i två månader i kommunen och inom den privata sektorn tre månader för att ha rätt till föräldraledighet med ordinarie lön. Föräldraledigheten ska anmälas till arbetsgivaren två månader innan den inleds och så måste den anställda till arbetsgivaren uppvisa ett intyg på att barnet har fötts. Om föräldraledigheten varar högst 12 vardagar ska man anhålla om ledigheten senast en månad innan den inleds.

Den födande och icke födande föräldern kan ha en period på max 18 dagar då båda är föräldralediga samtidigt förutsatt att båda sköter barnet. Båda föräldrarna kan också vara samtidigt hemma om den ena är graviditetsledig och den andra är föräldraledig.

 

Graviditets- och familjeledighet under sommaravbrottet för kommunalt anställda

Om den födande förälderns graviditets- och/eller föräldraledighet infaller delvis eller helt under den kalkylerade semester som inleds 16.6 betalar arbetsgivaren till läraren under graviditets- och/eller föräldraledighetsperioden både den ordinarie lönen samt utöver den dagpenningsandelen enligt sjukförsäkringslagen som en lönedel som inte hör till den ordinarie lönen.

Motsvarande bestämmelse gäller också de 34 första vardagarna av sommarledighetsperioden för de som är i årsarbetstid.

 

Graviditets- och familjeledighet under sommaravbrottet för anställda inom den privata undervisningssektorn

Om en graviditets- eller föräldraledighetsperiod med lön infaller under den kalkylerade semestern eller under de första 30 vardagarna av sommarledighetsperioden, har lärare rätt att för varje kalenderdag få en ersättning som är 0,57 gånger dagslönen. En förutsättning för ersättningen är att graviditets- och föräldraledigheten hålls sammanhängande. Ersättningen är en kompensation för den tidigare rätten till dagpenningen från FPA för motsvarande tid. Enligt den nu gällande lagstiftningen kan den anställda inte få dagpenning samtidigt som hen får lön.

 

Vårdledighet

De olika formerna av vårdledighet har inte förändrats, utan följer samma system som för barn födda före 4.9.2022. Efter att du har avslutat föräldraledigheten har du rätt att få oavlönad vårdledighet till och med att ditt barn har fyllt tre år. Båda föräldrarna kan beviljas vårdledighet, dock inte samtidigt. Du kan spjälka upp vårdledigheten i två perioder, där båda perioderna varar minst en månad. Under vårdledigheten har du inte rätt till lön, utan istället skall du ansöka om FPA:s stöd för hemvård av barn. Enligt arbetsavtalslagen kan man också komma överens om flera perioder än två med sin arbetsgivare, men detta har man alltså inte rätt till.

Kom ihåg att ansöka eller meddela om vårdledigheten senast två månader innan du vill inleda den. Tidpunkten för vårdledigheten kan ändras enbart av oförutsedda och vägande skäl.

En vårdledighet kan avbrytas när en ny moderskapsledighet inleds. 

Från och med 2023 påverkar mer än 60 dagar tjänstledighet utan lön under läsåret sommarlönen. Vårdledighetens andra period räknas som en sådan ledighet. Här kan du läsa om hur sommarlönen påverkas i dylika fall. Om din vårdledighet varar fram till den 16.6 så påverkas inte din sommarlön.

 

Vårdledighet

Efter att du har avslutat föräldraledigheten har du rätt att få oavlönad vårdledighet till och med att ditt barn har fyllt tre år. Båda föräldrarna kan beviljas vårdledighet, dock inte samtidigt. Du kan spjälka upp vårdledigheten i två perioder, där båda perioderna varar minst en månad. Under vårdledigheten har du inte rätt till lön, utan istället skall du ansöka om FPA:s stöd för hemvård av barn.

Kom ihåg att ansöka eller meddela om vårdledigheten senast två månader innan du vill inleda den. Tidpunkten för vårdledigheten kan ändras enbart av oförutsedda och vägande skäl.

En vårdledighet kan avbrytas när en ny moderskapsledighet inleds.

 

Hemma med sjukt barn

Om ditt barn är under 12 år (för handikappade barn gäller en högre åldersgräns) och plötsligt insjuknar, har du rätt att få tillfällig vårdledighet för högst fyra arbetsdagar. Inte heller i det här fallet kan båda föräldrarna vara lediga samtidigt.

Om du är kommunalt anställd, har du rätt att få full lön för högst de tre första kalenderdagarna under din tillfälliga vårdledighet. Lägg märke till att eftersom man räknar kalenderdagar, innebär det att om du stannar hemma med ditt barn från och med en fredag, räknas också lördagen och söndagen till den tillfälliga vårdledigheten.

 

Studieledighet

Studieledighet är en lagstadgad tjänst-/arbetsledighet som beviljas för studier. I enlighet med lagen om studieledigheter har du möjlighet att anhålla om oavlönad studieledighet för vuxenstudier. Om din anställning har varit i kraft under minst ett år, har du rätt att hålla en sammanlagt högst två år lång studieledighet under sammanlagt fem år. Du kan hålla din studieledighet i en eller flera perioder. Dessutom kan du välja att arbeta deltid och samtidigt studera på deltid.

Studieledighet anhålls för den tid som man behöver den. Man är inte tvungen att anhålla om studieledighet för sommaravbrottet. Kontrollera dock hur oavlönade ledigheter påverkar lönen under skolans korta ferier och lönen under sommaravbrottet (längre ner i den här artikeln).

För att du ska vara berättigad till studieledighet måste studierna vara underställda offentlig granskning. Till de här godkända studierna kan höra bland annat att delta i undervisning, praktikperioder, förberedelser och självstudier inför prov eller examina (högst tio arbetsdagar innan provet) och att delta i prov.

 

Så här ansöker du om studieledighet

För att du ska kunna beviljas studieledighet måste du alltid först vända dig till din arbetsgivare med en ansökan. Om din studieledighet är över fem arbetsdagar ska du lämna in en skriftlig ansökan senast 45 kalenderdagar före ledigheten. Arbetsgivaren ska i det här fallet ge dig besked om sitt beslut senast 15 kalenderdagar innan du inleder ledigheten. En högst fem dagar lång studieledighet kan du ansöka om antingen skriftligen eller muntligen senast 15 kalenderdagar före ledigheten inleds. Senast sju dagar innan ledigheten inleds ska arbetsgivaren delge dig sitt beslut i frågan.

Kom ihåg att nämna i din ansökan:

• när du inleder och avslutar studierna och ledigheten
• studieformen och din målsättning
• har du inlett dina studier redan under en tidigare ledighet eller kommer du under ledigheten att slutföra utbildningen
• vem som arrangerar utbildningen eller studierna
• en godkänd studieplan, ifall det är fråga om självstudier 

Flytta studieledigheten

Din arbetsgivare har under vissa omständigheter möjlighet att ändra tidpunkten för din studieledighet. För att det här skall vara möjligt måste din ledighet förorsaka kännbar skada för arbetsgivarens verksamhet. Studieledigheten kan flyttas högst sex månader på arbetsgivarens initiativ. Ifall din studieledighet är kortare än ett halvt år, kan den flyttas endast till och med att nästa studieperiod inleds.

Du kan också själv anhålla om att ändra tidpunkten för en studieledighet som du redan har beviljats. Kom ihåg att i så fall lämna in en skriftlig ansökan till din arbetsgivare.

 

Avbryta studieledigheten 

Om du har blivit beviljad en studieledighet som är minst 50 arbetsdagar lång, kan du avbryta ledigheten och återvända till din arbetsplats. Du måste dock meddela din arbetsgivare skriftligen senast fyra veckor innan du vill träda i tjänst igen. Om din arbetsgivare har anställt en vikarie för att sköta dina arbetsuppgifter, är arbetsgivaren inte tvungen att tillåta att du återvänder till arbetsplatsen förrän man lagenligt har kunnat säga upp vikarien. Du själv har rätt att genast få en skriftlig utredning över arbetsgivarens beslut och om när du kan fortsätta arbeta.

En arbetstagare/tjänsteinnehavare har rätt att avbryta en beviljad studieledighet i högst 105 vardagar på grund av graviditetsledighet och/eller föräldraledighet. Tidigare fick studieledigheten avbrytas endast för en period på sex veckor på grund av arbetsoförmåga efter förlossningen.

 

Påverkas pensionen?

Eftersom studieledigheter är oavlönade skall du minnas att den antagligen kommer att påverka hur mycket pension du tjänar in.

 

Vuxenutbildningsstöd

Från och med 1.6.2024 kan man inte längre få vuxenutbildningsstöd för nya studier. Om du för närvarande får vuxenutbildningsstöd och fortsätter att studera samma studier fram till utgången av 2025, inverkar inte regerings förslag av upphävandet av vuxenutbildningsstödet på dig.

 

Tjänstledig utan lön

Då din arbetsgivare överväger om din tjänstledighet skall beviljas kan kommunen beakta bland annat möjligheterna att få en vikarie eller om dina arbetsuppgifter kan skötas på något annat sätt.

Om du ansöker om tjänstledighet endast för måndag till fredag (då lördag och söndag är lediga dagar), är sannolikheten mindre att din ansökan godkänns. Det anses alltså i regel inte vara ändamålsenligt att en anställd beviljas tjänstledigt under arbetsveckan, men återinträder i tjänst till veckoslutet. Eftersom arbetsgivaren inte kan bevilja tjänstledigt för en längre tid än du har ansökt om, kommer arbetsgivaren därför sannolikt att antingen avslå din ansökan eller be dig omformulera den.

Om du ansöker om tjänstledigt för hela arbetsveckan, är det alltså skäl att formulera anhållan om tjänstledighet så att du även skulle vara tjänstledig under lördag och söndag.

Om du däremot ansöker om tjänstledig för enbart torsdag och fredag, finns det inte anledning att också omfatta veckoslutet i din ansökan. Det är alltså rimligt att vara ledig utan lön under torsdag och fredag, men sedan återinträda i tjänst från och med lördagen.

Om du ansöker om tjänstledigt för fredag och måndag, är du däremot i allmänhet tvungen att också inkludera veckoslutet i din ansökan.

Det är skäl att notera att arbetsgivaren inte har rätt att göra ändringar i din ansökan om tjänstledighet. Däremot kan din arbetsgivare ge instruktioner om på vilket sätt du kan ändra din ansökan så att det blir möjligt att bevilja tjänstledigheten.

Innan du anhåller om tjänstledighet kan du vara i kontakt med din förtroendeman för att ta reda på vilken praxis man i din kommun har kring beviljande av tjänstledighet. Om du inte känner till vem som är förtroendeman på din ort, kontakta din lärarförening för information! 

 

Ledig utan lön strax innan ett lov?

Utgångspunkten är att du som kommunalt anställd lärare inte har rätt till lön för lovdagarna, om du avslutar en oavlönad ledighet innan skollovet börjar. Det här regleras i lärarnas kollektivavtal UKTA: ”Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet innan ett kort skollov och inte ansökt om ledighet för tiden under skol-/läroanstaltsferie (höst- jul, sport- och påsklov), har läraren inte rätt till lön under ferien.”

Syftet med avtalsbestämmelsens skrivning har varit att trygga lovtidens lön för de lärarvikarier som sköter tjänsten. Man har alltså velat undvika att lärare snuttifierar sin ansökan om oavlönad tjänstledighet, så att den endast omfattar skoldagar och inte lovdagar. Ansökan om en längre oavlönad tjänstledighet ska med andra ord vara för en enhetlig tidsperiod utan avbrott för lovdagar.

En kort tjänstledighet på högst en vecka ska däremot inte leda till en ferie utan lön. Om en lärare till exempel har en veckas tjänstledighet före jullovet ska läraren inte bli utan lön för jullovet.

Om du har varit på en längre tjänstledighet, till exempel en familjeledighet eller studieledighet så krävs 15 dagars arbete (i princip alltså tre veckor i tjänst/i arbete) före och/eller efter lovet för att ha rätt till lön för lovet.

 

Minskad lön under sommaravbrottet

Om en lärare under undervisningsperioden har varit ledig utan lön av någon annan orsak än graviditetsledighet, föräldraledighet, den första perioden av vårdledighet eller sjukfrånvaro, minskas lärarens lön för sommaravbrottet i proportion till ledighetens längd. Antalet dagar som minskar lönen under sommaravbrottet får man genom att räkna ut det antal skolarbetsdagar (mån–fre) som ingått i den oavlönade ledigheten. Minskningen av lönen beräknas genom att dagslönen multipliceras med antalet lediga arbetsdagar och det sålunda erhållna talet multipliceras med 0,1. Avdraget görs till den del den oavlönade tjänstledigheten överstiger 60 kalenderdagar. Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med 30.

Exempel:

En lärare är oavlönat tjänstledig från 1.2.2024 – 31.5.2024. De första 60 kalenderdagarna oavlönad tjänstledighet under året sträcker sig från 1.2 – 31.3 (29 dagar i februari då 2024 är ett skottår + 31 dagar i mars. Arbetsdagarnas antal mellan 1.4 – 31.5 är 42. Lärarens ordinarie lön divideras med 30 för att få dagslönen, t.ex. 3500 €/30 = 116,67€. Dagslönen multipliceras med antalet dagar läraren varit oavlönat tjänstledig utöver de 60 kalenderdagarna 116,67 € x 42= 4900,14 €. Summan multipliceras med 0,1 för att få det belopp med vilken lärarns lön under sommaravbrottet minskas, 4900,14 € x 0,1 = 490,01 €.

Om en lärare inom den privata sektorn under arbetsåret har haft oavlönad ledighet eller varit alterneringsledig eller studieledig, sänks lönen för lediga sommardagar i förhållande till ledighetens längd. Antalet dagar som sänker lönen för avbrottsperioder fås genom att räkna antalet arbetsdagar i läroanstalten som ingår i den oavlönade ledigheten (mån–fre).

Lönesänkningen beräknas genom att man multiplicerar dagslönen med antalet arbetsdagar som man varit frånvarande och genom att multiplicera detta tal med 0,1. Med oavlönad ledighet avses inte familjeledigheter eller sjukledighet, även om dessa skulle vara oavlönade. Sänkning enligt denna paragraf görs inte om arbetstagaren har haft oavlönad ledighet i ett helt år (12 månader).

Exempel:

En lärare är studieledig under vårterminen 1.1–2.6. Antalet är arbetsdagar i läroanstalten är 103. Lärarens ordinarie lön divideras med 30 för att få dagslönen, t.ex. 3780 €/30 = 126€. Antalet arbetsdagar multipliceras med dagslönen, alltså 103 x 126 € = 12 978 €. Summan multipliceras med 0,1 för att få det belopp med vilken lärarns lön under sommaravbrottet minskas, 12 978 x 0,1 = 1297,80 € dras från sommarlönen.