Category: Uttalanden

Idag samlas över 700 lärare i Vasa och deltar i en fortbildningsdag för att öka sin kompetens kring läsning och förbättra sitt kunnande, men även för att utveckla skolan som helhet.

-För att kunna utveckla skolan på bästa sätt måste lärarna ges möjlighet att öka sitt eget kunnande via en kvalitativt god fortbildning. Dessutom bör fortbildningen ske på arbetstid, säger FSL:s ordförande Christer Holmlund.

Eftertraktad utbildning

I Finland har lärarutbildningen traditionellt varit populär och lockat många sökande. Det här har i sin tur garanterat en god utbildning för våra barn och unga.

-En dag som denna är det viktigt att se betydelsen av lärarnas insats. Vi måste se till att vår skola står på en stabil grund med lärare och rektorer som mår bra, säger Holmlund.

Världens bästa lärare

Finland har en lärarkår med mycket gott anseende, en lärarkår som också utomlands är känd för sin kompetens, en lärarkår som kanske är den bästa i världen. Våra lärare är professionella och uppskattade för sin yrkeskunskap.

-Vi lever i en tid då skolan förväntas ta allt mera ansvar. Det här ansvaret är betydligt större än det var 1994 då Världslärardagen instiftades. Därför är det viktigt att vi tillsammans skapar förutsättningar för dem som jobbar i skolan att sköta sitt uppdrag, säger Christer Holmlund.

 

FSL bjuder nu in arbetsgivarna att samarbeta med förbundet kring lärarnas välmående.

Förbundsordförande Christer Holmlund hoppas att man i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna tillsammans med de lokala lärarföreningarna skall försöka hitta modeller för hur man kunde förbättra arbetsvälmåendet.

-Vi har en gemensam målsättning. Alla vinner på att lärarna mår bra. Vi måste fundera på vad vi konkret kan göra tillsammans med arbetsgivaren, säger Holmlund.

Samarbetsförhandlingar i flera kommuner

Flera kommuner har den senaste tiden aviserat nedskärningar och sparåtgärder. Till exempel Vasa stad avslutade nyligen sina samarbetsförhandlingar med följden att 145 årsverken förvinner. Också i Nykarleby kommer staden att inleda samarbetsförhandlingar.

FSL anser att man bör satsa på arbetsvälmåendet också om kommunens ekonomi är ansträngd. Nedskärningar leder ofta till en ökad arbetsrelaterad stress.

-Vi måste lyfta fram de här frågorna. Någon måste ta sig tiden att jobba med lärarnas och rektorernas välmående. Om man inte tar itu med det här är risken för sjukskrivningar stor. Ett bra sätt för kommunerna att spara är att minska på antalet sjukskrivningar, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid FSL.

-Vi är oroliga över att attraktionskraften för läraryrket ska minska. Därför är det viktigt att ta oron på allvar och börja jobba förebyggande för att vi ska ha en yrkeskår som vill fortsätta med det värdefulla yrke de har, säger förbundsordförande Christer Holmlund.

Antalet lärare som blir sjukskrivna på grund av utbrändhet ökar. Särskilt oroväckande är att det i hög grad är unga lärare i början av sin karriär som drabbas.

Rhonda Lindkvist är en av de lärare som har drabbats av arbetsutmattning. År 2017 gick hon i väggen och var sjukskriven i nästan ett helt läsår.

-Jag undervisade en grupp elever med många olika behov, precis som alla lärare gör. Jag ställde höga krav på mig själv och då jag började bli utmattad upplevde jag att felet låg hos mig själv och jobbade ännu hårdare. Mängden arbetsuppgifter utanför undervisningen kan periodvis bli väldigt stor och tidskrävande. Till slut blev det för mycket, säger Lindkvist.

Arbetspar, mentorering och handledning som stöd

– Vi har redan under 10 års tid sagt att det så kallade trestegsstödet inte fungerar i praktiken. Det är ingen överraskning för oss att det leder till problem med lärarnas ork då resurser för att förverkliga stödet inte finns, säger Holmlund.

Rhonda Lindkvist lyckades ta sig tillbaka från sin arbetsutmattning bland annat tack vare nedsatt undervisningsskyldighet och möjligheten att jobba tillsammans med ett arbetspar.

FSL hoppas att liknande lösningar; arbetspar, mentorsprogram och arbetshandledning tas in i flera skolor för att kunna förebygga utbrändhet.

-En lärare som känner sig trygg i sin arbetsroll, har ork och tid för elever och studerande en garant för en kvalitativt god skola.  Att satsa på förebyggande och ge stöd är en förutsättning för detta, säger Christer Holmlund.

Skolans ledning i nyckelposition

Att skolornas rektorer är lyhörda för lärarnas signaler är av största vikt. Då finns förutsättningar att ingripa i tid.

-Det viktigaste är att man genast sätter in resurser då man ser tecken på att någon på arbetsplatsen inte längre orkar, säger Lindkvist.

Självreglering viktigt

– Ansvaret ligger inte enbart på arbetsgivaren, utan också på den enskilda läraren. Det är viktigt med självreglering där en sund bild av arbetsinsatsen finns som grund. Det måste finnas tillräckligt med tid även för lärare för vila, fritid och familj säger Christer Holmlund

Välmående i arbetet är FSL:s tema för läsåret 2019–2020 och något förbundet därför fokuserar extra på.

-Välmående i arbetet är något vi borde tänka på varje dag i skolorna. Därför har vi valt att betona det speciellt mycket i år, då det visat sig att våra tidigare insatser ännu inte lett till önskat resultat, säger Holmlund.

De finländska lärarna uppskattar sitt jobb och många unga vill fortfarande bli lärare, det visar den nya TALIS-undersökningen där lärare och rektorer i högstadier har deltagit.

-Grunden till en bra skola är att lärarna trivs i sitt jobb, säger FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund.

FSL anser att det är viktigt att läraryrkets attraktionskraft bibehålls också i framtiden. Tidningen Läraren har i vår rapporterat om att allt färre söker till de finskspråkiga lärarutbildningarna, något som är mycket oroväckande.

Arbetsbelastning och byråkrati tynger lärarna

Rapporten visar att en alltför stor del av lärarens arbetsdag går åt till annat än undervisning, fjorton procent av lektionstiden går åt till att upprätthålla ordning i klassrummet, sex procent av tiden går åt till byråkrati. I Sverige, Norge och Danmark hade lärarna mera tid för undervisning.

FSL anser att byråkratin fått en alltför stor roll i dagens skola. Förbundet har lyft upp bland annat brister i trestegsstödet och avsaknad av läromedel som orsaker till att lärare inte till fullo kan koncentrera sig på undervisning.

-För att vi ska kunna bibehålla läraryrkets attraktionskraft är det viktigt att ta arbetsbelastningsfrågor på allvar, säger Holmlund.

Också bland rektorer syns samma negativa trend, rektorerna uppfattar att de har alltför lite tid för sitt pedagogiska ledarskap.

 

FSL efterlyser mentorering och fortbildning

En stor brist i de finländska skolorna är avsaknaden av arbetslivsorientering, mentorering och fortbildning. Här skiljer sig Finland märkbart från de andra OECD-länderna. I Finland erbjuder endast en femtedel av skolorna de nya lärarna mentorering. I exempelvis Danmark och Sverige finns i varannan skola ett mentorsprogram för nya lärare.

Bristen på mentorering diskuterades också under FSL:s vårfullmäktige då Korsholms lärarförening lämnade in en motion där de krävde att mentorering för nya lärare bör prioriteras i högre grad än idag.

TALIS 2018 i korthet

Teaching and Learning International Survey (TALIS 2018) undersöker lärarnas och rektorernas uppfattningar om den egna professionella utvecklingen, skolans arbetsklimat och ledarskap, samt hur dessa påverkar undervisningen och lärandet. Finland deltar i denna studie, ledd av OECD, tillsammans med över 45 andra länder. Studien riktar sig i Finland till de övre årskurserna i grundskolan.

Över 2800 finländska lärare och 150 rektorer medverkar i undersökningen.

Från flera håll i Österbotten kommer bud om trängd ekonomi och permitteringshot. FSL anser att redan ett hot om permitteringar är ett hot mot bildningen.

-Permitteringar hör inte hemma i kommuner där lagstadgad service ska produceras. I våra nordiska grannländer är det en absurd tanke att man skulle permittera lärare, säger FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström.

Permitteringar inte ett alternativ

-Vi är oroade över utvecklingen i Österbotten och vi undrar varför skolan alltid ska spara då kommunernas ekonomi tryter. Detta trots att bildningen har klarat de budgetramar som getts. Varför är det alls tillåtet att permittera lärare i ett bildningens Finland? Det är barnen som får ta konsekvenserna av permitteringarna. Permitteringarna borde överhuvudtaget inte vara ett alternativ, säger FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund.

I hela landet har åtminstone ett tjugotal kommuner redan nu meddelat att man inleder samarbetsförhandlingar under år 2019. Antalet kommuner med stora ekonomiska utmaningar är ännu större.

 Eleverna har rätt till läroplansenlig undervisning

Permitteringar inom kommunsektorn är ingen lösning, men de kan få långtgående negativa konsekvenser. Permitteringar leder bland annat till stora undervisningsgrupper, ett äventyrande av elevernas säkerhet och en sjuknande kvalitet inom utbildningen.

Det går inte att spara på skolan eftersom produktivitetskravet alltid finns där. Lärarna måste följa läroplanen oberoende av kommunernas sparkrav. Eleverna har rätt till läroplansenlig undervisning varje skoldag, i en trygg och säker miljö.

FSL uppmanar kommunerna att tänka om och att inte rasera Finland som ett bildningsland.

– Det går inte att skapa kvalitet på skola och utbildning genom att först skära ner och sedan lappa med projektfinansiering och kortsiktiga lösningar. Framför allt den inkluderande finlandssvenska skolan behöver en ökad grundfinansiering och tid för att analysera alla de reformer och lagförändringar som genomförts, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL.

Tillräckliga och genomtänkta skolinvesteringar är en grundförutsättning för att vi ska kunna upprätthålla den höga kvalitet vår utbildning är känd för. I våra fem valteman beskriver vi vad som måste göras:

 

Jämlik utbildning

Åtta år av nedskärningar har raserat den finländska utbildningen i allmänhet och den jämlika grundskolan i synnerhet. En ökad grundfinansiering är av största vikt för en jämlik utbildning för alla. Med ökade resurser kan vi bland annat garantera lämpliga gruppstorlekar, en tillräcklig lärartäthet och ett trestegsstöd som verkligen fungerar. 

 

Ett lugnare reformtempo

Det behövs mer långsiktigt tänkande kring skolreformer och tid för att utvärdera tidigare reformer. Projektpolitiken måste få ett slut. 

 

Tillräcklig och kvalitativ elev- och studerandevård

Elev- och studerandevårdslagen måste ses över. Tolkningen av tystnadsplikten sätter käppar i hjulen för ett ändamålsenligt samarbete mellan skolhälsovården, socialvården och skolpersonalen. Tillgången till psykolog- och kuratorstjänster måste också förbättras för att trygga elevernas och studerandenas hälsa under skolgången.

 

Läraryrkets attraktionskraft

Vi måste värna om läraryrkets status i Finland för att både locka studerande till utbildningarna och undvika hjärnflykt till andra branscher eller Sverige. Vi behöver attraktiva anställningsvillkor och en konkurrenskraftig lön. Vi måste också skapa arbetsro och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för lärare och rektorer.

 

Krafttag för att förbättra skolbyggnadernas skick

Det behövs konkreta, snabba och effektiva åtgärder för att råda bot på de hälsovådliga problemen i våra skolbyggnader. Sjukdomar som orsakats av en ohälsosam inneluft måste erkännas och arbetshälsovården måste ta problemen på allvar.

 

FSL ordnar debatt och lärarskuggningarFSL ordnar debatt och lärarskuggningar

Under Educamässan 2019 ordnar FSL riksdagsvalsdebatt i Hörnan. Välkommen till Mässcentret klockan 13.00 fredagen den 25 januari för att lyssna på hur kandidater som Mikaela Nylander (SFP), Veronika Honkasalo (VF) och Anette Karlsson (SDP) skulle betala tillbaka skulden om de får möjligheten. Debatten sänds också live på vår Facebooksida.

 

Under våren erbjuder våra lärarföreningar kandidater i riksdagsvalet en möjlighet att skugga en lärare. Kandidaterna får följa med undervisningen, träffa lärarkollegiet, elever och studerande och bekanta sig med skolhuset under några timmar en vanlig skoldag. Lärarskuggningarna är ett ypperligt tillfälle att se verkligheten i dagens skola och diskutera såväl glädjeämnen som utmaningar med FSL:s lärare och rektorer.

FSL:s kampanjarbete inför riksdagsvalet finns på vår webbsida och på sociala medier med hashtaggarna #betalaskulden och #skuggaenlärare.

 

Kontakta oss:

Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

 

 

Undersökningar visar att elevernas och de studerandes socioekonomiska bakgrund fortsättningsvis har en stor inverkan på studieframgången. Vikten av en jämlik utbildning och behovet av en myndighet som självmant övervakar och ingriper när lagar och styrdokument i skolan inte följs är uppenbart. 

Utöver lagen och läroplanen är det Utbildningsstyrelsens kvalitetsrekommendationer som ska styra verksamheten i skolan. I dagsläget kan Regionförvaltningsverket endast skrida till åtgärder när en klagan i ett enskilt fall väckts.

FSL, HOS och FSS anser att det behövs en myndighet som har ansvaret för att bevara kvaliteten och jämlikheten i skolan och vid behov ställa utbildningsanordnaren till svars när man inte har satsat tillräckligt med resurser. 

– En förälder måste kunna lita på att lagen och läroplanen följs. Detta ansvar skall inte ligga hos föräldrarna, säger Hem och Skolas ordförande Anders Adlercreutz.

FSL, HOS och FSS värnar alla om barnens och de ungas rätt till en jämlik skola och utbildning. Det är en rättskyddsfråga som borde ha högsta prioritet. 

– Alla elever och studerande får inte det lagstadgade stöd och jämlika behandling de har rätt till i skolan. Det behövs en myndighet som har ett särskilt ansvar för att skolan och skolvardagen är trygg och hälsosam för alla, som kan ingripa på låg tröskel när det inte uppfylls, säger Bicca Olin, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS.

Utbildningsanordnarna ansvarar själva för att lagen och läroplanen följs. Problem uppstår då ekonomin på många håll är ansträngd och man inte kan leva upp till det som lagen och styrdokumenten förutsätter.  

– Vi hyser ingen misstro till rektorerna eller lärarna, tvärtom, de gör så gott de kan. Däremot behöver vi en myndighet som på eget initiativ skulle granska att lagen och styrdokumenten följs och ansvara för att förebygga och bevara kvaliteten och jämlikheten i vår skola, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund.

Kontakta oss: 
Christer Holmlund, förbundsordförande, FSL, christer.holmlund@fsl.fi, 040 532 9800
Anders Adlercreutz, ordförande, HOS, anders.adlercreutz@hemochskola.fi, 044 098 1221
Bicca Olin, ordförande, FSS, bicca.olin@skolungdom.fi, 040 352 5232

FSL-styrelsen består av åtta ledamöter samt styrelseordförande Christer Holmlund. Styrelseledamöterna representerar olika skolformer och regioner i Svenskfinland. Två av ledamöterna är nya i FSL:s styrelse.

 

År 2019–2020 består FSL:s styrelse av

Sabina Lindholm-Järvinen, Tammerfors

Annika Norrgård, Väståboland

Sune Alén, Åland

Linda Felixson, Korsholm

Marina Räfsbäck, Närpes

Pamela Leka, Esbo-Grankulla

Anna Wahren-Cederberg, Borgå (ny)

Malin Höglund-Snellman, Jakobstad (ny)

 

Christer Holmlund är förbundsordförande för FSL och leder därmed styrelsearbetet. Holmlund omvaldes till förbundsordförande vid FSL:s kongress i juni 2018.  

– Vi står inför en styrelseperiod där det fackliga engagemanget verkligen behövs. Att hitta löningar på arbetsbelastningsfrågorna kommer att genomsyra allt vi gör och alla beslut vi fattar, från lönepolitik till arbetstidssystem. Vi kommer också att ta ställning till ett nytt regeringsprogram och en ny utbildningspolitisk agenda, en vi får hoppas innebär rejäla satsningar på skola och utbildning.

Christoffer Sourander, Kimitoön, har valts till ordförande för FSL-fullmäktige. Som vice ordförande valdes Ann-Britt Romar, Kyrkslätt. 

 

Kontakta oss:

Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, 040 532 9800 (kommentarer)
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, 040 686 9959

FSL:s förening för lärarstuderande, FSLF, är bekymrad över den negativa utvecklingen inom klasslärarutbildningen både vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet. FSL:s fullmäktige skriver under oron. Sparkraven och det faktum att de finlandssvenska lärarstuderandena nu delas upp på två enheter, begränsar möjligheten till biämnesstudier.

Vid Åbo Akademi i Vasa kan studerandena välja mellan allt färre biämnen och vid Helsingfors universitet erbjuds långt ifrån alla kurser på svenska och man måste konkurrera om kursplatser med de finskspråkiga studerandena.

Vi behöver klasslärare med en bred ämneskompetens eftersom det har en direkt inverkan på kvaliteten på undervisningen i vår grundskola. Klasslärare kan undervisa i 16 olika ämnen och för att garantera kunskaper i dessa måste universiteten erbjuda en bred palett av biämnesstudier. Tyngdpunkten i de biämneshelheter som erbjuds får inte förskjutas från fördjupade ämneskunskaper till studier i pedagogiska metoder och ledarskap. FSL:s fullmäktige anser att det finns orsak att se upp för att yrkeskåren inte blir för homogen.

Studerandena måste också garanteras understöd för studier utöver miniminivån på 300 studiepoäng, för att sporra till fördjupning. Här behöver finansieringen till universiteten korrigeras.

Under fullmäktiges höstmöte i Tammerfors den 14–15 november 2018 godkändes en motion, inskickad av lärarstuderandenas förening FSLF, som yrkar på att förbundet konkret ska ta itu med den negativa utvecklingen inom lärarutbildningen och värna om kompetensen bland framtidens lärare.

Kontakta oss:

Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi
Ville Arponen, sekreterare i FSLF, 040 148 0824, ville.arponen@abo.fi
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi