FSL Import

Category: Uttalanden

Här hittar du FSL:s pressmeddelanden, mötesuttalanden och utlåtanden.

 

Kontakta mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn 040 686 9959 om du vill ha tag på ett äldre uttalande.

  • Skynda långsamt med den förlängda läroplikten – behovet av stöd och studiehandledare är fortfarande stort  

    Skynda långsamt med den förlängda läroplikten – behovet av stöd och studiehandledare är fortfarande stort  

     

    FSL understöder tanken om en obligatorisk andra stadiets utbildning för alla men precis som lärarfacket OAJ har poängterat (till exempel 9.6.2020), haltar lagförslaget. En kostnadsfri utbildning på andra stadiet är problematisk, inte minst på finlandssvenskt håll där kommunerna kan vara små och ekonomin ansträngd.  

    Implementeringen av den nya gymnasielagen och det sjunkande elevantalet ökar ytterligare den ekonomisk påfrestningen i kommunerna.

     

    – Om utbildningen på andra stadiet ska bli gratis kommer vi att se negativa effekter på till exempel kursutbud och gruppstorlekar, vilket är ett hot mot jämlikheten i utbildningen. I förlängningen kan kostnaderna också påverka gymnasietätheten, säger FSL:s nyvalda ordförande Inger Damlin.  

    FSL ställer sig frågan om de resultat man eftersträvar med utvidgningen av läroplikten och den kostnadsfria andra stadiets utbildning kunde nås genom att göra motsvarande ekonomiska satsningar på att utveckla stödet för skolgång och handledning under alla skeden av lärstigen. 

     

    Brist på elev- och studiehandledare 

    För att målsättningen med en förlängd läroplikt ska uppnås, det vill säga garantera alla en andra stadiets utbildning och en möjlighet till jobb i framtiden, måste man skapa rätt förutsättningar under hela skolgången. Tillräckligt med stöd och studiehandledning är a och o, både i grundskolan och på andra stadiet. Här kan man göra den riktigt stora skillnaden för unga som riskerar att falla mellan stolarna.

    – Att kanalisera resurserna till trestegsstödet, skapa ett bättre system för överföring av sekretessbelagda uppgifter och se över begreppsdefinitionerna, tror vi på FSL är de viktigaste frågorna, säger Damlin.

    Det råder stor brist på behöriga elev- och studiehandledare. FSL:s kartläggning över lärarsituationen (2019) visar att runt 20 procent av de som jobbar som elev- och studiehandledare i de finlandssvenska skolorna är obehöriga. För tillfället finns det ingen möjlighet för redan yrkesverksamma lärare att vidareutbilda sig till elev- och studiehandledare.

    – Det skulle verkligen finnas ett mervärde i en sådan utbildningsmöjlighet. Elev- och studiehandledarna har en nyckelposition när det kommer till att vägleda våra unga, säger Damlin.  

      

    Tidtabellen är för tight 

    Kommunernas ekonomi och personalens ökade arbetsbelastning i kölvattnet av coronakrisen måste beaktas när man diskuterar tidtabellen för den utvidgade läroplikten. FSL, OAJ och ett flertal aktörer har vädjat till regeringen om tilläggstid.

    – Nu måste vi skynda långsamt så att de uppenbara frågetecknen kan redas ut. FSL efterlyser långsiktighet i de politiska besluten, säger Damlin. 

    Att regeringens lagförslag fortsättningsvis saknar svenskspråkiga motiveringar vittnar också om att tidtabellen är för snäv. FSL förutsätter att beredningen av en så pass omfattande lagförändring som förlängning av läroplikten, är i enlighet med språklagen.  

    FSL anser att en lagförslaget kunde ges till riksdagen under 2021 och lagen träda i kraft under 2022. 

     
    FSL har avgett ett utlåtande 

    FSL har idag avgett sitt utlåtande kring lagförslaget om en förlängd läroplikt. I utlåtandet har vi fört fram ovanstående punkter men även behovet av tillräckligt med lärarresurser och lärarnas viktiga roll när det kommer till att välja ut lämpliga läromedel.

    Läs hela utlåtandet: pdf FSL:s utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till läropliktslag

     

    Kontakta oss: 

    Inger Damlin, förbundsordförande; tfn: 0400 897 300, inger.damlin@fsl.fi

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, tfn: 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi 

  • Inger Damlin är ny FSL-ordförande

    Inger Damlin är ny FSL-ordförande

     ‘

     

    – FSL står för den stabila intressebevakaren som medlemmar litar på då det uppstår kris. Det är många indikatorer på att det är just så. Medlemsantalet har ökat, antalet besökare på hemsidor och sociala mediekanaler har skjutit i höjden och förbundets uttalanden har ofta synts i pressen. Våra medlemmar är de bästa sakkunniga vad gäller undervisningsarrangemangen. Vi måste lyssna in deras synpunkter för att minska på den arbetsbelastning som coronatiden förorsakat. Målet måste vara en intressebevakning som stärker lärarkraften, säger Damlin.

    FSL:s nyvalda ordförande är utbildad klass-, ämnes-, invandrar- och speciallärare och har sedan 2016 jobbat som rektor för Korsholms högstadium. Damlin har gedigen facklig bakgrund, bland annat som representant i FSL:s fullmäktige och styrelse och under de sex senaste åren som FSL:s representant i OAJ:s styrelse.

    I ordförandevalet kandiderade också Jeanette Lindroos från Pargas, Pamela Leka från Helsingfors och Jens Mattfolk från Raseborg.

    Damlin har utsetts till ordförande för den resterande mandatperioden, det vill säga till slutet av 2022. Uppdraget som förbundsordförande sköts som ett heltidsarbete vid FSL:s kansli. Nästa gång väljer FSL ordförande hösten 2022.

    Den nya ordföranden tillträder så fort som möjligt men senast i början av det nya läsåret.

    Kontakta oss:

    Inger Damlin, nyvald förbundsordförande, 045 804 2770 (kommentarer)
    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

  • De finlandssvenska lärarna ser positiva effekter av undantagstillståndet i skolan – 99 procent har lärt sig något nyttigt

    De finlandssvenska lärarna ser positiva effekter av undantagstillståndet i skolan – 99 procent har lärt sig något nyttigt

     

    Finlands svenska lärarförbund, FSL, har kartlagt vad förbundets medlemmar som jobbar i grundskolan eller gymnasiet anser om undantagsarrangemangen i skolan på grund av coronapandemin. 60 procent av lärarna bedömer att undantagsarrangemangen fungerar bra eller mycket bra. Över 70 procent ser distansundervisningen som en möjlighet till nytänkande och utveckling.

    Så här säger en lärare som svarat på undersökningen:

    ”Det är otroligt vilken kraft det finns bakom lärarna, att på så kort tid egentligen verkställa det som för ett år sedan var otänkbart.”

     

    – Vår lärarkår är av toppklass och kan verkligen prestera när det gäller, säger FSL:s vice ordförande Linda Felixson.


    Linda Felixson, vice ordförande för FSL

    Den snabba omställningen har ändå inte kommit gratis. För 93 procent av de finlandssvenska lärarna har arbetsmängden ökat den senaste tiden och över 80 procent uppger att de har svårt att sätta gränser för det egna arbetet. Tidsåtgången för planering och förberedelser av undervisningen är det som ökat mest.

    Lärarna saknar eleverna

    Även om specialarrangemangen löper bra saknar de flesta skolan och närundervisningen. Det har blivit tydligt hur viktig skolan är för de sociala kontakterna, gemenskapen och tryggheten. Så här kommenterar en lärare:

     

    ”En skärm, uppgifter och stressade föräldrar kan inte ersätta skolundervisningen och allt som händer i skolan under en dag.”

     

    När vi blickar framåt är det viktigt att grundligt analysera undantagsarrangemangen i skolan den här våren.

    – Den rådande situationen har nog fått de flesta att inse vilken oersättlig samhällsresurs skolan är. Jag tror att alla kommer att måna extra mycket om den mänskliga kontakten i fortsättningen. Den är så viktig för barnen och de ungas lärande, utveckling och välmående, säger Felixson.

    Lärarkåren har nu visat en vilja och förmåga att lära sig nytt. FSL uppmanar utbildningsanordnarna att värna om lärarnas kompetens och satsa på fortbildning och digitala resurser framöver. Så här skriver en av lärarna i undersökningen:

     

    ”Det som stör mig mest är att vi var totalt oförberedda på detta. Ingen utbildning eller stöd har vi fått. Skulle önskat mig mer hjälp och stöd av arbetsgivaren eller helst att de skulle fråga hur vi mår eller orkar i vår nya situation.”

     

    Delade åsikter om läsårets slut

    Lärarkåren är splittrad i frågan om man ska öppna skolan de sista veckorna av läsåret. 39 procent säger ja, 37 procent säger nej och 24 procent uppger att de inte kan svara på frågan om vad som skulle vara den bästa lösningen.

    – Frågan är inte svartvit och resultaten i vår undersökning visar att lärarna inte har en tydlig gemensam åsikt i frågan, säger Felixson.

    Det är viktigt att skolan är en trygg plats för alla som vistas där. Om man väljer att öppna skolan i slutet av maj måste det i god tid finnas tydliga anvisningar så att man kan förbereda hur undervisningen och skolvardagen ska arrangeras för att trygga allas hälsa.

    – Om man beslutar att öppna skolorna kan man inte förutsätta att samma lärare både sköter närundervisning och distansundervisning, det är inte hållbart, säger Felixson.

     

    ⇒ Undersökningsresultaten: ppt De finlandssvenska lärarnas åsikter om undantagstillståndet i skolan (Power point-presentation)

    ⇒ Läs också: “I Sibbo har det överlag gått bra. I tiderna var man arg för att det satsades så mycket på IT, men det har minsann betalat sig tillbaka nu, säger Maria Udd”

     

    Kontakta oss:

    Linda Felixson, vice ordförande, 0400 897 300, linda.felixson@fsl.fi

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

     

  • Insändare: Nu litar man inte på lärarna längre

    (Denna insändare har publicerats i Vasabladet 8.4.2020.)

    Under de senaste åren har många städer och kommuner skurit i resurserna för bildningen. Man sparar, man får absolut inte överskrida budget, man måste skära ner och använda osthyveln. 

    Många utbildningsanordnare har inte haft resurser för att köpa in digitala hjälpmedel för lärare och elever och återanvänder den söndriga boken för femte gången. Man delar på maskinerna som finns i skolan och gör sitt bästa för att hänga med i digitaliseringen. 

    I hur många kommuner kan man ärligt säga att man har satsat på lärarnas fortbildning när det kommer till digitaliseringen, hur många har ens en plan för digitaliseringen? Hur många har gett resurser för It-stöd åt lärarna eller anställt egna it-lärare? Hur många lärare har fått jobbtelefoner för att kunna hålla kontakt till elever och vårdnadshavare?

    En av styrkorna i den finländska skolan har alltid varit lärarens pedagogiska frihet att anpassa undervisningen, att skräddarsy lösningar för varje enskilt klassrum. Men nu litar man inte på läraren längre och man hävdar att läraren inte gör sitt bästa; Hon har haft för lite kontakt med sina elever, han ger alldeles för många uppgifter. Men jag lovar, lärarna gör sitt bästa i denna helt nya situation där undervisningen fick ställas om, över en natt.

    “Lärarna jobbar utgående från de premisser politikerna gett när de fördelat resurserna.”

    Lärarna jobbar utgående från de premisser politikerna gett när de fördelat resurserna. Låt oss dessutom göra vårt jobb utan hot om permitteringar. Ge oss arbetsro. Ha tillit till att vi gör det bästa vi kan istället för att dra mattan under våra fötter. Lyft läraren som hjälper ditt barn. Lyft skolan som kunnat erbjuda en platta eller dator till alla hem. 

    Vi lärare ser hur hemmen kämpar, hur föräldrarna balanserar mellan sina egna jobb och barnens behov av hjälp i skolgången. Vi ser att dom gör sitt yttersta.

    Vasabladets ledartext i helgen var klumpig och illa timad. Just nu, en knapp månad efter att undantagstillståndet utlystes måste vi hålla ihop och visa tilltro till varandra och oss själva.

    Tillsammans kommer vi långt.

     

    Linda Felixson
    Vice ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund

  • Tilläggstid krävs för reformen av den förlängda läroplikten

     

    Undertecknarna, medlemmar av uppföljningsgruppen för utvidgningen av läroplikten, för fram den gemensamma målsättningen, att hela årsklassen får en utbildning från andra stadiet, men att det krävs tilläggstid för att kunna garantera kvaliteten i lagberedningen och i verkställandet.

    För att den nya läropliktslagen ska kunna verkställas effektivt och väl måste hela utbildningsfältet introduceras och många praktiska arrangemang sättas i ordning. Under de rådande omständigheterna är detta inte möjligt.

    Läs hela ställningstagandet här (på finska).

  • Glöm permitteringar – varje lärare behövs 

    Lärarna, rektorerna och hela skolledningen har visat prov på en fantastisk flexibilitet och kreativitet den senaste veckan. De gör sitt yttersta för att undervisningen ska vara så kvalitativ och fungerande som möjligt i det här läget.  

    Situationen vi befinner oss i är trots allt ny för alla och det är omöjligt att veta vilka konsekvenserna blir. Redan nu höjs oroliga röster för hur det ska gå för framför allt de elever som är i behov av extra stöd, de elever för vilka distansstudier är speciellt utmanande. Frågan är hur man på bästa sätt kan ordna undervisningen för dem men också vilka konsekvenserna av undantagstillståndet blir med tanke på deras lärande, skolgång och välmående.  

    Med det här i åtanke anser FSL att det är varje arbetsgivares ansvar att utnyttja alla resurser inom lärarkåren. Nu förutsätts både när- och distansundervisning. Därför är det viktigt att undervisningsgrupperna är så små som möjligt eftersom eleverna behöver handledning och tät kontakt med sina lärare. 

    – Nu finns det inget utrymme för permitteringar, varje lärare behövs, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL.  

    Regeringen har lovat ekonomiskt stöd till kommunerna för att bland annat kompensera för skatteförlusterna till följd av coronakrisen.

    – Is i magen nu, stödåtgärder är på väg! Alla utbildningsanordnare gör klokt i att tänka framåt genom att satsa allt som går på våra barn och unga. En samlad lärarkår som ohotat får sköta sitt viktiga uppdrag gör en enorm skillnad, säger Holmlund.

     

    Kontakta oss:

    Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

  • Närundervisning åt grundskolans yngsta – vi behöver svar på de här frågorna

    Då skolan fortsätter på måndag borde det finnas svar på många frågor som är öppna nu. Riktlinjerna bör komma från centralt håll så att arbetsgivarna inte gör egna varierande tolkningar.

    Vi behöver direktiv om bland annat:

    • Hur stora undervisningsgrupper skolorna kan ha för elever i årskurs 1–3 som är i skolan.
    • Hur undervisningen ska ordnas så att lärarna inte tvingas ha både närundervisning och distansundervisning samtidigt (arbetsbelastningsfaktorerna måste beaktas).
    • Hur lärarna ska förhålla sig till de uppställda målen i läroplansgrunderna, var ribban ska sättas.
    • Hur barn inom till exempel det intensifierade stödet ska stödas.
    • Hur vi beaktar de barn och unga som inte av en eller annan orsak klarar av distansstudier.
    • Hur skolmåltiderna ska skötas, vilka skyldigheter kommunerna har och vilket övervakningsansvar lärarna har.
    • Vilka lärare som ska sköta sitt arbete som distansundervisning.

    Trots att det är helg kan dessa frågor inte ligga obesvarade till måndag.

     

    Kontakta oss:

    Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

  • Bevara den svenska skolförvaltningen

     

    Enligt beredningstexten skall skolan ha två officiella undervisningsspråk, nämligen finska och svenska. Enligt den gällande lagstiftningen bör dock skolans undervisningsspråk vara antigen svenska eller finska.

    I tjänstemännens beredning framgår att skolans förvaltning även bör vara tvåspråkig. För att det skall kunna förverkligas krävs ett undantagslov från Undervisningsministeriet.

    Finlands svenska lärarförbund FSL varnar för att göra ingrepp i den gällande lagstiftningen.

    – Det kan få katastrofala följder för det svenska skolväsendet. Vi vill inte öppna Pandoras ask, säger Christer Holmlund, ordförande för FSL.

    Enligt FSL kan den Nordiska skolan förverkligas utan en tvåspråkig skolförvaltning och utan att riva upp den nuvarande lagstiftningen. Det kan till exempel ske inom ramen för språkbadsundervisningen.

    – Det är helt möjligt inom ramen för vad läroplanen stipulerar, säger Holmlund.

    FSL påminner om att Nordiska skolan också kan förverkligas inom ramen för den finska skolförvaltningen. Då skulle det officiella undervisningsspråket vara finska, men det oaktat kunde hälften av undervisningen ske på svenska. Det är också en modell som SFP har flaggat för.

    – Helsingfors beslutsfattare har signalerat att man inte har för avsikt att skapa något som är riskabelt ur svenskspråkig synvinkel. Men att riva upp lagstiftningen är riskabelt sett ur ett finlandssvenskt perspektiv. Tanken på en nordisk skola är i och för sig god, men den beredningstext som nu föreligger för närmast tankarna till en tvåspråkig skola, säger Christer Holmlund.

    Kontakta oss:

    Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

  • Christer Holmlund ny generalsekreterare för de nordiska lärarna

    –  Jag är glad, lycklig och ödmjukt tacksam över att ha fått förtroendet att jobba för de nordiska lärarorganisationerna! Målsättningen är att skapa goda förutsättningar för lärare att verka i och för en kvalitativt god utbildning i hela Norden, säger Holmlund.

    Holmlund kommer därmed att lämna ordförandeskapet vid Finlands svenska lärarförbund. FSL väljer sannolikt en ny ordförande vid sitt fullmäktigemöte den 22-23.4.2020.

    – FSL står på en stabil grund och kommer också i fortsättningen att vara ett livskraftigt svenskspråkigt lärarförbund och stark aktör inom utbildningssektorn i Svenskfinland.

    Efterträder Rusk

    – Samtidigt känns det vemodigt att lämna en organisation som gett mig mycket och varit en stor del av mitt yrkesverksamma liv.

    Christer Holmlund har varit ordförande för FSL sedan år 2014. Han efterträder Anders Rusk, även han från Finland, som avgår med pension.

    Holmlund tillträder i maj 2020.

    NLS är ett samarbetsorgan för de nordiska lärarorganisationerna och representerar närmare 600 000 lärare och skolledare.

  • Alarmerande brist på specialklasslärare

    I Nyland är bara drygt 50 procent av specialklasslärarna behöriga. Även i Egentliga Finland är situationen oroväckande. Där är även varannan specialklasslärare obehörig.

    – Den höga andelen obehöriga specialklasslärare förvånade oss. Uppgiften är utmanande och inte så attraktiv. Det är därför möjligt att de lärare som har behörighet hellre väljer att jobba som klasslärare eller speciallärare. Arbetsgivaren borde fundera på olika åtgärder för att göra uppgiften attraktivare, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid FSL.

    FSL har kartlagt behörighetsgraden bland klasslärarna, speciallärarna, specialklasslärarna och ämneslärarna. Bristen på klasslärare är fortsättningsvis påtaglig i Nyland.

     

    Brist på behöriga ämneslärare

    När det gäller ämneslärarsituationen i Svenskfinland visar kartläggningen att det är brist på behöriga lärare i matematik, fysik och kemi, lärare i konst- och färdighetsämnen samt elev- och studiehandledare.

    83 procent av lärarna i matematik, fysik och kemi är behöriga.

    – Rapporten stärker den bild vi redan har. Med tanke på den vikt matematiken har fått i gymnasiet och för de fortsatta studierna bör vi senast nu få igång en ordentlig diskussion om hur universiteten ska möta behovet och snabbt utbilda fler lärare i matematik, fysik och kemi, säger Mattfolk.

     

    Lärarregister kunde vara till nytta

    Finlands svenska lärarförbund anser att det är viktigt att vi har behöriga lärare i samtliga regioner i Svenskfinland. Det är en garanti för att säkerställa att kvaliteten på undervisningen i de svenska skolorna är på samma nivå som inom det finska skolväsendet.

    Avsaknaden av tillförlitlig statistik över lärarsituationen är ett problem. Enligt FSL man kunde råda bot på problematiken med ett lärarregister.

    – Det är utmanande att få information om lärarsituationen. I Utbildningsstyrelsens statistik från 2016 var svarsprocenten endast 66 procent. Det visar tydligt att vi behöver ett lärarregister. Det skulle ge värdefull information om utbildningsbehovet och tillgången på lärare för arbetsmarknaden, säger Christer Holmlund, ordförande för FSL.

    FSL:s kartläggning av lärarsituationen i Svenskfinland gjordes våren 2019. En enkät skickades till samtliga svenska skolor i Finland, inklusive Åland. 79 procent av skolorna besvarade enkäten.

    Ladda ner vår rapport: Lärare i Svenskfinland_rapport_2019