Category: Uttalanden

(Den här insändaren har publicerats i Åbo underrättelser, Vasabladet, Österbottens tidning och Syd-Österbotten 16.3)

FSL uppskattar alla de kandidater som nu sätter fokus på skola och utbildning i sina kampanjer. Tyvärr finns det de som inför valet i juni profilerar sig i sådana utbildningsfrågor som inte hör hemma i den kommunpolitiska debatten, frågor kring innehållet i undervisningen till exempel. Finlands svenska lärarförbund tycker det är på plats med en påminnelse om att allt vi gör i skolan utgår från innehållet i våra styrdokument, så som lagar, nationella läroplansgrunder och lokala handlingsplaner. De finns till för att garantera en jämlik och inkluderande utbildning för varje individ. 

Att politiker styr bort fokus från de viktiga frågorna och gör politik på personliga övertygelser är beklämmande och signalerar något helt annat än den värdegrund och syn på respekt och öppenhet som utbildningen grundar sig på.

De finländska lärarna är högt utbildade och kompetenta och bygger upp undervisningen och hela skolvardagen i enlighet med de här styrdokumenten. Läraryrket vilar på en stark yrkesetik och vi har en värdefull tradition av tillit och respekt för den pedagogiska friheten. Att politiker styr bort fokus från de viktiga frågorna och gör politik på personliga övertygelser är beklämmande och signalerar något helt annat än den värdegrund och syn på respekt och öppenhet som utbildningen grundar sig på.  

FSL vill se konstruktiva och modiga diskussioner för en attraktiv finlandssvensk skola och utbildning i framtiden. Vi behöver kommunala beslutsfattare som tar ställning och förkovrar sig i relevanta och viktiga frågor, till exempel:  

• På vilka sätt tar kommunen ansvar för sitt uppdrag att ordna en jämlik skola och utbildning i världsklass som sätter individen i fokus? 
• På vilka sätt gör man kommunen till en attraktiv arbetsgivare för utbildningspersonalen, hur månar man om ett hållbart och utvecklande arbetsliv? 
• Hurudana resurser tänker man satsa på barns- och ungas välmående och skolframgång? 

Med kunniga beslutsfattare, som känner sig bekväma med de utbildningspolitiska frågorna kan vi garantera en jämlik utbildning och hög kvalité. Vi vill att den finlandssvenska skolan ska vara attraktiv och ge varje individ lika möjligheter att växa.  

FSL kan skola och utbildning och vi sitter på värdefulla erfarenheter, ett genuint intresse och en stor kunskap om utbildningsfältet, våga fråga oss! En god dialog mellan beslutsfattare och lärarna och rektorerna på fältet är avgörande och vi lovar att vi kommer att göra vad vi kan för att bidra till ett gott samarbete på gräsrotsnivå. 

Styrelsen för Finlands svenska lärarförbund FSL

Samtidigt som regeringens utbildningspolitiska redogörelse utarbetats har det i enlighet med regeringsprogrammet gjorts en rapport om den finlandssvenska utbildningens särdrag. FSL anser att denna rapport och de slutsatser som dras utgående från den bör komma fram i den redogörelse som regeringen lägger fram.

De senaste årens utbildningspolitik har präglats av en kortsiktighet, utveckling av enskilda stadier utan helhetsperspektiv, projektfinansiering och nedskärningar av resurserna för utbildningen. FSL stöder uppgörandet av redogörelsen och anser att en motsvarande redogörelse ska göras regelbundet med tio års mellanrum. FSL anser därmed att tidsperspektivet som sträcker sig till 2040-talet är för långt. Förändringarna och utvecklingen i samhället och omvärlden sker snabbt och att kunna måla upp en vision för utbildningen och bildningen 2040 måste föra med sig att målsättningarna blir abstrakta och därmed också de åtgärder som kommer att föreslås. Risken blir då att syftet med redogörelsen, det vill säga att få fram långsiktiga åtgärder för att höja utbildnings- och kompetensnivån i Finland och att stärka jämlikheten i utbildningen och minska skillnader i lärandet uteblir eller att de åtgärder som vidtas görs för långsamt. Viktigt är att målmedvetet utveckla det kontinuerliga lärandet och därmed stärka och höja kunnandet och bildningen hos hela befolkningen. Det kontinuerliga lärandet ska vara en naturlig del genom hela livet och inte sträcka sig enbart till slutet av arbetskarriären.

FSL saknar formuleringar och mål för hur ett delat ledarskap för utbildningssektorn implementeras och stöds och hur tillräckliga resurser garanteras för utbildningsledarskapet.

För alla stadier av utbildningen saknas klara och tydliga skrivningar och mål för hur ledarskapet ska utvecklas och stödas. FSL saknar formuleringar och mål för hur ett delat ledarskap för utbildningssektorn implementeras och stöds och hur tillräckliga resurser garanteras för utbildningsledarskapet.

 

Finansiering

FSL efterlyser klara riktlinjer i redogörelsen för hur man under en tioårs period höjer finansieringen av småbarnspedagogik, utbildning, forskning. Finansieringen måste motsvara målen i visionen. Det är viktigt att föra fram att satsningar inom utbildningssektorn är investeringar som för med sig ekonomiskt välbefinnande och tillväxt och en förbättrad konkurrenskraft. Finansieringen måste under de följande tio åren fås upp att motsvara åtminstone nivån i de övriga nordiska länderna. Likaså är det viktigt att man förbinder sig till de skrivningar som finns i utkastet om att höja finansieringen av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten (FUI) till fyra procent av BNP. För att visionen inte endast ska bli en vision måste finansieringen klarare artikuleras i redogörelsen. Endast genom en tillräcklig finansiering kan visionen bli verklighet.

FSL ger också sitt fulla stöd till den andra klara linjedragningen gällande finansiering, det vill säga att då de anslag som sparats till följd av mindre årskullar riktas till att förbättra kvaliteten och jämställdheten inom småbarnspedagogiken och grundläggande utbildningen. Kvaliteten, jämställdheten och närundervisningen ska också tryggas med tillräckliga resurser i utbildning på andra stadiet.

 

Vision/mål – utbildning och forskning på 2040-talet

FSL anser att målen är eftersträvansvärda och ambitiösa. Målet kan inte heller vara annat än att inlärningsresultaten för eleverna inom den grundläggande utbildningen är på en internationellt hög nivå. Att läroplikten sträcker sig till dess att den läropliktiga inlett studier på andra stadiet stöder målet med att hela årskullen avlägger en examen från andra stadiet. Alla studerandena ska kunna känna sig trygga under skoldagen och de blir hörda och beaktade som medlemmar i sin gemenskap. En förutsättning för att visionen skall bli verklighet är att en tillräcklig kompetent och engagerad personal inom undervisning, handledning och andra uppgifter finns överallt i Finland och på de båda nationalspråken. För att tillräckligt kunna prognostisera behovet av personal inom utbildning behövs ett lärarregister. FSL understöder målet med att utbildnings- och examenssystemet fungerar som en sammanhängande helhet och gränserna inom dem är låga, så att de möjliggör personliga val och att inga dörrar inom utbildningssystemet är stängda utan fortsatta studier är möjliga efter alla stadier.

De nedskärningar som gjorts under tidigare år måste föras tillbaka och nivån på finansieringen måste fås till en nivå som motsvarar nivån i de övriga nordiska länderna.

FSL ser visionen som ett seriöst försök att höja nivån på bildningen men utan tillräcklig finansiering kommer detta inte vara möjligt. De nedskärningar som gjorts under tidigare år måste föras tillbaka och nivån på finansieringen måste fås till en nivå som motsvarar nivån i de övriga nordiska länderna.

 

Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning

I redogörelsen förs fram att då hela befolkningen har en omfattande och högklassig grundläggande kunskapsnivå samt förmåga, vilja och möjligheter att utveckla den egna kompetensen har Finland förutsättningar för framgång. FSL förutsätter att särskild uppmärksamhet fästs vid hur denna vision kan förverkligas för den svenskspråkiga befolkningens del. Idag har vi skolor på svenska i finskspråkiga kommuner som Tavastehus, Lahtis och Kervo där strukturerna för administrationen saknas på svenska. Hur stöds dessa skolor för att nå målen? Hur kan dessa skolor genom en positiv diskriminering stödas, hur görs det attraktivt för kommunerna att utveckla den svenskspråkiga skolan.

Inlärningsresultaten för de finländska eleverna har sjunkit samtidigt som skillnaderna i inlärningsresultaten mellan eleverna har ökat. Inverkan av elevernas bakgrund har ökat.

FSL stöder målet för småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen ska också i fortsättningen i första hand produceras offentligt i hela landet. Likaså den grundläggande utbildningen. Skrivningarna i lagstiftningen om att ordnade av utbildning inte ska vara vinstbringande ska fortsättningsvis vara kvar och även sträckas till att omfatta småbarnspedagogiken.

Mängden undervisningstimmar är lågt i Finland i jämförelse med övriga länder.

Tydliga förpliktande kvalitetsmål och indikatorer som beskriver hur de uppnås stärker kvaliteten och likvärdigheten av tjänsterna inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och förslaget kan understödas. Som en del av dessa kvalitetskriterier bör en lärardimensionering ingå samt kriterier för mängden undervisning, mängden stöd för inlärning och skolgång samt mängden handledning. Mängden undervisning, både i förskolan och inom den grundläggande utbildningen måste höjas om man vill nå målen i visionen. Mängden undervisningstimmar är lågt i Finland i jämförelse med övriga länder.

Regionförvaltingsverket kunder ges en granskande roll där också sanktioner kunde vara möjliga då kvalitetskriterierna inte uppnås. Genom lagstiftning skulle möjligheten att minska på kvaliteten på undervisningen genom permittering av undervisningspersonal omöjliggöras och därmed stärka strävanden efter en jämlik utbildning i hela landet.

FSL stöder tanken om att förflytta tyngdpunkten vid finansiering till en stabil grundfinansiering och en långsiktig utveckling framom projektfinansiering. En positiv diskriminering stöder möjligheterna att ge en jämlik utbildning i hela landet oberoende av plats och språk.

 

Andra stadiet

 

Andra stadiets utbildning måste ges arbetsro att genomföra reformerna och kunna utvärdera följderna av dem innan nya stora förändringar görs.

Att en högklassig yrkes- och gymnasieutbildning för alla ungdomar skapar en stark grund för deltagande i samhället och i arbetslivet och övergång till fortsatta studier anser FSL vara en bra linjedragning. FSL anser vidare att utbildningen ska vara tillgänglig för alla och att den ska stöda allas kompetensutveckling så som det framkommer i redogörelsen. Lika självklart är att tillräcklig undervisning och tillräckligt stöd som utgår från studerandenas egna behov är en förutsättning för att målen för utbildningen ska nås.

Reformtempot inom andra stadiets utbildning har varit hög. Reformen inom yrkesutbildning, ny läroplan i gymnasiet, utvidgning av läroplikten. Andra stadiets utbildning måste ges arbetsro att genomföra reformerna och kunna utvärdera följderna av dem innan nya stora förändringar görs.

Då de individuella studievägarna planeras enligt för varje enskild studerande, enligt hens mål, färdigheter och förutsättningar är det viktigt att beakta att en del av de unga studerande har upplevt problem i studierna på grund av att studierna i alltför hög grad betonat självstyrning. Redogörelsen utlovar en kvalitativ utbildning på andra stadiet. Digitala lärmiljöer, ekosystem, plattformar ses som en lösning på bland annat tillgängligheten på utbildning. FSL önskar påpeka att då de digitala lösningarna utvecklas måste fokus ligga på att säkerställa den växelverkan mellan lärare och studerandena som är garanten för en kvalitativ utbildning. Likaså är det viktigt att trygga studerandenas möjlighet till sociala möten och växelverkan med varandra.

Finansieringen av andra stadiet är otillräcklig och de nedskärningar som gjorts i samband med senaste årens reformer har försämrat verksamheten och äventyrar kvaliteten av undervisningen. I de reformer som gjorts inom andra stadiet och nu senast i och med utvidgningen av läroplikten, har man betonat vikten av handledning under studierna. Detta bland annat för att hindra att studierna avbryts innan en examen från andra stadiet har avlagts. För att nå målen i redogörelsen måsten en dimensionering av studiehandledare införas för att garantera att studiehandledarna har tid för var och en av studerandena och deras individuella studieplaner.

I utredningen konstateras att alla anordnare ska ha en tillräckligt stark ekonomi för att sköta utbildningsuppdraget för att det ska vara möjligt att tillhandahålla högklassig utbildning och göra de investeringar som den funktionella förändringen förutsätter. Vidare konstateras att med tanke på kostnadseffektiv organisering av verksamheten måste antalet studerande per anordnare vara tillräckligt. Som en följd av detta ser man i utredningen att antalet anordnare av utbildning på andra stadiet är väsentligt lägre år 2040 än idag. Vidare anser man att i synnerhet i avfolkningsregioner ordnas både gymnasie- och yrkesutbildningen oftast av samma anordnarorganisationer. FSL anser att andra stadiets utbildning måste kunna finnas tillgänglig på svenska och att finansieringen och hur den bestäms måste stöda detta. Samarbete mellan yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen kan utökas och bland annat utrymmesfrågor kan vara gemensamma men viktigt är att de båda utbildningarna kvarstår som egna skilda utbildningsformer. Samarbetet mellan yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen måste få klara riktlinjer, likaså hur man kan bedriva studier samtidigt mellan de två olika utbildningarna. Det måste vara klart för ordnarna av utbildning hur finansieringen av utbildningen sker då en studerande avlägger delar av en examen vid flera läroanstalter, hurdan behörigheten för lärarna är och hur examen kan byggas upp av olika delar.

Så som det framkommer i redogörelsen ska övergången till studier även på tredje stadiet vara flexibel och smidig. Det är med tanke på de fortsatta studierna på högskolenivå viktigt att trygga ett sådant kunnande från andra stadiet att förutsättningar för att framgångsrikt bedriva de fortsatta studierna finns. Likaså är det viktigt att urvalssystemet för fortsatta studier känner igen olika sätt att inhämta kunnande och avlägga examen på andra stadiet.

Högskolor

Högskolesystemet idag bygger på två former av högskolor, universitet och yrkeshögskolor, båda med sina egna specialkunskapsområden och verksamhetsområden. Dessa ger en god grund för att fortsätta förbättra kvaliteten i undervisningen och det redan goda samarbetet med arbetslivet, företag och den offentliga sektorn.

FSL anser att det bör klart formuleras i redogörelsen de olika högskoleformernas uppgifter och särarter och behovet av dessa två skilda högskolor.
Målet i redogörelsen är att minst hälften av årskullen avlägger en högskoleexamen 2030. På längre sikt väntar man sig en ytterligare ökning av antalet examen. Antalet studieplatser måste ökas med 100 000 före 2030 för att nå målet. FSL stöder visionen men konstaterar att målsättningen om en ökning av antalet personer som avlägger en examen inte får leda till att nivån på utbildningen och kunnandet sjunker.
FSL stöder utökandet av studieplatser och därmed en smidigare övergång till studier i högskola.

I redogörelsen förs det fram att digitaliseringen gör det möjligt att fungera som ett nationellt och internationellt öppet nätverk, där enskilda högskolor samarbetar. Det är bra att det i redogörelsen finns nämnt att det vid utvecklingen av nya lösningar också ska tillgodose utbudet och tillgängligheten på svenska. FSL förutsätter att denna skrivning följs vid förverkligandet av visionen.

I redogörelsen nämns att vissa branscher har långa studievägar. Som exempel nämns kultur och social- och hälsovården. Som en av orsakerna nämns examensstrukturen. I en situation där det råder brist på personer med högskoleutbildning ska sådana strukturer som leder till oändamålsenligt långa och överlappande utbildning kunna avvecklas. FSL stöder denna tanke men påpekar att en flexibilitet inte får leda till att man ger avkall på den nivå av kunnande som en examen på högskolenivå förväntas ge.

 

Fritt bildningsarbete

 

FSL poängterar vikten av att man, då man tillför den fria bildningen nya uppgifter också beaktar detta i finansieringen.

Föredömligt förs det i redogörelsen fram den fria bildningens roll i utbildningsfältet och framförallt rollen som den aktör som erbjuder utbildning till invandrare. FSL poängterar vikten av att man, då man tillför den fria bildningen nya uppgifter också beaktar detta i finansieringen.
Att båda nationalspråken nämns som möjligheter för i den för invandrare avsedda läskunnighetsutbildningen är bra.

De möjligheter som en digitalisering och utvecklandet av digitala inlärningsmiljöer för med sig kunde även tas med som en möjlighet för den fria bildningen. Likaså samarbetet med mellan utbildningsanordnare.

 

Kontinuerligt lärande

Den parlamentariska arbetsgruppens riktlinjer publicerades 17.12.2020 och är skilt föremål för kommentarer. FSL stöder ett utvecklande av ett system för kontinuerligt lärande som svarar mot framtidens behov. FSL anser att det för hela befolkningen ska tryggas möjligheten att uppdatera sitt kunnande så att det svara mot det allt mer digitaliserade samhället. Att kunna vara en aktiv del av samhället kräver ständig uppdatering. Detta innebär att det kontinuerliga lärandet ska sträcka sig längre än till slutet av arbetskarriären.

 

Undervisnings- och handledningspersonal och övrig personal

FSL anser, såsom det också görs i redogörelsen, att det är viktigt att kunna prognostisera behovet av lärare och handledare i framtiden. FSL stöder fullt formuleringen om att man ska stöda kunskapsbasen i den svenskspråkiga utbildningen så att det vid insamlingen av information är möjligt att granska den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och utbildningen skilt.

För att man mera tillförlitligt i framtiden ska kunna prognostisera behovet av lärare behövs också ett lärarregister.

I redogörelsen har man poängterat utvecklingen av lärarutbildningen. FSL stöder tanken på ett utbildningsforum för fostran och utbildning. Utöver detta är det viktigt att utveckla ett system för tutor- och mentorsverksamhet för lärare. I synnerhet finns det ett behov av mentorer för nya lärare.

 

Konst- och kulturfostran

FSL ser det som viktigt att man i redogörelsen konstaterar att den grundläggande konstundervisningen ska stödas regionalt, för olika folkgrupper och på de båda nationalspråken. De resultat man får från de nu pågående försöken med Finlandsmodellen ska analyseras och verksamheten utvecklas utgående från det.

Utbildning på svenska

 

För att stärka utvecklandet av utbildningen på svenska bör det tillsättas en tjänsteman verksam under undervisnings- och kulturministeriet vars ansvarsområde skulle vara den svenskspråkiga utbildningen från småbarnspedagogik till högskola.

FSL stöder de mål för den svenskspråkiga utbildningen som presenteras i redogörelsen. För att stärka utvecklandet av utbildningen på svenska bör det tillsättas en tjänsteman verksam under undervisnings- och kulturministeriet vars ansvarsområde skulle vara den svenskspråkiga utbildningen från småbarnspedagogik till högskola. Detta för att garantera att den svenskspråkiga utbildningens särdrag beaktas då utbildningen i Finland utvecklas.
För en mera jämlik och en kvalitativare lärstig på svenska måste man omedelbart vidta åtgärder för att rätta till bristen på behöriga lärare, satsa på lärarutbildningen och utveckla lärarnas kunnande genom fortbildning.

Utbildningen i Finland måste trygga ett sådant kunnande i nationalspråken så att man kan få service på sitt eget modersmål.

 

Finlands Svenska Lärarförbund FSL

Inger Damlin, förbundsordförande
Jan-Mikael Wikström, förbundssekreterare

Årets upplaga av Educamässan blir digital och FSL har skapat ett helt nytt koncept för det svenskspråkiga kvarteret Hörnan.

– Educamässan och Hörnan är en viktig plats för att utbyta tankar och idéer som för skolutvecklingen framåt. Pandemiläget gör att vi i år fått tänka om och jag tror att vi har skapat en lockande digital helhet med intressanta gäster och värdefulla diskussioner, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.

Fokus för samtalen i Hörnan är en jämlik utbildning. Programvärden Sonja Kailassaari, känd från bland annat Efter Nio, guidar tittarna genom tablån som är fullspäckad med intervjuer, paneldiskussioner och videoinslag. Tittarna kan delta och bidra till programmet via en chatt.

 

Programmet i Hörnan

Är den finlandssvenska utbildningen jämlik?

Fritjof Sahlström, dekanus vid Åbo Akademi, gästar Hörnan och beskriver vad den senaste forskningen har för svar på den frågan. I en paneldiskussion med Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi, Laila Andersson, rektor och VD för yrkesinstitutet Prakticum, Inger Damlin, förbundsordförande för FSL samt Sahlström, får vi höra var de tycker att skon klämmer och vilka lösningar de vill se för en jämlik lärstig för alla.

Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning på Svenska folkskolans vänner, leder diskussionen.

Närpes stadsdirektör Mikaela Björklund deltar också i det här programblocket och ger sin syn på kommunerna och utbildningsanordnarnas ansvar – Hurudan politik behöver vi föra för en mer jämlik utbildning?

Från digiskutt till digisprång – hur redo är vi för nästa steg?

Linda Mannilas pinfärska kartläggning ”Digital kompetens i Svenskfinland – nulägesanalys och goda modeller” presenteras för första gången i Hörnan. Sammanlagt 2000 elever, lärare, rektorer och bildningsdirektörer har deltagit i undersökningen som finansierats av Svenska kulturfonden. Mannila är på plats och berättar om resultaten och hur grundskolan kunde jobba med digital kompetens på bästa sätt.

Coronapandemin och omställningarna med bland annat distansundervisning har varit krävande men betydelsefull för utvecklingen av den digitala kompetensen i skolan. En panel som modereras av Jens Berg, kommer att ta ställning till om lärarna vågar, vill och kan ta följande digitala steg nu.

I panelen deltar Linda Mannila, Tove Eklund-Hartman, projektkoordinator för tutornätverket Tutor Syd 3.0, Linda Felixson, fackligt aktiv lärare och vice rektor i Korsholm samt Rikard Lindström, utbildningsdirektör i Borgå.

Skriv för livet!

I den tredje delen av Hörnans programhelhet sätter vi fokus på skrivandet, en grundfärdighet för jämlika förutsättningar. Sonja Kailassaari kommer här att utmanas med en skrivuppgift som tar henne utanför sin bekvämlighetszon.

Undervisningsrådet Pamela Granskog, skrivpedagogen Annette Kronholm-Cederberg samt lärarna Jenny Ek och Petter Wallenius kommer att göra en djupdykning i skrivandet. Hur uppfattar lärare sin uppgift som skrivlärare i sitt ämne? Vad innebär paradigmskiftet från papper och penna till tangentbord och skärm?

 

Nätverkandet och minglet i Hörnan brukar vara mycket uppskattat under Educamässan. Den här gången flyttar diskussionerna till en chatt som är öppen under hela sändningen, där man kan ställa frågor och kommentera det som pågår på scenen. Kailassaari för fram tittarnas tankar och åsikter till gästerna på scen under programmets gång.

– Vi hoppas och tror att Hörnan 2021 blir ett trevligt avbrott i våra lärare och rektorers hektiska vardag. Som grädde på moset bjuder FSL på musik med den finlandssvenska artisten Nightbird, säger FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström.

Livesändningen strömmas på www.fsl.fi/hornan 

Programmet bandas och kan ses fram till slutet av april 2021.Hörnan 2021 arrangeras av Finlands svenska lärarförbund FSL i samarbete med Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, Utbildningsstyrelsen, Svenska folkskolans vänner, Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds stiftelse, projektet Skrivande skola, nätverket Tutor syd 3.0 samt FDUV.

De coronastödpengar som landar i gymnasiet löser inte automatiskt problemen. Lärarnas har ofta fyllt sin så kallade undervisningsskyldighet till max, har övertimmar och jobbar intensivt med den nya läroplanen som ska tas i bruk.

– Det hjälper inte att få de här så kallade coronapengarna om stödundervisningen faller på dessa samma lärare, det finns helt enkelt inte tid eller ork, säger Christoffer Sourander, ordförande för FSL:s fullmäktige.

Tanken med stödpengarna är god men hur man använder dem på ett bra sätt, så att studerandena verkligen får det stöd som de borde få, är inte så lätt.

– Det kan till exempel vara svårt för ett gymnasium på landsbygden att hitta en behörig lärare som är beredd att komma och undervisa några stödtimmar i veckan. Det bästa skulle vara att anställa ytterligare lärare, säger Sourander.

”Nu är tempot så högt att man inte hinner reflektera”

Sourander säger att det nu behövs tid nu för att komma ikapp, inte minst med den nya läroplanen. I framför allt de små gymnasierna räcker sällan lärarresurserna till för att frigöra någon för läroplansarbetet.

– Det faller på de enskilda ämneslärarna som redan nu kämpar med att hinna ikapp med tekniken, digitaliseringen och den nya studentexamen.

Pressen på utveckling inom gymnasieutbildningen har länge varit hög, inte minst kring digitaliseringen. FSL:s medlemmar har en längre tid uttryckt behov av ett reformstopp och andrum.

– Nu är tempot så högt att man inte hinner reflektera över det som redan har gjorts. För att få lyckade förändringar måste vi analysera vad reformerna har medfört och ta till vara det goda, innan vi utvecklar följande. Man kan inte köra fyra reformer parallellt och tro att man får fyra bra resultat, säger Sourander.

FSL:s fullmäktige består av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar. Fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ och sammanträder två gånger om året.

Fullmäktige har under detta möte 11-12.11 utsett en ny styrelse för förbundet samt ett nytt presidium för fullmäktige, mer info finns på www.fsl.fi.På sociala medier kan man följa med mötet under #fslfullmäktige.

Kontakta oss:
Christoffer Sourande, ordförande för FSL:s fullmäktige, 050 5346 788, csourand@gmail.com  
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi 

Inger Damlin är förbundsordförande för FSL och leder därmed styrelsearbetet. Damlin valdes till förbundsordförande vid FSL:s fullmäktigemöte i juni 2020.

– Den här styrelsen kommer att jobba under en mandatperiod när kommunernas ansträngda ekonomi blir en utmaning för hela undervisningssektorn, inte minst för våra medlemmar som ofta förväntas göra mer med mindre. Därför blir det också ett viktigt uppdrag för oss att höja lärarstatusen och öka förståelsen och uppskattningen för vårt yrke, säger Damlin.

Christoffer Sourander, Kimitoön, har omvalts till ordförande för FSL-fullmäktige. Som vice ordförande omvaldes även Ann-Britt Romar, Kyrkslätt. 

Kontakta oss:

Inger Damlin, förbundsordförande, inger.damlin@fsl.fi, 040 532 9800 (kommentarer)
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, 040 686 9959

 

Skolans rektor har en nyckelroll i den dagliga ruljangsen och i den långsiktiga planeringen och utvecklingen. Permitteringen av rektorerna kommer att få stora konsekvenser och visar på att beslutsfattarna i Vasa valt den enkla och kortsiktiga vägen.

– Stadens permitteringsbeslut är förkastligt. Vi har rektorerna att tacka för de smidiga arrangemangen som läget med coronaviruset har krävt. Rektorernas insats är avgörande för att skolan ska kunna fortsätta leverera trots alla utmaningar. Att permittera skolledarna nu är som att få en våt trasa i ansiktet, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

Skolans rektor sköter bland annat frågor som berör elevers mående, disciplinära ärenden och barnskyddsanmälningar, alltså viktiga, känsliga och ganska ofta akuta frågor som inte kan vänta. På rektorns arbetsbord ligger också läsårsplanering, schemaläggning och läraranställningar. Rektorn är också personalens förman.

Hur och när Vasa stad tänker genomföra permitteringen av rektorerna är ännu oklart men valet av tidpunkt och tillvägagångssätt är som att välja mellan pest och kolera.

“Viktiga uppgifter som berör eleverna och personalens hälsa och välmående skjuts upp eller blir i värsta fall ogjorda.”

– Det finns ingen vettig tidpunkt att permittera en rektor. Viktiga uppgifter som berör eleverna och personalens hälsa och välmående skjuts upp eller blir i värsta fall ogjorda. Det pedagogiska ledarskapet är avgörande för hela skolans verksamhet, I Vasa kommer det garanterat att märkas av när rektorernas dyrbara tid sparas bort, säger Damlin.

Problemen skjuts på framtiden

Permitterar man en rektor under skolåret läggs många ärenden bara på hög, vilket ökar arbetsbördan när rektorn väl är tillbaka på skolan. Att permittera en rektor under till exempel sportlovet eller sommaravbrottet är knappast bättre.

– Som rektor är det svårt att hitta en lucka där man kan ta ut övertid eller semester. Permitteras vi på skolloven försvinner även den möjligheten. Många har dessutom delar av sin sommarsemester kvar eftersom coronaläget har inneburit en hel del extra planering, säger Fredrik Sundell, rektor vid Gerby skola i Vasa.

Lärarna blir utan kompetensutveckling och planering

Lärarna i grundskolan kommer att permitteras under de så viktiga planerings- och fortbildningsdagarna. Med skrala möjligheter till kompetensutveckling och planering kommer kvaliteten i skolan bli lidande. Ordförande för Vasa svenska lärarförening Jenny Teir är besviken över beslutet.

“Beslutet signalerar att stadens ledning anser att lärarna inte behöver fortbilda sig eller planera den pedagogiska verksamheten de kommande 1,5 åren.”

– Det känns nonchalant mot lärarkåren som minsann redan känt av inbesparingarna under tidigare år. Det är mycket annat än lärarnas lektioner som ska planeras under fortbildnings- och planeringsdagar. Beslutet signalerar att stadens ledning anser att lärarna inte behöver fortbilda sig eller planera den pedagogiska verksamheten de kommande 1,5 åren.

Att ta bort lärarnas planeringsdagar leder till att andra arbetsuppgifter blir ogjorda och att man inte hinner förbereda sig lika väl för eventuella perioder med specialarrangemang.

– Jag hoppas verkligen att vi inte behöver återgå till distansundervisning i skolorna i detta läge, säger Teir.

Kontakta oss:

Inger Damlin, förbundsordförande, 040 089 7300, inger.damlin@fsl.fi

Jenny Teir, ordförande för Vasa svenska lärarförening, 050 533 83 76, jenny.teir@abo.fi

Fredrik Sundell, rektor för Gerby skola, 040 581 3147, fredrik.sundell@vaasa.fi 

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, tfn: 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi