Category: Uttalanden

Vintern 2022 genomförde FSL en undersökning om läromedel riktad till lärare och rektorer i gymnasier. Undersökningen visar att 73% av de finlandssvenska rektorerna anser att det finns brist på läromedel i gymnasiet.

– Under de senaste åren har skolan påverkats av stora förändringar med en ny läroplan, den utvidgade läroplikten och pandemin. Genom distansundervisningen som krävde mer självständiga studier blev läromedlens betydelse viktigare och bristerna i dem tydligare. Läromedlens betydelse är i en central roll när allting sätts på sin spets, säger Cecilia Huhtala, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund.

Cecilia Huhtala, FSS:s ordförande.

64% av lärarna upplever att det finns brist på läromedel i ämnet de undervisar. 48% av dessa påtalar att det finns digitala brister i läromedlen. En stor andel av lärarna pekar också på brister i översättningen och att det tar för länge att över huvud taget få läromedlen översatta till svenska.

– Tillräckliga läromedel är en kvalitetssäkring och en förutsättning för att den svenskspråkiga utbildningen ska vara likvärdig med den finska. Betydelsen av läromedel för en minoritet är till och med ännu större än för majoriteten, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund. 

För ett hitta en lösning krävs någon typ av tryggad statlig finansiering och en politisk vilja att på bred front garantera minoritetens rätt till jämlika förutsättningar för utbildning.

– Speciellt utsatta är små ämnen på svenska, där det ibland inte ges ut nytt material på flera år. Som förbund vägrar vi acceptera att vi måste utgå från att tillgången på svenskspråkiga läromedel aldrig kommer vara på samma nivå som de finskspråkiga. Det följer inte läroplanen och sätter de studerande i en sämre sits, minskar deras valmöjligheter och kan i förlängningen inverka på deras möjligheter till vidare studier, säger Damlin.

Inger Damlin, FSL:s ordförande.

Också studerandes åsikter ska höras

Huhtala poängterar att rektorer och lärare samtidigt också bättre kunde lyssna in elevers och studerandes åsikter i valet av läromedel. 

– Elevkårerna ska alltid vara med i processen kring val av läromedel i de ämnen där det finns valmöjligheter. Det är de studerande som sist och slutligen ska använda materialet. Därför borde också förlagen inkludera studerande redan i utformningen av läromedlen, säger Huhtala.

I FSL:s undersökning svarar 88% av lärarna att deras läromedel inhandlats som digital bok. Samtidigt påpekar lärarna brister i funktioner, krånglande plattformar och att det är svårt att få tekniskt stöd.

– Vem ska stöda tekniskt svaga studerande? Alla studerande är inte vana att använda digitala läromedel. Teknisk support hamnar lätt på lärarnas arbetsbord som redan svämmar över vilket stjäl tid från den egentliga undervisningen. Vi måste dessutom hitta lösningar för de studerande som behöver pappersbok av olika orsaker. Lärarna i de svenskspråkiga skolorna ska inte själva tvingas skapa eget undervisningsmaterial, säger Damlin.

Totalt planerar 29 procent av lärarna att byta bransch. Bland de som planerar ett byte av bransch anger 83 procent en för stor arbetsbelastning som orsak. 58 procent anger en för låg lön som orsak.

Inger Damlin, förbundsordförande för FSL, konstaterar att det inte går att bortse från de här siffrorna.

–  Om en så betydande andel av de finlandssvenska lärarna skulle lämna branschen så är det ett allvarligt hot mot kvaliteten i den finlandssvenska skolan. Svenskfinland är särskilt sårbart då volymerna är så små, och vi har redan brist på vissa lärarkategorier. Det är dags att samhället inser att lärare och rektorer måste få mera än tack och beröm, säger Damlin.

Arbetsmängden blir allt större för lärare. Hela 94 procent av lärarna anser att deras arbetsmängd har ökat under de senaste fem åren. I en medlemsundersökning 2017 angav 85 procent av lärarna att deras arbetsmängd ökat lite eller mycket under de föregående åren. 

Det är arbetet utöver själva undervisningen som enligt lärarna växer i omfattning. Dokumentation, samarbete med hemmen och utvärdering är exempel på faktorer som enligt lärare gjort att arbetet svällt ut.

– En stor del av lärarna älskar fortsättningsvis sina jobb och arbetet med eleverna, men villkoren måste ses över för att vi ska kunna upprätthålla yrkets attraktionskraft. Redan nu har läraryrkets attraktionskraft dalat, vilket syns i ett minskat antal sökande till studieplatser. Arbetsvillkoren måste vara sådana att nuvarande lärare och rektorer vill stanna kvar i branschen och att de bästa studerandena även i fortsättningen söker sig till läraryrket.

Växande missnöje med lönen

Arbetsuppgifternas mängd och det försämrade välbefinnandet i arbetet har gjort att allt fler lärare upplever att lönen inte motsvarar det arbete de gör. Undersökningen visar att 63 procent av lärarna är missnöjda med sin lön. I motsvarande undersökning 2017 svarade 34 procent att de inte var särskilt nöjda eller inte alls nöjda med sin lön.

– Här är det tydligt att det har skett en markant försämring över tid. Det är ett faktum att orken bland lärarna tryter samtidigt som lönen släpar efter. På sikt måste lönen i den offentliga sektorn åtminstone närma sig lönen i den privata sektorn. Annars kommer vi snart att ha brist på lärare från småbarnspedagogik till andra stadiet, säger Damlin.

1500 lärare besvarade undersökningen som genomfördes bland FSL:s medlemmar hösten 2021.

– Det är olycklig att man bollar av och an med skolan som en slags politisk spelbricka. Vi har levt med pandemin ett bra tag nu och man skulle förvänta sig mindre maktkamp mellan olika ministerier och myndigheter och mer framförhållning och samsyn, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL,som inte kan förstå varför beskedet inte kunde ha levererats tidigare och gjort omställningen något lättare.

Både timingen och tidtabellen för förslaget har kritiserats hårt och med tanke på alla de lokala beslut som fattats under fredagen, kan man konstatera att regeringens besked ikväll kom för sent, utbildningsanordnarna kunde inte vänta så länge.

FSL har från första början kritiserat ministeriets sista minuten-förslag om en nationell rekommendation om distansundervisning. Förslaget har förbryllat och skapat merarbete ute i kommunerna, en rekommendationen förändrar inte heller det faktum att man på lokalnivå beslutar om distansundervisning.

– Vi vet att närundervisning är den bästa pedagogiska lösningen för våra barn och unga. Flera städer, till exempel Helsingfors, Borgå och Åbo, har redan tidigare idag meddelat att de inleder vårterminen med närundervisning på måndagen, säger Damlin.

FSL ser risker med att så många, bland annat Institutet för hälsa och välfärd, motsätter sig regeringens rekommendation om distansundervisning.

– Smittläget är alarmerande och som förbund har vi förståelse för att något måste göras men för tydlighetens och jämlikhetens skull hade det kanske varit vettigare att ta i bruk undantagslagen igen, säger Damlin.

Pandemins framfart skapar en stor oro bland undervisningspersonalen och åsikterna kring hur undervisningen borde arrangeras varierar. FSL understryker att det är arbetsgivarens ansvar att göra allt för att garantera lärarnas och rektorernas arbetssäkerhet, såväl i när- som distansundervisning.

– Arbetsgivarna måste visa personalen att man tar deras hälsa och säkerhet på största allvar. Trots att vi är bättre förberedda på snabba omställningar än någonsin är det tidskrävande och belastande för våra rektorer och lärare. Som förbund är vi väldigt oroliga över yrkeskårens ork nu och på längre sikt.

En period av distansundervisning utplånar inte heller pandemin. FSL vill se snabba åtgärder för att det ska vara så tryggt som möjligt att återgå till närundervisning.

– Vi vill bland annat se en prioritering i vaccinationsordningen för personalen, omfattande användning av munskydd och en seriös utredning av snabbtest av skolbarn. Det är fortsättningsvis viktigt att elever och studerande som uppvisar förkylningssymptom stannar hemma, säger Damlin.

Personalbrist och hög arbetsbelastning är ett mycket sannolikt scenario i början av terminen och Damlin vädjar om förståelse för att skolan inte kan prestera på samma höga nivå som i normala fall.

– Vi kräver att utbildningsanordnarna ser över tillgången på utrustning och maximerar förutsättningarna för olika typer av undervisningsarrangemang. Vi uppmanar hemmen att med låg tröskel kommunicera med skolan om eventuella utmaningar. Vi hoppas också på mycket stöd och uppmuntran inom kollegierna för att värna om välbefinnandet och orken.

 

FÖR MER INFORMATION:

Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959

Idag publicerar Finlands svenska lärarförbund FSL en rapport om den svenskspråkiga integrationsstigen i Finland. Skribenten Max Willamo är student i rättsvetenskap och redogör i rapporten Integration på svenska i Finland – hinder och förutsättningar för den finlandssvenska integrationsstigen bland annat för lagstiftningen och migrationsprocessen samt förklarar problematiken kopplad till integration på svenska i vårt land.

Kl.11.00-12.30 16.12 presenteras rapporten via Facebook Live: https://fb.me/e/1dxhl4pFC 

Ladda ner rapporten: Integration på svenska i Finland – hinder och förutsättningar_ FSL_2021

 

– Som en intresseorganisation på den finlandssvenska utbildningskartan upplever vi att det finns ett behov av mer kunskap och diskussion om integration på svenska i Finland. Rapporten vi publicerar idag beskriver förtjänstfullt nuläget och groparna på den finlandssvenska integrationsstigen, säger Inger Damlin förbundsordförande för FSL.

En god utbildning är central för en lyckad integration och där har ofta FSL:s medlemmar, alltså lärare och rektorer, en central uppgift. Varje sig det gäller unga invandrare som omfattas av läroplikten eller vuxna som till exempel deltar i en arbetskraftsutbildning, har det sociala sammanhanget och interaktionen med undervisningspersonalen en stor betydelse för inkluderingen i vårt samhälle.

 

Utnyttja potentialen i Svenskfinland

På en del finlandssvenska orter finns det en lång tradition av integration på svenska, Närpes och Jakobstad är goda exempel. Där har man utvecklat fungerande former för integrationen, tack vare målmedvetna satsningar och ett stort engagemang från lokalsamhället.

– Jag tror att det finns en del outnyttjad potential inom det finlandssvenska utbildningsfältet som kunde utnyttjas för integration på svenska. Att vi öppnar upp för mer diskussion i den här frågan tror jag är viktigt för svenskas ställning och det finlandssvenska samhällets livskraft och också för tillgången på svenskspråkig skola och utbildning, säger Damlin.

 

Behovet av kommunala integrationstjänster ökar – hur väl förberedda är kommunerna?

Tillräcklig kännedom om integrationsprocessen och utbildningen av invandrare blir allt viktigare i takt med att kommunernas ansvar för sysselsättningstjänsterna ökas.

– Det finns flera tomma fläckar på den finlandssvenska kartan där den ökade invandringen kommer att ställa nya krav på utbildningssektorn. Inom vårt förbund är vi väldigt måna om att kommunerna ligger steget före och förutser kompetensbehovet och resursåtgången. Vi tror också att det behövs ett bredare samarbete kring en strukturerad och kontinuerlig integration på svenska i Finland, säger Damlin.

I rapporten beskrivs hur man inom lärarutbildningarna förbereder framtidens lärare på att undervisa och inkludera nyanlända i klassrummet.

– Det är alldeles centralt att lärare i sin utbildning får tillräcklig beredskap att hantera undervisning av nyanlända och minst lika viktigt är det att undervisningspersonalen kan upprätthålla och utveckla sitt kunnande på området, säger Damlin.

FÖR MER INFORMATION:

Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959

Finlands Rektorer har idag publicerat resultaten från den senaste rektorsbarometern. Siffrorna fortsätter peka nedåt, 26 procent av rektorerna är utmattade, ifjol var motsvarande siffra 18 procent. Andelen entusiastiska rektorer ligger på 36 procent i dagsläget, visar den omfattande enkät- och hälsoundersökningen som gjorts år 2021 bland 650 rektorer.

Finlands svenska lärarförbund FSL efterlyser en aktivare debatt om rektorernas arbetssituation. Coronapandemin är det som fått bägaren att rinna över för många, framför allt inom gymnasierna där känslan av entusiasm i yrket har rasat.

– Det är inte så konstigt med tanke på att vi har haft flest och längst perioder av distansundervisning på andra stadiet. Vi har fått lägga om schemat gång på gång och det är ett svårt pussel att få ihop när man ständigt måste till exempel göra om grupperna, ta hänsyn till lärare i riskgrupp och anpassa sig efter nya myndighetsbeslut, säger Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium.

 

Vem ska göra vad?

Det som behövs är tydligare definitioner av rektorsuppgifterna och mer stödtjänster som till exempel IT-personal och vaktmästare i skolan.

– Trenden har varit att allt fler tjänster tas in utifrån och att man i upphandlingen kanske plockat bort en del uppgifter och tänkt att det kan rektorn sköta, säger FSL:s styrelseledamot Malin Höglund-Snellman, som jobbar som biträdande tjänstesektor vid Oxhamns Skola i Jakobstad.

Hon anser att utvecklingen har gått åt fel håll då rektorns arbetstid går åt till att exempelvis beställa tvål och wc-papper. Med ett arbetsbord som svämmar över av administrativa uppgifter blir det pedagogiska ledarskapet ofta bortprioriterat.

– Det finns nog väldigt lite tid för till exempel konstruktiv diskussion om bedömning och implementering av läroplanen tillsammans med lärarna, säger Höglund-Snellman.

 

”Delat ledarskap är den enda lösningen”

– Att dela på ledarskapet är inte enkelt men jag tror att det är den enda lösningen, framför allt i takt med att skolenheterna blir allt större, säger Höglund-Snellman.

Hon har sedan några år tillbaka delat på rektorsuppgifterna tillsammans med en annan rektor. På skolan går drygt 600 elever i årskurserna 6–9.

– Hos oss sköter till exempel jag som biträdande rektor hela vikariebiten, elevvården görs som ett samarbete. Schemaläggningen delar vi upp och kör man fast kan man bolla med den andra. Skulle vi inte ha det så här tror jag att man lätt skulle bränna ut sig, säger Höglund-Snellman.

 

Oro över en minskad attraktionskraft till rektorsyrket

Det är jätteviktigt att kommunerna i ekonomiskt utmanande tider inte gör sådana inbesparingar som minskar på ledarskapsresursen, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

– Rektorernas arbetsbild är alldeles för splittrad och många upplever att de ska sköta sådana uppgifter som till exempel en skolsekreterare eller fastighetsskötare i kommunen kunde göra bättre och mer kostnadseffektivt.

Fältet signalerar en oro över att attraktionskraften till rektorsjobbet sjunker och att antalet sökande till de lediga tjänsterna blir färre. Rektorsjobbet kan vara ensamt, samtidigt som ansvaret är stort.

– Vi som jobbar som rektorer är inte bortskämda med löner så att känna att vi hinner med jobbet och att uppgifterna är hanterbara är helt avgörande för att man ska vilja fortsätta, säger Hägerstedt.

Lyssna på en presentation av resultaten från rektorsbarometer här: https://www.facebook.com/suomenrehtorit/videos/325904708973019

  

FÖR MER INFORMATION:

Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Esbjörn Hägerstedt
rektor för Karis-Billnäs gymnasium
esbjorn.hagerstedt@raseborg.fi
tfn 0406 849 766

Malin Höglund-Snellman
styrelseledamot i FSL och
biträdande rektor vid Oxhamns Skola i Jakobstad
malin.hoglund-snellman@edu.jakobstad.fi
tfn 044 785 1446

Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959