Category: Uttalanden

 

Undervisnings- och kulturministeriet har inlett processen med att revidera lagstiftningen som berör stödsystemet i grundskolan. FSL har bidragit med den finlandssvenska lärarkårens åsikter under ett hörande i november 2023.

– Den här förnyelsen har vi efterlyst ett bra tag. Lärarna och rektorerna har under många år poängterat bristerna i trestegsstödet och det faktum att elevernas rätt till stöd inte uppfylls, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

Elevernas stödbehov har ökat stadigt under många år. Enligt siffror från Statistikcentralen fick 24 procent av eleverna intensifierat eller särskilt stöd år 2022.

En undersökning gjord ifjol av undervisningssektorns fackorganisation OAJ visar att hela 90 procent av lärarna och rektorerna i grundskolan upplever att inklusionen inte fungerar med de resurser som finns.

– Systemet fallerar och eleverna får betala ett högt pris för det här. Det här skapar också en samvetsstress för många inom yrkeskåren, säger Damlin.

 

Bind resurserna till stödsystemet

I dagsläget görs många planer för stöd som i praktiken inte kan förverkligas eftersom resurserna saknas. Stödsystemet sviker elever varje dag.

– Vi behöver en bindande lagstiftning som garanterar de resurser som behövs för att elevens rätt till stöd ska förverkligas. För att trygga jämlikheten får det inte finnas utrymme för lokala tolkningar, säger Damlin.

FSL anser att den här aspekten är helt avgörande för att elevernas lagstadgade rätt till stöd ska förverkligas.

 

Två stödnivåer kunde vara tillräckligt

FSL ifrågasätter behovet av tre stödnivåer: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Kunde det räcka med ett allmänt och ett särskilt stöd?

– För varje gång en elev förflyttas mellan stödnivåer ska en ny plan för lärande göras upp. Det här är tidskrävande, säger Pamela Leka, speciallärare och vice ordförande i FSL.

Gränserna mellan de två första stödnivåerna är i dagsläget luddiga och föder onödig byråkrati.

– Det skulle vara mera motiverat att sätta fokus på de olika stödformerna istället för att fundera på vilken nivå det rör sig om.

Damlin framhåller också att antalet elever som har behov av stöd för sin skolgång snarare än sin inlärning upplevs ha ökat.

– Vi behöver ett modernare stödsystem för elever som till exempel kämpar med psykisk ohälsa eller har en hög skolfrånvaro.

 

Lärarna drunknar i papper

De lärare som FSL tillfrågat hoppas revideringen av trestegssystemet leder till att dokumentationen minskar. Man vill ha nationella blanketter där bara det allra nödvändigaste fylls i. Nu finns det nästan lika många modeller för dokumenteringen som det finns skolor, hjulet uppfinns gång på gång.

– Vi behöver också bli av med överlappningarna, idag upprepar vi ofta samma information på olika ställen, konstaterar Leka.

 

Stödet i skolan är nyckeln till framgång

Nästa vecka publiceras nya PISA-resultat kring de finländska elevernas kunskaper i matematik, naturvetenskaper och läsförståelse.

– Trenden har varit nedåtgående och allt tyder på att det kommer att fortsätta så, säger Damlin.

Effekterna av coronapandemin, den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga och en växande segregation i samhället syns i skolan bland annat i form av sämre lärresultat. Bakgrundsfaktorer som familjernas socioekonomiska ställning och boningsort påverkar resultaten.

– I dessa diskussioner riktas blickarna ofta mot skolan och det är naturligt. När vi talar om att höja lärresultaten och minska kunskapsklyftorna är ett fungerande och jämlikt stödsystem vårt viktigaste verktyg.

Att trygga tillgången på lärare, speciallärare och specialklasslärare tryggar också elevernas rätt till stöd.

– Jag önskar att vår utbildningsvänliga regering skulle inse nyttan av ett lärarregister för att prognostisera behoven. Med ett sådant kunde vi undvika den akuta brist vi har på till exempel speciallärare för tillfället.

Ladda ner: Skriftliga åsikter om stödsystemet i skolan_FSL_1123

Kontakt

Inger Damlin
FSL:s ordförande
tfn 040 089 7300
inger.damlin@fsl.fi 

Pamela Leka
Speciallärare och vice ordförande i FSL
tfn: 040 522 5297
pamela.leka@kauniainen.fi 

Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
tfn 040 686 9959
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

Lönegapet mellan den privata och offentliga sektorn har under många år vuxit sig större och större. Det löneprogram som lärarfacket förhandlade fram 2022 var ett mycket viktigt steg mot en mer rättvis löneutveckling och sände positiva signaler till lärarkåren. Det här skulle regeringen rasera genom att lagstifta om en arbetsmarknadsmodell där exportindustrin får sätta en övre gräns för löneförhöjningarna.

Att begränsa avtalsfriheten rycker undan mattan för fackförbunden. Går det inte att få ett medlingsbud över den så kallade allmänna linjen, blir strejker likt den våren 2022 meningslösa.

– Att begränsa löntagarnas möjligheter att uttrycka sin åsikt och förhandla om villkor och löner är ett allvarligt hot mot våra medborgerliga rättigheter, säger Christoffer Sourander, ordförande för FSL:s fullmäktige, som sammanträder för höstmöte i Tammerfors 15-16.11.

FSL:s fullmäktige motsätter sig regeringens arbetsmarknadsplaner som inte bara försämrar den enskilda löntagarens position utan också skadar hela yrkets status. På många håll inom den kvinnodominerade offentliga sektorn, så även undervisningsbranschen, är personalbristen ett växande problem. På sikt är frågan om attraktionskraften en av de viktigaste.

Utan en fungerande offentlig sektor har vi inte heller en fungerande välfärd, framhåller FSL:s fullmäktige.

– En vettig löneutveckling är nödvändig för att locka folk till läraryrket och få dem att stanna kvar i branschen. Vi befinner oss fortfarande i en lönegrop och behöver komma upp därifrån, inte tvärtom, säger Sourander.

 

Arbetsmarknadsreformerna försämrar läraryrkets attraktionskraft

Endast en bråkdel av lärarna känner sig säkra på att deras yrkesskicklighet och arbete uppskattas av samhället, visar en undersökning som Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har gjort hösten 2023. FSL:s fullmäktige konstaterar att i den riktning politikerna nu styr arbetsmarknaden, förstärker man känslan av att inte vara uppskattad. I kombination med en hög arbetsbelastning är situationen allvarlig.

– Regeringsprogrammet är motsägelsefullt. Samtidigt som man satsar mer pengar på till exempel grundskolan, signalerar man att personalen är en utgiftspost man kan spara in på, säger Sourander.

Regeringen planerar inte enbart försämringar i lönemodellen utan också andra oroväckande arbetslivsreformer, till exempel en oavlönad första sjukfrånvarodag. Det skulle sannolikt leda till att fler lärare går krassliga till jobbet, där de möter många elever och studerande under en dag.

 

Regeringens arbetsmarknadsmodell är förhastad och saknar tillräckligt understöd

Trots lärarfackets upprepade vädjan om att förhandlingsvägen få fram en ny arbetsmarknadsmodell, visar arbetsminister Arto Satonen ingen genuin vilja att inleda en sådan process. Bollen ligger hos arbetsmarknadsparterna och tidtabellen är ytterst snäv.

FSL:s fullmäktige stöttar lärarfacket OAJ i strävan att tillsammans med andra centrala förbund och förhandlingsorganisationer nå en lösning. För att garantera en stabilitet på arbetsmarknaden bör regeringen lyssna på arbetsmarknadsparterna och inte köra igenom en förhastad modell som inte har tillräckligt understöd.

– Vi kan inte acceptera regeringens planer och är redo att sätta press genom påtryckning, säger Sourander.

FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ bestående av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeförening.

 

Kontakt

Christoffer Sourander
FSL:s fullmäktigeordförande
tfn 050 534 6788
csourand@gmail.com

Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
tfn 040 686 9959
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

 

Den nya regeringen vill se bättre läranderesultat och en högre utbildningsnivå under de kommande fyra åren. I regeringsprogrammet framhåller man att våra högt utbildade lärare och den omfattande pedagogiska friheten är det finländska utbildningssystemets styrka. Finlands svenska lärarförbund framhåller att satsningar på lärare i början av karriären är en särskilt viktig investering i yrkeskårens framtid.

– Det pirrar inte bara i magen för höstens nya ettor, vi har många nya lärare som går till sitt första jobb i dessa dagar. Att våra utexaminerade lärare ska trivas i yrket och stanna kvar i branschen är jätteviktigt för kvaliteten på vår utbildning. Med tanke på att så många som var tredje lärare i Svenskfinland överväger att byta bransch måste vi stärka yrkets attraktionskraft om vi vill ha lärare i framtiden också, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

 

“Många fick en chock efter första praktiken”

Våren 2023 gjorde Lärarfacket OAJ, i samarbete med FSL, vår studerandeförening FSLF och den finskspråkiga motsvarigheten SOOL, en undersökning bland studerande och lärare som jobbat fem år eller färre. Utgående från de runt 850 svar kom in kan man konstatera att möjligheten att få jobba med barn och unga och kunna påverka deras utveckling de är det som lockar folk till branschen allra mest.

Av resultaten framkommer att 80 procent tror att arbetsuppgifterna blir svårare de kommande fem åren och att nästan ingen (färre än 3 procent) tror att arbetstiden kommer att räcka till för att utföra alla uppgifter.

Hilda Jungar är fjärde årets lärarstuderande vid Helsingfors universitet och ordförande för FSL:s studerandeförening vid Helsingfors universitet. Hon tror också att lärarjobbet kommer att bli tuffare framöver och tycker att utbildningen ibland sätter ribban på en orealistisk nivå.

– Många fick nog en chock efter första praktiken. Man vill så mycket men det finns ju inte tid för att göra allt. Under vissa lektioner kanske det skulle räcka med att eleverna läser en text och svarar på frågor. Det känns som att utbildningen ibland glorifierar vad som är möjligt, säger hon.

 

Alla nya lärare borde få en mentor

Över 90 procent av de som deltagit i lärarfackets undersökning räknar med att stå inför krävande samarbetssituationer under de närmaste åren. Bekymmersamt är att nästan hälften anser att lärarutbildningen inte förbereder dem på exempelvis samarbetet med hemmen och vårdnadshavarna.

– Här skulle det vara jätteviktigt att nyblivna lärare inte lämnas ensamma. Nya lärare behöver stöd och introduktion till yrket och därför har vi länge förespråkat ett strukturerat mentorskap och vill uppmana alla kommuner att prioritera det här, säger Damlin.

Lina Hassel, ämneslärare i svenska och litteratur, deltog ifjol i en mentorskurs för nyanställda lärare i Korsholm.

– Det handlade mycket om lärarens välbefinnande och ork, om hur man som ny lärare kan lägga upp jobbet de första åren. Vi pratade också mycket om sådant man inte riktigt kan öva på under praktiken, föräldrakontakt till exempel.

Hassel hade hört om mentorskursen redan under studierna och säger att hon såg den som ett plus i kanten när hon funderade över var hon skulle söka jobb.

 

Gruppstorlekarna har betydelse

För blivande lärare är tillräckliga resurser för undervisningen det viktigaste. Här handlar det till exempel om tillräckligt små undervisningsgrupper och fungerande stödfunktioner.

– Många oroar sig nog för att få en för stor undervisningsgrupp, speciellt om det i gruppen finns många med behov av extra stöd, säger Jungar.

– I det nya regeringsprogrammet har man lovat fästa uppmärksamhet vid gruppstorlekarna. Lärarfacket anser att en lämplig gruppstorlek i klass 1–2 är 18 elever och 20 elever i de äldre klasserna. Håller man gruppstorlekarna på en lämplig nivå kan man också förbättra läranderesultaten, vilket ju är en av regeringens viktiga målsättningar, säger Damlin.

 

Unga värdesätter kompetensutveckling

Söktrycket till klasslärarutbildningarna vid Åbo Akademis och Helsingfors universitet har länge varit stabilt. 

– Det här är ett bra läge som vi ska värna om. Att lärarutbildningarna ständigt utvecklas och att det är hållbart och inspirerande att jobba som lärare är helt avgörande för att folk ska vilja välja det här yrket i framtiden också, säger Damlin.

En annan viktig aspekt är också möjligheten till kompetensutveckling. Närmare 80 procent av respondenterna säger att det här är något som får en att hållas kvar inom branschen.

– Att få lära sig nya saker känns nog jätteviktigt för det egna intresset och orken i arbetet, säger Jungar.

Regeringens planer på att slopa vuxenutbildningsstödet och skära ner på finansieringen till den fria bildningen signalerar tyvärr det motsatta.

– Med den här typen av nedskärningar blir det svårare att bygga vidare på sin kompetens, till exempel för yrkesverksamma lärare som skulle vilja bli studiehandledare eller speciallärare. Jag får inte det att gå ihop med regeringens visioner om en hållbar tillväxt och medborgarnas möjlighet att följa sina drömmar, säger Damlin.

 

Ladda ner undersökningsresultaten (på finska):
Kysely opettajaksi opiskeleville ja noin viisi vuotta koulutus-, kasvatus- ja tutkimusalalla toimineille 2023

 

Ta kontakt med oss:

Inger Damlin, förbundsordförande för FSL (pressbilder finns här)
0400897300, inger.damlin@fsl.f

Hilda Jungar, lärarstuderande och ordförande för FSLF, sektionen vid Helsingfors universitet
0407708428, hilda.jungar@helsinki.fi

Lina Hassel, ämneslärare i Korsholm
0409625553, linahassel@gmail.com

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, FSL
0406869959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

Finansieringen till utbildningen behöver höjas till en hållbar nivå för att Finland ska kunna vända den negativa trenden i lärresultat. För att kunna lösa problemen i skolan måste utbildningsfinansieringen tas till en nordisk nivå (se tabell).

Vallöften om utbildning ska synas också i regeringsprogrammet, påpekar FSL. Kulturen där man gjort utbildningssatsningar genom projektfinansiering är inte hållbar. Det behövs långsiktiga satsningar för att öka antalet undervisningstimmar i de lägre årskurserna, förbättra trestegsstödet och tillgodose behovet av utökad elevvård.

Inlärningsresultaten kan inte förbättras om inte den ekonomiska satsningen på utbildning ökar, påpekar FSL:s fullmäktiges ordförande Christoffer Sourander.

– FSL påminner om att alla riksdagspartier i valkampanjen uttryckt att man vill satsa på utbildningen. Nu är det dags att gå från ord till handling och konkretisera det i ett regeringsprogram. Det behövs ett systemskifte inom utbildningspolitiken för att vi ska bibehålla grundtanken om en jämlik utbildning, allt annat är ett svek mot barn och ungdomar. Om inte regeringen tar huvudansvaret för likvärdiga förutsättningar går vi mot en segregering i samhället, säger Sourander.

PISA-resultaten från 2015 och 2019 visar att det även behövs satsningar på elever med invandrarbakgrund, som är till och med två år efter i sitt lärande i jämförelse med den finländska eleven i snitt. Invandrarelevers subjektiva rätt till stöd måste också lagstadgas för att vi ska få lärresultaten att flyga.

– Vi måste kunna garantera att eleverna har tillräckliga språkkunskaper för att klara av studier på andra stadiet och ha bättre förutsättningar att integreras i samhället, säger Sebastian Lindqvist, FSL:s representant i OAJ:s styrelse.

Lärare vet och ser vad som behövs, men det saknas resurser, stödfunktioner och tid. Det här leder tyvärr till samvetsstress hos lärare och en ständig känsla av otillräcklighet, påpekar FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

– Genom att se till att finansieringen är i gott skick främjar man samtidigt lärarnas ork i arbetet. Som lärare blir man ledsen och frustrerad när elever inte får det stöd som krävs. Satsningar på skolan stöder också elevernas välbefinnande, vilket är viktigare än någonsin när illamåendet bland de unga ökar, säger Damlin.

Om inte hela utbildningssystemet och lärstigen är fungerande i Finland kan vi inte heller förse högskolorna med studerande. Undervisnings- och kulturministeriets bildningsöversikt visar att andelen unga som har högskoleexamen i Finland bara är 40 procent. För 30 år sedan ledde Finland statistiken bland OECD-länderna, men har nu sjunkit till en 29:e plats.

– Det måste tydligt framgå i regeringsprogrammet att det krävs extra finansiering för att korrigera nuvarande stödsystem i grundskolan. Finlands konkurrenskraft kan endast tryggas genom att vi lyfter utbildningsnivån, säger Damlin.

Tabell: Helhetskostnader för grundläggande utbildning i de nordiska länderna.