Category: Uttalanden

Resultaten från vår undersökning om trestegsstödet bekräftar dessvärre det vi har haft på känn en längre tid. Resultaten ger oss belägg för att fortsätta markera att det behövs mer resurser, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund FSL, vid öppningen av FSL-fullmäktiges vårmöte i Tammerfors den 26 april 2017.

 

För en dryg vecka sedan publicerade Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Finlands Svenska Lärarförbund FSL resultaten från en undersökning om trestegsstödet och dess förverkligande. Resultatet visar att elevernas rätt till stöd i skolan inte kan garanteras och att endast 3 procent av de 500 tillfrågade lärarna och rektorerna anser att resurserna räcker till.

 

– För att trestegsstödet ska kunna förverkligas måste grundfinansieringen helt enkelt öka. Svårare än så är det inte, säger Christer Holmlund, FSL:s förbundsordförande.

 

Han poängterar att trestegsstödet är en lagstadgad rättighet som alla elever borde garanteras. För tillfället har skolorna ojämlika möjligheter att ge elever i behov av stöd den specialundervisning de skulle behöva.

 

 – Vi lärare och rektorer vill ge barn och ungdomar det som de har rätt att få, vi vill leverera utgående från rådande styrdokument. Korsdraget som uppstår mellan förväntningarna och verkligheten tar bort glädjen i lärarnas arbete, säger Holmlund.

 

Undersökningen visar också tydligt att tiden lärarna sätter på uppgörandet av pedagogiska dokument har ökat. Att minska på dokumentationen inom trestegsstödet är enligt Holmlund mycket viktigt.

 

– Tiden våra lärare och rektorer nu lägger på dokumentationsprocesserna är tid bort från eleverna, säger Holmlund.

 

Mer information om trestegsundersökningen och pressmeddelandet från den 20 april 2017 hittar du här: http://www.fsl.fi/fsl-informerar/uttalanden/3612-elevernas-raett-till-stoed-i-skolan-foerverkligas-inte-resurserna-allt-foer-knappa

 

***

Kontakta oss

Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, 040 532 98 00

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, 040 686 99 59

 

Skillnaderna är osannolikt stora. Visst misstänkte vi att det finns variationer i antalet undervisningstimmar som kommunerna erbjuder eleverna. Men lektioner motsvarande en hel termin under en elevs skoltid – det är mycket illa, säger förbundssekreterare Christer Holmlund.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL har granskat skillnader i antalet lektioner som kommunerna i Svenskfinland erbjuder eleverna. Enligt undersökningen är skillnaderna i de svenskspråkiga skolorna stora.

– Vi var förberedda på skillnader, men det spektrum vi rör oss i är osannolikt brett. Skolan är inte likvärdig i Svenskfinland idag. En elev som varje vecka får till exempel tre timmar mera undervisning än jämnåriga i en annan kommun står på en egen startlinje, sade Christer Holmlund i Vanda på torsdagen den 8 mars 2012.

Idag ställer lagstiftningen krav på att varje kommun måste erbjuda eleverna minst 222 årsveckotimmar fördelade mellan årskurserna 1-9. Kommunerna har dock möjlighet att själva besluta om att arrangera ett större antal undervisningstimmar än det lagstadgade. Idag ligger medeltalet på 234,32 årsveckotimmar.

– Vi är glada att se att alla kommuner erbjuder lektioner utöver minimigränsen, men samtidigt är vi oroade över de regionala skillnaderna. När vi dessutom har skolor inom en och samma kommun som erbjuder olika mycket undervisning, inser man att nu spelar det roll var barnfamiljerna bor, konstaterade Holmlund.

I undersökningen kollades så gott som alla kommuner med svenskspråkiga skolor. Uppgifterna samlades in med hjälp av FSL:s lokala lärarföreningar samt med hjälp av kommunernas bildningschefer och webbinformation.

– Vi blev förvånade över att det finns regioner i norra Österbotten med ett iögonenfallande lågt antal lektioner. Vi funderar förstås om det handlar om överenskommelser beslutsfattare emellan, funderade Holmlund.

Enligt Holmlund försvårades undersökningen av att kommuner kategoriserar främst stöd- och specialundervisning olika. En del kommuner räknar in stödundervisningen i timresursen, medan andra separerar kostnaderna.

– Beslutsfattarna och tjänstemännen borde betrakta stöd- och specialundervisning på samma sätt som specialsjukvården i kommunernas budgetering. Budgetramar måste finnas, men eftersom det är svårt att uppskatta de behov som under året kan uppstå, borde kostnaderna få överskridas och budgeten endast vara riktgivande, menade Holmlund.

 

Här hittar du en sammanfattning av resultaten från undersökningen:  Hur mycket undervisning får eleverna?

***
NÄRMARE INFORMATION GER
Christer Holmlund, förbundssekreterare, 040 532 98 00, christer.holmlund@fsl.fi
Martina Landén-Westerholm, informatör, 040 595 08 17, martina.landen-westerholm@fsl.fi

De flesta förtroendemän som svarat på FSL:s undersökning uppger att de avslutade samarbetsförhandlingar inte har lett till att lärare permitterats. Det tyder på att beslutsfattarna i våra svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner är modiga och vågar satsa på våra barn och unga också i tuffa tider, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

(more…)

Coronapandemin ökade rektorernas stress och minskade deras arbetsmotivation. Enligt den nya rektorsbarometern försämrades rektorernas välbefinnande i arbetet märkbart under coronatiden. Det är alarmerande men viktiga resultat som kommer fram i undersökningen, säger Kaj Holmbäck, rektor för Donnerska skolan i Karleby och styrelsemedlem i Finlands rektorer.

(more…)