Category: Uttalanden

Endast tre procent av lärarna och rektorerna i grundskolan anser att resurserna för att uppfylla det så kallade trestegsstödet är tillräckliga. Skillnaderna mellan skolorna är stora och ojämlikhet har uppstått. För att garantera elevernas lagstadgade rätt till stöd i skolan måste bland annat grundfinansieringen öka och dokumentationen förenklas. 

 

År 2011 blev det så kallade trestegsstödet en lagstadgad rättighet för elever i grundskolan och ersatte det tidigare systemet med att överföra elever till specialundervisning. Syftet med trestegsstödet är att stärka elevens rätt till stödformer i undervisningen, bl.a. genom att ge stöd direkt då behovet uppstår. De nya stödformerna har inneburit att undervisningen i allt större grad differentieras för att beakta elevens behov.

 

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har tillsammans med Finlands Svenska Lärarförbund FSL undersökt trestegsstödet och dess förverkligande. Över 500 lärare och rektorer har tillfrågats och resultaten är oroväckande.  Endast 3 % anser att resurserna för trestegsstödet är tillräckliga.

 

För att trestegsstödet ska kunna förverkligas måste först och främst grundfinansieringen ökas.

 

– Det räcker inte med olika statliga projektpengar. De är kortsiktiga och innebär en hel del pappersarbete, säger Christer Holmlund, förbundsordförande vid FSL.

 

Långt ifrån alla skolor kan garantera tillräckliga stödformer för eleverna. Endast 66 procent av de tillfrågade anser att elever i behov av stöd får den specialundervisning de behöver.

 

– Rätten till stöd får inte hänga på var man bor. Undersökningen visar att lagen inte uppfylls överallt, säger Holmlund.

 

Trestegsstödet har ökat lärarnas arbetsbelastning

 Över 90 procent av lärarna anser att arbetstiden har ökat i och med trestegsstödet. Det är framför allt uppgörandet av pedagogiska dokument som tar tid. FSL anser därför att dokumentationen för trestegsstödet måste förenklas. Det behövs bättre blankettbottnar, modelltexter och elektroniska system.

 

– Inom ramen för lärarnas arbetstid borde man reservera tid för uppgörande av de pedagogiska dokument trestegsstödet förutsätter, säger Holmlund.

 

Lärartätheten måste regleras i lag

OAJ och FSL förespråkar att antalet lärare per elever regleras i lag enligt följande förhållande:

• Åk 1-2 i förhållandet 1:18
• Åk 3-9 i förhållandet 1:20

Elevantalet bör dessutom justeras beroende på antalet elever inom det intensifierade och särskilda stödet. För en elev med intensifierat stöd skulle koefficienten vara 1,5 och för en elev med särskilt stöd 2.

 

– Det här skulle garantera mer hanterliga grupper och göra det möjligt för lärare att samarbeta kring lite större grupper och göra undervisningen mer flexibel, säger Holmlund.

 

Större befogenheter till Regionförvaltningsverken

Regionförvaltningsverket borde på eget initiativ kunna granska hur elevernas rättigheter uppfylls, i synnerhet eftersom elevernas tillgång till intensifierat eller särskilt stöd varierar mycket.

 

– Det nuvarande systemet med klagan är ineffektivt, långsamt och byråkratiskt, säger Holmlund som menar att det finns ett behov av en myndighet som övervakar utan att en klagan behövs.

 

***

För mer information och statistik hänvisar vi till vår presentation i power point-format: Trestegsstödet_undersökningsresultat_FSL

 

Kontakta gärna oss:

Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 98 00, christer.holmlund@fsl.fi

Jan-Mikael Wikström, förbundssekreterare, 020 749 54 67, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi  

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 99 59, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

 

Resultaten från vår undersökning om trestegsstödet bekräftar dessvärre det vi har haft på känn en längre tid. Resultaten ger oss belägg för att fortsätta markera att det behövs mer resurser, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund FSL, vid öppningen av FSL-fullmäktiges vårmöte i Tammerfors den 26 april 2017.

 

För en dryg vecka sedan publicerade Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Finlands Svenska Lärarförbund FSL resultaten från en undersökning om trestegsstödet och dess förverkligande. Resultatet visar att elevernas rätt till stöd i skolan inte kan garanteras och att endast 3 procent av de 500 tillfrågade lärarna och rektorerna anser att resurserna räcker till.

 

– För att trestegsstödet ska kunna förverkligas måste grundfinansieringen helt enkelt öka. Svårare än så är det inte, säger Christer Holmlund, FSL:s förbundsordförande.

 

Han poängterar att trestegsstödet är en lagstadgad rättighet som alla elever borde garanteras. För tillfället har skolorna ojämlika möjligheter att ge elever i behov av stöd den specialundervisning de skulle behöva.

 

 – Vi lärare och rektorer vill ge barn och ungdomar det som de har rätt att få, vi vill leverera utgående från rådande styrdokument. Korsdraget som uppstår mellan förväntningarna och verkligheten tar bort glädjen i lärarnas arbete, säger Holmlund.

 

Undersökningen visar också tydligt att tiden lärarna sätter på uppgörandet av pedagogiska dokument har ökat. Att minska på dokumentationen inom trestegsstödet är enligt Holmlund mycket viktigt.

 

– Tiden våra lärare och rektorer nu lägger på dokumentationsprocesserna är tid bort från eleverna, säger Holmlund.

 

Mer information om trestegsundersökningen och pressmeddelandet från den 20 april 2017 hittar du här: http://www.fsl.fi/fsl-informerar/uttalanden/3612-elevernas-raett-till-stoed-i-skolan-foerverkligas-inte-resurserna-allt-foer-knappa

 

***

Kontakta oss

Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, 040 532 98 00

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, 040 686 99 59

 

Skillnaderna är osannolikt stora. Visst misstänkte vi att det finns variationer i antalet undervisningstimmar som kommunerna erbjuder eleverna. Men lektioner motsvarande en hel termin under en elevs skoltid – det är mycket illa, säger förbundssekreterare Christer Holmlund.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL har granskat skillnader i antalet lektioner som kommunerna i Svenskfinland erbjuder eleverna. Enligt undersökningen är skillnaderna i de svenskspråkiga skolorna stora.

– Vi var förberedda på skillnader, men det spektrum vi rör oss i är osannolikt brett. Skolan är inte likvärdig i Svenskfinland idag. En elev som varje vecka får till exempel tre timmar mera undervisning än jämnåriga i en annan kommun står på en egen startlinje, sade Christer Holmlund i Vanda på torsdagen den 8 mars 2012.

Idag ställer lagstiftningen krav på att varje kommun måste erbjuda eleverna minst 222 årsveckotimmar fördelade mellan årskurserna 1-9. Kommunerna har dock möjlighet att själva besluta om att arrangera ett större antal undervisningstimmar än det lagstadgade. Idag ligger medeltalet på 234,32 årsveckotimmar.

– Vi är glada att se att alla kommuner erbjuder lektioner utöver minimigränsen, men samtidigt är vi oroade över de regionala skillnaderna. När vi dessutom har skolor inom en och samma kommun som erbjuder olika mycket undervisning, inser man att nu spelar det roll var barnfamiljerna bor, konstaterade Holmlund.

I undersökningen kollades så gott som alla kommuner med svenskspråkiga skolor. Uppgifterna samlades in med hjälp av FSL:s lokala lärarföreningar samt med hjälp av kommunernas bildningschefer och webbinformation.

– Vi blev förvånade över att det finns regioner i norra Österbotten med ett iögonenfallande lågt antal lektioner. Vi funderar förstås om det handlar om överenskommelser beslutsfattare emellan, funderade Holmlund.

Enligt Holmlund försvårades undersökningen av att kommuner kategoriserar främst stöd- och specialundervisning olika. En del kommuner räknar in stödundervisningen i timresursen, medan andra separerar kostnaderna.

– Beslutsfattarna och tjänstemännen borde betrakta stöd- och specialundervisning på samma sätt som specialsjukvården i kommunernas budgetering. Budgetramar måste finnas, men eftersom det är svårt att uppskatta de behov som under året kan uppstå, borde kostnaderna få överskridas och budgeten endast vara riktgivande, menade Holmlund.

 

Här hittar du en sammanfattning av resultaten från undersökningen:  Hur mycket undervisning får eleverna?

***
NÄRMARE INFORMATION GER
Christer Holmlund, förbundssekreterare, 040 532 98 00, christer.holmlund@fsl.fi
Martina Landén-Westerholm, informatör, 040 595 08 17, martina.landen-westerholm@fsl.fi

 

FSL har i samband med skolstarten utrett hur samarbetsförhandlingsläget ser ut i Svenskfinland. Av 37 huvudförtroendemän eller förtroendemän uppger knappt hälften att man har avslutat samarbetsförhandlingar och av dessa resulterade 16 procent i permitteringar. Endast ett fåtal kommuner permitterar lärare i grundskolan.

– Man räddar inte kommunekonomin genom att spara in på skola och utbildning och det känns betryggande att de flesta beslutsfattarna förstår det här, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.

Damlin konstaterar att utbildningsanordnarna antagligen tagit emot statliga understöd som de inte vill tvingas betala tillbaka. 

– Minister Li Anderssons tydliga uttalande om att man måste betala tillbaka understödet om man permitterar har gått hem verkar det som, säger Damlin.

 

Det handlar om barnens rättigheter

FSL ställer sig bakom uppmaningen till kommunerna (Kommuntorget.fi 14.8.2020) om att höja skatterna framom att skära i skolorna. Det handlar inte enbart om att garantera utbildningspersonalen en möjlighet att följa läroplanen och erbjuda en trygg skolmiljö utan också om barnens rättigheter.

– Frågar vi våra barn och unga, och det borde vi, tror jag de allra flesta vill gå till skolan och delta i undervisningen med sina lärare. Det är inte våra barn och unga som ska ta smällen nu, alla skattebetalare måste dela på ansvaret, säger Damlin. 

Höstterminen kommer med stor sannolikhet präglas av specialarrangemang och för att kunna sköta undervisningen och skolvardagen på bästa möjliga sätt behövs varenda en lärare och rektor. 

– Jag hoppas på modiga beslutsfattare framöver som ser skolan för den trygga samhällsinstitution den är och vågar satsa på våra barn och unga och deras framtid, säger Damlin. 

Undersökningen genomfördes som en webbenkät 12.8-25.8.2020 och sändes ut till 52  respondenter, varav 37 deltog i undersökningen.

Kontakta oss: 

Inger Damlin, förbundsordförande; tfn: 040 089 7300, inger.damlin@fsl.fi

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, tfn: 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi 

Det praktiska ansvaret för att upprätthålla utbildningen i krisförhållanden vilar långt på rektorernas axlar och deras roll som garant för hela arbets- och skolgemenskapens välbefinnande har ökat. Att ansvara för den här uppgiften sätter sina spår, enligt den nya rektorsbarometern är andelen entusiastiska rektorer 25 procent mindre än för ett år sedan.

– Energinivån är inte den samma som den brukar vara. Däremot känner jag att mitt jobb är mer betydelsefullt än någonsin förr, att jag gör skillnad, säger Mia Förars-Pöytäniemi, rektor för Västersundoms skola och Dickursby skola i Vanda.

– Jag tycker att den senaste perioden har varit belastande rent psykiskt. I fredags fick vi besked om att en årskurs skulle undervisas på distans och vi fick lägga om planerna för att kunna genomföra provperioden som nu är på gång. Igår fick ett nytt besked om att det blir distansundervisning för hela skolan, vilket gör att vi får ändra på planerna igen, säger Marina Sjöholm, rektor för Tölö gymnasium.

Andelen entusiastiska rektorer har minskat med 25 % på ett år. 48 % av rektorerna riskerar utmattning, 18 % är redan utmattade. Finlands rektorer levererar mer resultat från den senaste rektorsbarometern, klicka här.

 

”Vi måste kunna synliggöra vår arbetstid”

Rektorsbarometern utreder de finländska rektorernas välbefinnande och hälsa och är en del av det internationella forskningsprojektet Principal Health and Wellbeing. I Finland är det pedagogie professor Katariina Salmela-Aro som ansvarar för insamlingen av data. Den första rektorsbarometern gjordes för ett år sedan på initiativ av Finlands rektorer (SuReFiRe). Nu kan man jämföra årets resultat med fjolårets.

Rektorerna hinner inte utföra alla uppgifter, än mindre upprätthålla sitt eget kunnande.

Förra året hörde uppgav 46 procent av rektorerna att de känner sig entusiastiska men efter coronavåren utgör denna grupp endast 34 procent. Andelen entusiastiska rektorer har således minskat med nästan 25 procent.

– Det är alarmerande men viktiga resultat som kommer fram i undersökningen, säger Kaj Holmbäck, rektor för Donnerska skolan i Karleby och styrelsemedlem i Finlands rektorer.

Det behövs mer rektorsresuser för att bland annat kunna utveckla modeller för biträdande rektorer. Rektorerna hinner inte utföra alla uppgifter, än mindre upprätthålla sitt eget kunnande.

Både Sjöholm och Förars-Pöytäniemi upplever att en allt för stor del av arbetstiden måste vikas till olika förfrågningar, det kan handla om att distribuera information, enkäter och andra förfrågningar.

– Vi blir ofta flaskhalsar för sådant som kunde ha skickats direkt till personalen, säger Förars-Pöytäniemi.

Rekryteringen av rektorer är inte alltid så lätt och undersökningens resultat vittnar om att något måste göras för att höja yrkets dragningskraft.

– Rektorerna är en ganska liten grupp de är i nyckelposition i skolans verksamhet, säger Holmbäck.

 

Ljuset har bränts i båda ändarna

Ansvaret för eleverna och studerandena och osäkerheten kring hur skolvardagen kan arrangeras på bästa möjliga sätt, är det som tär mest på krafterna just nu.
Enligt den färska rektorsbarometern är 34 procent av rektorerna entusiastiska, 48 procent riskerar arbetsutmattning och 18 procent är redan utmattade. En tredjedel av rektorerna upplevde en hög arbetsmotivation och låg arbetsrelaterad utmattning under coronavårens särskilda undervisningsarrangemang.

– Vi har ett bra arbetsklimat men det är stressigt. Tanken på att vi nu går in för distansundervisning på obestämd tid skapar en osäkerhet. Alla lärare försöker stöda studerandena så gott det går men vi kanske inte lyckas nå alla, säger Sjöholm.

 

Kontakta oss:

Inger Damlin, förbundsordförande, inger.damlin@fsl.fi, 040 532 9800 (kommentarer)
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, 040 686 9959 (för kontaktuppgifter till rektorerna i pressmeddelandet)