Category: Uttalanden

Det måste ske en positiv utveckling av lärarnas löner, det anser Finlands Svenska Lärarförbunds fullmäktige som har samlats för höstmöte i Tammerfors. De offentligt anställdas löner kan inte fortsätta släpa efter den privata sektorn.

 

En högutbildad och kompetent personal inom utbildningssektorn har länge varit ett av Finlands starkaste varumärken. Den negativa löneutvecklingen riskerar att rubba detta. När lönen inte håller en konkurrenskraftig nivå riskerar vi att intresset för lärarutbildningen försvagas och att lärarna söker sig till övriga nordiska länder och andra områden.

 

Finlands Svenska Lärarförbund anser att det behövs ett långsiktigt löneprogram som garanterar att utbildningspersonalens löner håller en konkurrenskraftig nivå. Utvecklingen där den privata sektorn drar ifrån får inte fortsätta.

 

Den offentliga sektorn, med skola och utbildning i spetsen, upprätthåller vårt välfärdssamhälle. Irritationen hos lärarna är stor när varken arbetsinsatsen eller den allmänna löneutvecklingen syns i lönerna.

 

Den offentliga sektorns anställda har dragit konkurrenskraftsavtalets tyngsta lass i och med nedskärningar i semesterpenningen. I de kommande löneförhandlingarna måste löntagarna kompenseras för detta.

 

För mer information, kontakta:

Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, tfn: 040 532 9800
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn: 040 686 9959

Från att de första symtomen påträffas bland elever och lärare, till att skolfastigheten konstateras mögelskadad tar det allt för länge och är ytterst krångligt, anser rektorsgruppen vid Finlands Svenska Lärarförbund.

 

– Så mycket energi går åt till att ha torra väggar och huset i skick, konstaterar Agneta Torsell, som är rektor vid Bemböle skola, Lagstads skola och Rödskogs skola i Esbo och har erfarenhet av inneluftproblem.

 

Rektorernas roll när det kommer till inneluftproblem är komplicerad. De har det yttersta ansvaret för personalen och eleverna i skolan men begränsade möjligheter att som hyresgäst påverka fastighetens skick.

 

– Som rektor måste man känna till exakt vem man ska ringa för att det ska hända något. Om man inte envist bryter arm blir ingenting gjort, säger Torsell.

 

Rektorerna saknar egen personal med ansvar för skolfastigheterna

Rektorerna vid FSL är missnöjda över hur städ-, gårdskarls- och vaktmästaruppgifterna sköts i dagsläget.

 

– Man gör fel när man sparar in på den här personalen. Om skolorna skulle ha egna städare och vaktmästare som känner till och bryr sig om byggnaderna skulle man kanske lättare upptäcka fuktskador, säger Elise Kurtén, rektor vid Sirkkala skola i Åbo.

 

En tydlig handlingsplan behövs

Utbildningsanordnarna måste ha en handlingsplan för situationer när en misstanke om inneluftproblem väcks i en skola, det här för att minska på rektorns arbetsbörda och klargöra arbetsfördelningen mellan hyresgästen och hyresvärden.

 

FSL yrkar på skärpta och mera bindande kvalitetskriterier och inspektioner av skolfastigheterna.

 

– Allt för stora inbesparingar har gjort att underhåll och skötsel av skolbyggnaderna inte fungerar. Rektorerna hamnar i kläm här, säger FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund.

 

Mer information:
Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, tfn: 040 532 9800
Agneta Torsell, rektor vid Bemböle skola, Lagstads skola och Rödskogs skola, tfn: 09 816 32670
Elise Kurtén, rektor vid Sirkkala skola, tfn: 050 432 3658
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi , tfn: 040 686 995

 

Nästan 40 procent av lärarna och rektorerna uppger att deras hälsa har försämrats på grund av inneluftproblem det senaste året. Hur länge kan vi stå och se på när en hel yrkeskår blir sjuk, frågar sig Christer Holmlund, förbundsordförande på Finlands Svenska Lärarförbund.

 

OAJ:s och Åbo universitets omfattande undersökning om inneluften i skolorna, i vilken FSL:s medlemmar har deltagit, visar att det är fastigheter byggda år 1960-1980 som orsakar mest hälsoproblem. De reparationer man har gjort har inte haft någon märkbar inverkan på personalens hälsa.

 

– Gör om gör rätt, även om det innebär att man måste bygga helt nytt. Det lönar sig inte att slösa pengar på tillfälliga lösningar som är slitsamma för rektorerna och lärarna, säger Holmlund.

 

Undersökningen påvisar tydliga samband mellan exponering för mögel och till exempel astma och kronisk bronkit.

 

– Allt för ofta tas personalen inte på allvar och man måste överbevisa sina symptom. Det behövs en uppdatering av lagstiftningen som tydligare förpliktigar till åtgärder och erkänner det här som en yrkessjukdom, säger Holmlund.

 

Tre nedslag i Svenskfinland

Problem med inneluften är numera vardag för många lärare och rektorer i Svenskfinland. Camilla är en av många lärare vars hälsa har äventyrats på grund av en ohälsosam inneluft.

 

– Jag fick illröda ögon, hade huvudvärk och ständig stegring. Jag blev sjukskriven och kunde inte återvända till mitt gamla klassrum utan måste flytta ut ur byggnaden.

 

Det tog två år för Camilla att bli någotsånär återställd. En efter en blir hennes kolleger sjuka i den mögeldrabbade byggnaden och måste flytta ut.

 

– Det här är inte hållbart och jag tror att politikerna nu börjar inse det.

 

I över två år tampades Elise Kurtén, rektor vid Sirkkala skola i Åbo, med inneluftproblem i en av skolbyggnaderna. Hon säger att processen var otroligt jobbig och att det saknades en handlingsplan.

 

– De här problemen tär på alla. Som rektor måste man ha massor med ork och mod. Man kommer inte långt med att vara snäll.

 

Kurténs hälsning till de som är mitt uppe i en liknande process:

 

– Våga vara krävande, ingen ska finna sig i problemet! Det är också viktigt att vara lyhörd eftersom vi alla reagerar med så olika symptom.

 

Lovisanejdens högstadieskola är inne på sitt andra läsår i baracker. Trots den obefintliga skolgården, trånga matsalen och bristen på förvaringsutrymmen tycker läraren Leif Holmberg att situationen är bättre nu än då när undervisningen var utlokaliserad.

 

– Då åkte man hela tiden runt mellan olika lokaler och träffade aldrig sina kolleger i veckorna. Jag hade mitt lektionsmaterial i bilen.

 

Holmberg längtar efter den nya skolan med ändamålsenliga utrymmen och en ordentlig skolgård för eleverna. Fram till hösten 2019 är det ändå skolliv i baracker som gäller.

 

– Vi gör så gott vi kan med undervisningen men det är klart att det blir en del speciallösningar. Man måste vara ganska kreativ.

 

Inneluftproblemen måste prioriteras på nationell nivå

FSL och OAJ yrkar på ett tioårigt nationellt åtgärdsprogram för att garantera tillräckliga resurser för både nybyggen och underhåll. Det här problemet kan inte enbart belasta kommunernas ekonomi.

 

– Kommunen har en skyldighet att utreda och åtgärda problem i skolfastigheterna men staten måste inse att det här är ett riksomfattande problem och skjuta till pengar, säger Holmlund.

 

FSL efterlyser en kartläggning över hur de finlandssvenska skolfastigheterna mår.

 

– Inneluftproblemen är så stora att de till och med kan bli en avgörande faktor i rekryteringen av lärare i framtiden, säger Holmlund.

 

Här hittar du resultaten från Inneluftundersökningen 2017.

Här hittar du OAJ:s svenskspråkiga pressmeddelande.

I Inneluftundersökningen 2017 deltog sammanlagt 4920 OAJ- och FSL-medlemmar. 81 % av respondenterna jobbar i kommuner eller samkommuner. Materialet har samlats in av Åbo universitet.

Frågor? Ta gärna kontakt:
Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, tfn: 040 532 9800
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn: 040 686 9959

Den 5 oktober 2017 firar vi på Finlands Svenska Lärarförbund Världslärardagen och hyllar alla lärare för det oumbärliga jobb de gör. Samtidigt är vi tvungna att slå larm om lärarprofessionens utveckling. Lärarna vill dela sin tid med eleverna, inte syssla med en massa administrativa uppgifter, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL.

 

Över 80 procent av FSL-medlemmarna uppger att deras arbetsmängd har ökat under de senaste åren. Det är dokumentation, möten och läroplansarbete som har ökat mest, visar vår medlemsundersökning från 2017: Arbetsmängd och -uppgifter.

 

Många känner sig frustrerade över de skolreformer som sätter undervisningen i andra hand och som leder till att administrativa uppgifter tar över en allt större del av lärarjobbet.

 

– Lärarna är professionella och ambitiösa i sitt yrke. Därför blir de blir stressade när de tvingas minska planeringen av undervisningen på grund av alla andra uppgifter som måste skötas under dagen, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid FSL.

 

Under Finlands jubileumsår är det läge att reflektera över vår skola och vad våra lärare har för betydelse för nationens framgång inom fostran och utbildning.

 

– Vi har en högklassig utbildning som levererar proffsiga pedagoger som nu tyvärr känner sig begränsade i utövandet av sitt yrke, säger Holmlund.

 

Bevara lärarstatusen

Lärarprofessionen har en hög status i Finland, vilket är viktigt för att kunna garantera en kvalitativ skola. För att upprätthålla den här statusen måste lärare få vara lärare och jobba med det som de är utbildade för.

 

Det handlar om att ha tid för det som är viktigt i skolan, undervisa eleverna och skapa en trygg och inspirerande skolmiljö, säger Holmlund.

 

Viktigt att tänka praktiskt när skolan utvecklas

Skolutvecklingen måste utgå från en konsekvensanalys där man noggrant bedömer vilka följder en förändring har på lärarnas arbetsbild, något man inte gjort i samband med den senaste läroplansreformen till exempel.

 

– I teorin låter den bra men i praktiken ser det annorlunda ut. Till exempel digitaliseringen och trestegsstödet har medfört en hel del jobb för lärarna, säger Holmlund och hänvisar bland annat till den mängd planer och möten som lärarna nu skriver och deltar i.

 

Det faktum att många skolbyggnader är ohälsosamma har också direkta negativa konsekvenser på lärarjobbet och skolvardagen.

 

Tillräckligt många lärare – en förutsättning

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Finlands Svenska Lärarförbund FSL vill i lag reglera antalet lärare per elev:

• Åk 1-2 i förhållandet 1:18
• Åk 3-9 i förhållandet 1:20

En tillräcklig lärartäthet skulle minska arbetsbelastningen och lätta på de administrativa uppgifterna. Dessutom skulle rätt personaldimensionering förbättra möjligheterna till hanterbara undervisningsgrupper och ett ökat samarbete.

 

Frågor? Ta gärna kontakt:

Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, tfn: 040 532 9800
Jens Mattfolk, ombudsman, jens.mattfolk@fsl.fi, tfn: 020 749 5470
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn: 040 686 9959

Bästa kommunpolitiker, som förtroendevald har du möjlighet och skyldighet att jobba för en trygg och kvalitativ skola för både lärare och elever.

 

Utbildning är nyckeln till framgång och ett av kommuns viktigaste ansvarsområden idag. Finlands Svenska Lärarförbund vill med den här hustavlan göra dig uppmärksam på tre angelägna frågor där du som beslutsfattare kan göra en skillnad.

{turnjs FSLs-hustavla-för-kommunala-beslutsfattare_webb}

 

För mer information kontakta:

Förbundsordförande Christer Holmlund. christer.holmlund@fsl.fi, tfn: 020 749 54 65

Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn: 040 686 9959

 

 

Lärarna behöver ett nytt arbetstidssystem. Systemet med undervisningsskyldigheter är föråldrat. Nu är det dags att göra försök med årsarbetstid för lärare, föreslår Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund FSL.

 

Christer Holmlund vill pröva på ett nytt arbetstidssystem för lärare. Vid öppningen av FSL-fullmäktiges höstmöte konstaterade Holmlund att arbetstiden med undervisningsskyldigheter som grund inte längre fungerar.

 

– Idag saknar lärarnas arbetstid gränser. Vi har inget tak för arbetstiden; undervisningsskyldigheterna utgör bara en miniminivå. Att systemet inte fungerar blir tydligt då mycket är på gång inom skolvärlden. Lärarna överhopas av arbete och många känner att de inte räcker till, sade Christer Holmlund.

 

Nästan alla lärare jobbar i ett arbetstidssystem som utgår från undervisningen i klass. Det innebär att mycket lärararbete inte syns i arbetstiden eller lönen.

 

– Undervisningen i klass är bara en liten del av allt arbete som lärarna gör. En årsarbetstid skulle bättre spegla allt arbete lärarna gör. Uppgörande av planer och annan dokumentation, utveckling av skolan och undervisningen, bedömning, samarbete med föräldrar, kolleger, myndigheter och stödpersonal, skötsel av undervisningsmaterial och klassrumsmiljön – bland annat det här arbetet är idag svårt att beräkna och beakta, konstaterade Christer Holmlund.

 

Flera undersökningar har under den senaste slagit larm om lärarnas arbetsbelastning.

 

– Många lärare är driftiga och jobbar långa dagar med att utveckla skolan och undervisningen och finnas till hands för elever och föräldrar. Jag är stolt över att få representera alla ambitiösa och professionella lärare, men det är min uppgift att slå larm när lärarnas ork verkar tryta. Trötta och stressade lärare är inte bra för våra elever. Lärarna behöver att bättre arbetstidssystem; för elevernas och för sin egen skull, sade Christer Holmlund.

 

***

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL
Tammerfors den 10 november 2016
Talreferat från öppningen av förbundsfullmäktiges höstmöte

 

Kontakta gärna oss:
• Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, tfn 040 532 98 00 (kommentarer)
• Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn  040 686 99 59 

 om lärarnas undervisningsskyldigheter: www.fsl.fi/rad-och-stod/arbetstid-och-usk 

Kontakta FSL:s kommunikatör Frida Holmberg om du vill ha mera information, en kommentar av förbundet eller tillgång till äldre uttalanden.

 

E-post:  frida.holmberg@fsl.fi tfn: 040 686 99 59

 

Här hittar du kontaktuppgifter till vår förbundsordförande och övrig personal på FSL:s förbundskansli och pressbilder.

Endast tre procent av lärarna och rektorerna i grundskolan anser att resurserna för att uppfylla det så kallade trestegsstödet är tillräckliga. Skillnaderna mellan skolorna är stora och ojämlikhet har uppstått. För att garantera elevernas lagstadgade rätt till stöd i skolan måste bland annat grundfinansieringen öka och dokumentationen förenklas. 

 

År 2011 blev det så kallade trestegsstödet en lagstadgad rättighet för elever i grundskolan och ersatte det tidigare systemet med att överföra elever till specialundervisning. Syftet med trestegsstödet är att stärka elevens rätt till stödformer i undervisningen, bl.a. genom att ge stöd direkt då behovet uppstår. De nya stödformerna har inneburit att undervisningen i allt större grad differentieras för att beakta elevens behov.

 

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har tillsammans med Finlands Svenska Lärarförbund FSL undersökt trestegsstödet och dess förverkligande. Över 500 lärare och rektorer har tillfrågats och resultaten är oroväckande.  Endast 3 % anser att resurserna för trestegsstödet är tillräckliga.

 

För att trestegsstödet ska kunna förverkligas måste först och främst grundfinansieringen ökas.

 

– Det räcker inte med olika statliga projektpengar. De är kortsiktiga och innebär en hel del pappersarbete, säger Christer Holmlund, förbundsordförande vid FSL.

 

Långt ifrån alla skolor kan garantera tillräckliga stödformer för eleverna. Endast 66 procent av de tillfrågade anser att elever i behov av stöd får den specialundervisning de behöver.

 

– Rätten till stöd får inte hänga på var man bor. Undersökningen visar att lagen inte uppfylls överallt, säger Holmlund.

 

Trestegsstödet har ökat lärarnas arbetsbelastning

 Över 90 procent av lärarna anser att arbetstiden har ökat i och med trestegsstödet. Det är framför allt uppgörandet av pedagogiska dokument som tar tid. FSL anser därför att dokumentationen för trestegsstödet måste förenklas. Det behövs bättre blankettbottnar, modelltexter och elektroniska system.

 

– Inom ramen för lärarnas arbetstid borde man reservera tid för uppgörande av de pedagogiska dokument trestegsstödet förutsätter, säger Holmlund.

 

Lärartätheten måste regleras i lag

OAJ och FSL förespråkar att antalet lärare per elever regleras i lag enligt följande förhållande:

• Åk 1-2 i förhållandet 1:18
• Åk 3-9 i förhållandet 1:20

Elevantalet bör dessutom justeras beroende på antalet elever inom det intensifierade och särskilda stödet. För en elev med intensifierat stöd skulle koefficienten vara 1,5 och för en elev med särskilt stöd 2.

 

– Det här skulle garantera mer hanterliga grupper och göra det möjligt för lärare att samarbeta kring lite större grupper och göra undervisningen mer flexibel, säger Holmlund.

 

Större befogenheter till Regionförvaltningsverken

Regionförvaltningsverket borde på eget initiativ kunna granska hur elevernas rättigheter uppfylls, i synnerhet eftersom elevernas tillgång till intensifierat eller särskilt stöd varierar mycket.

 

– Det nuvarande systemet med klagan är ineffektivt, långsamt och byråkratiskt, säger Holmlund som menar att det finns ett behov av en myndighet som övervakar utan att en klagan behövs.

 

***

För mer information och statistik hänvisar vi till vår presentation i power point-format: Trestegsstödet_undersökningsresultat_FSL

 

Kontakta gärna oss:

Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 98 00, christer.holmlund@fsl.fi

Jan-Mikael Wikström, förbundssekreterare, 020 749 54 67, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi  

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 99 59, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi