Category: Uttalanden
Här hittar du FSL:s pressmeddelanden, mötesuttalanden och utlåtanden.
Kontakta mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn 040 686 9959 om du vill ha tag på ett äldre uttalande.
-
Christer Holmlund: Skolan ska inte bära ansvaret för Move!-testet
Move!-testets syfte är inte pedagogiskt och hör därför inte hemma i skolan, säger Finlands svenska lärarförbunds ordförande Christer Holmlund. Gymnastiken ska, i likhet med andra ämnen, fokusera på elevens väg till en hållbar livsstil.
-
För stora gruppstorlekar i Lojo – inbesparingar leder till säkerhetsrisker i skolan
Det är en stor utmaning, säger timläraren Anette Grund-Korhonen om situationen i Källhagens skola. Staden Lojos sparprogram har inneburit konkreta försämringar för skolan. Undervisningsgruppen inom textilslöjden till exempel är alldeles för stor. Det är en säkerhetsrisk, säger Anna Idman, ordförande för Kustvägens Lärarförening.
-
Mattias Fagerholm ny chefredaktör för Läraren
PeM Mattias Fagerholm, 47, har av styrelsen för Finlands svenska lärarförbund FSL valts till ny chefredaktör för tidningen Läraren. Fagerholm jobbade som klasslärare i Kyrkslätt i fem års tid innan han sökte sig till journalistikens värld. Han har jobbat vid Yle i 15 års tid. Senast har han fungerat som verksamhetsledare vid tankesmedjan Agenda, som utgör en del av Svenska Bildningsförbundet.
-
FSL efterlyser sakligt bemötande i skolan – ”Finns rum för förbättring”
Undervisningspersonalen får ofta utstå osakligt bemötande och mobbning i skolan, visar OAJ:s senaste Arbetslivsbarometer. FSL vill inför skolstarten mana till en positiv dialog mellan personal, elever och vårdnadshavare. Feedback ska man rikta direkt till läraren eller rektorn, inte skriva i Wilma eller på sociala medier, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund.
-

FSL:s kongress sätter press på nästa regering – så här vänder ni skolutvecklingens negativa trend
Sittande och tidigare regeringars nedskärningar och reformer har varit ödesdigra för utbildningssektorn. Yrkeskåren är slutkörd och kräver en förändring. Finlands Svenska Lärarförbunds kongress sänder ett tydligt budskap till kommande regering.
Det är hög tid att rikta blickarna mot riksdagsvalet våren 2019 och nästa regeringsperiod. För att garantera kvaliteten på utbildningen förutsätter FSL:s kongress att man i ett nytt regeringsprogram tar till rejäla åtgärder och beaktar följande tre saker:
Mer pengar måste investeras
FSL:s förbundskongress kan konstatera att det varit många dystra år för den finländska skolan och utbildningen. Det krävs omfattande investeringar för att vända trenden. Det räcker inte med att få tillbaka de pengar man tidigare sparat in, grundfinansieringen måste öka. Kraven och förväntningarna på skolan växer ständigt och resurseringen måste följa samma takt.
Det finns ett flertal problem i dagens skola som direkt hänger ihop med en bristande finansiering. Det lagstadgade trestegsstödet, som ska garantera alla elever i grundskolan stöd under sin skolgång, går inte att uppfylla med dagens medel. Grupperna är för stora, integreringen och inkluderingen av elever med behov av stöd riskerar att misslyckas. Lärarna hinner inte tillgodose alla elevers behov.
Långsiktighet och lugn
Arbetslivsbarometern från maj 2018 går inte att misstolka, lärarnas och rektorernas ork tryter och engagemanget dalar. Resurserna för skolornas ledarskap är underdimensionerade, det behövs fler biträdande rektorer och mindre undervisning för föreståndare i små skolor.
Vi vill ha en riksdag, regering och minister som tänker långsiktigt och inte låter reformivern ta över. Att upprätthålla en kvalitativ utbildning fordrar långsiktighet och utvärdering av tidigare reformer. Projektpolitiken måste få ett slut.
Tillräckligt med personal
FSL:s kongress förutsätter att man ökar både lärar- och ledartätheten i skolan. Tillräckligt med personal som känner arbetsglädje och motivation är a och o för att elever och studerande ska må bra och trivas i skolan. FSL:s kongress betonar behovet av ett relationstal som säkerställer att det finns tillräckligt med lärare och ledare i skolan.
För elever i åk 1–2 behövs minst en lärare per 18 elever och för övriga årskurser i grundskolan samt yrkes- och gymnasieutbildningarna minst en lärare per 20 elever. För speciallärare bör relationen 1:100 gälla och för studiehandledare 1:200. För att garantera tillräcklig personalledning och närvaro krävs det också minst en chef per 20 underordnade.

***
Förbundskongressen är FSL:s högsta beslutande organ och sammankommer vart fjärde år. Runt 150 lärare och rektorer från hela Svenskfinland samlas den 6–7 juni 2018 på Hilton Hotell Fiskartorpet i Helsingfors för den tolfte ordinarie kongressen.
Kontakt:
Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
-

Christer Holmlund fortsätter som FSL:s förbundsordförande
Christer Holmlund från Esbo har fått fortsatt förtroende att leda Finlands Svenska Lärarförbund, FSL. Han omvaldes som förbundsordförande på kongressen i Helsingfors den 7 juni 2018, inga andra kandidater var uppställda i valet.
Holmlund, 50 år, har fungerat som förbundsordförande under perioden 2014–2018 och omvaldes för en ny mandatperiod på fyra år (2018-2022). Uppdraget sköts som ett heltidsarbete vid FSL:s kansli i Helsingfors.
En av de frågor som Holmlund tänker ta itu med gäller lärarsituationen i Svenskfinland och bristen på en tillförlitlig och tillräckligt omfattande utredning. Ministeriet gjorde en 2011 och det är alltför länge sedan.
– Eftersom ingen annan är villig att ta sig an det här uppdraget är det på sin plats att vi gör det. Utredningen ska inte enbart beröra klasslärare utan även se på övriga lärarkategorier. Vi vill bland annat få fram mer bakgrundsinformation kring lärarvikariaten och de så kallade ”nollavatalen” för timlärare.
I sitt tacktal på kongressen riktade Holmlund sig till förbundets medlemmar och uttryckte en vilja att stärka gemenskapen och solidariteten bland dem. Det lokala påverkansarbetet lyfte han fram som grunden i förbundets verksamhet.
– Det är på lokalnivå, ute på fältet, som vi fångar upp missförhållanden och utvecklingsbehov. Det är där den enskilda medlemmen kommer till tals. Det är lokalföreningarna som, genom olika kanaler, bäst kan föra ärenden vidare och vid behov ta till åtgärder. Därför är det av största vikt att våra föreningar mår bra.
Hangöbördige Holmlund är utbildad klasslärare och har bland annat jobbat som rektor i Grankulla och som ombudsman på förbundet samt innehaft en hel del fackliga förtroendeuppdrag.

***#fslkongress
#vivisarvägenFörbundskongressen är FSL:s högsta beslutande organ och sammankommer vart fjärde år. Runt 150 lärare och rektorer från hela Svenskfinland samlas den 6–7 juni 2018 på Hilton Hotell Fiskartorpet i Helsingfors för den tolfte ordinarie kongressen.
Ta kontakt:
Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fiPressbild från kongressen: Christer Holmlund_förbundskongressen 6-7.6.2018 (Foto: Frida Lönnroos)
-

”Politiska beslut har raserat den jämlika skolan i Finland”
Förbundsordförande Christer Holmlund gav både stat och kommun en känga i sitt öppningstal på Finlands Svenska Lärarförbunds kongress i Helsingfors den 6 juni 2018. Vi kan säkert alla hålla med om att statens och kommunernas ekonomi har varit ansträngd, men det är ingen förklaring eller ursäkt, sade han och syftade på den växande ojämlikheten i vårt skolsystem.
Skola och utbildning har under en längre tid nedvärderats i den finländska politiken och nedskärningarna har lett till att jämlikheten naggats i kanterna. Likvärdig utbildning och likvärdiga utbildningsmöjligheter har varit grundpelare i vårt skolsystem, men inte nu längre, konstaterade Holmlund i sitt öppningsanförande på FSL:s kongress.

– Jämlikheten har raserats via olika politiska beslut på regeringsnivå, men även på kommunal nivå i och med kommunernas självbestämmanderätt.
Holmlund lyfte fram stora variationer i bland annat timfördelningen, lärartätheten, undervisningsgruppernas storlek, resurserna för trestegsstödet och elevvården som indikatorer på att den finländska skolan inte längre är jämlik.
– Det råder inte brist på styrdokument men vi saknar lagstiftning som skyddar våra elever och studerande från skolorättvisor. Vi behöver skärpta kvalitetskrav på utbildningsanordnarna och de måste kunna ställas till svars när felprioriteringar har gjorts, sade Holmlund.
Ojämlikheten är inte bara en fråga som berör våra barn och unga, poängterade Holmlund.
– Det handlar också om vår yrkeskår som måste ges en ärlig chans att möta alla de krav som ställs på skola och utbildning idag.
***
#fslkongress
#vivisarvägenFörbundskongressen är FSL:s högsta beslutande organ och sammankommer vart fjärde år. Runt 150 lärare och rektorer från hela Svenskfinland samlas den 6–7 juni 2018 på Hilton Hotell Fiskartorpet i Helsingfors för den tolfte ordinarie kongressen.
Ta kontakt:
Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
Pressbild från kongressen: Christer Holmlund_förbundskongressen 6-7.6.2018 (Ange fotograf: Frida Lönnroos)
-

”Lärarna och rektorerna är inga bottenlösa brunnar”
Arbetsglädje och entusiasm förmår inte längre bära upp lärarnas och rektorernas välmående och trivsel. Lärarfacket OAJ:s färska arbetslivsbarometer vittnar om allt sämre arbetshälsa inom hela utbildningssektorn. Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, kräver linjedragningar som drar ner på reformtempot.
– Läraryrket är ett fantastiskt och underbart yrke. Men det är också ett yrke som präglas av hög arbetsbelastning, stress och dålig arbetsmiljö. Lärarna och rektorerna är inte bottenlösa brunnar, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund, FSL.
Han bekymrar sig för lärarnas och rektorernas ork i arbetet.Lärarfacket OAJ:s färska arbetslivsbarometer visar obönhörligen att utvecklingen går i fel riktning. Också FSL-medlemmar har deltagit i undersökningen, som speglar hela utbildningssektorn från förskolan till högskolorna.
Arbetsglädje, entusiasm och allmän tillfredsställelse i arbetet förmår inte längre bära upp lärarnas och rektorernas välmåga och trivsel. Belastningsfaktorerna är för många och samarbetet i arbetets tecken flyter inte lika väl som tidigare.

– Människonärheten har alltid utgjort en självklar och viktig del av läraruppdraget. Det är kärnan i jobbet. Lärarna vill faktiskt ge tid till precis alla elever och studerande. Arbetslivsbarometern visar tyvärr att arbetsbördan har blivit för stor och kärnan i lärarjobbet har urholkats, säger Holmlund.
Reformer har blivit ett svärord
Problemen med arbetshälsan och arbetsförmågan har förskjutits mot området för psykisk hälsa. En bidragande orsak är det ständigt återkommande reformerna, som ställer nya krav på lärarna och rektorerna. Oron och osäkerheten ökar.
– Reformer har blivit ett svärord för många lärare. Skolutveckling som medför merarbete utan att annat arbete försvinner är en utveckling i fel riktning. Skolutveckling måste innebära att saker och processer effektiveras och ersätter gamla processer och arbetssätt. Utveckling får inte vara att ständigt nya uppgifter läggs på lärarna, säger Holmlund.
Orken i lärarjobbet är inte en fråga, som berör endast lärarna. Den berör hela samhället.
– Det ligger faktiskt i allas intresse att lärarnas och rektorernas arbetsbörda inte blir för stor. Vi är en profession som tar ansvar och som förmår tänja på oss själva i det oändliga. Men arbetslivsbarometern visar att gränsen för detta är nådd. Lärarna och rektorerna måste ges möjligheterna att jobba under rimliga förhållanden, säger Holmlund.
Han kräver att larmsignalerna tas på allvar.
– Vi behöver linjedragningar som drar ner på reformtempot och skapar en god arbetsmiljö i skolan.
***
OAJ.s arbetslivsbarometer offentliggjordes den 15 maj 2018. I undersökningen deltog 1 127 lärare. Här kan du ladda ner en sammanfattning av resultaten.
För mer information:
Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, tfn: 040 532 9800
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn: 040 686 9959
-
”Bryt den tysta överenskommelsen om ett lönetak”
Vi hör ofta arbetsgivarna i huvudstadsregionen säga att det inte går att höja lärarlönerna, men det är inte sant. Så säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund, vid öppningen av förbundsfullmäktiges vårmöte i Tammerfors den 25 april 2018. Man är inte beredda att betala det som krävs för att kunna anställa behörig undervisningspersonal, säger han.
Den lönenivå som fastställs i avtalen ska inte tolkas som ett tak utan en miniminivå. När det kommer till rekryteringen av lärare i kommunerna måste lönerna kunna utgöra en bricka i spelet, säger Holmlund.
Han frågar sig var det politiska intresset finns för att garantera behörig undervisningspersonal, framför allt i huvudstadsregionen där lärarsituationen är bekymrande. Varför är man inte beredda att betala det som krävs?
– Vi har under våren sett allmänhetens stora engagemang för barnträdgårdslärarna och deras lönesituation. Med det stödet i ryggen är det nu läge att bredda perspektivet och se den lönegrop som lärarna sitter i, säger Holmlund.
Ogynnsam lönekonsensus huvudstadsregionen
Lärarbristen i huvudstadsregionen hänger starkt samman med lönenivån. Utbildade lärare har inte råd att jobba i skolan utan måste välja en annan yrkesbana som ger bättre betalt.
– Vilket slöseri med resurser och kompetens det här är, säger Holmlund som kritiserar den lönekonsensus som råder i regionen.
”Tvinga inte till övertimmar”
Nivån på grundlönerna är för låga när lärarna känner sig tvingade till att ta emot så kallade övertimmar för att nå en tillräcklig månadsinkomst. I många skolor finns det inte heller övertimmar att dela ut till dem som skulle vara villiga att jobba extra.
– En lärare ska inte känna sig tvungen att jobba extra för att komma upp till en lönenivå som matchar levnadskostnaderna, säger Holmlund.
Att ständigt fylla på med övertimmar är inte en hållbar lösning eftersom det ökar arbetsbelastningen. Grundlönen gäller för 100 procent arbete och den arbetsinsatsen borde vara tillräcklig.
För mer information:
Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, tfn: 040 532 9800
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn: 040 686 9959