Category: Uttalanden

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen sjunker och många kommuner ställs därför inför tuffa ekonomiska avvägningar gällande skolnätet. Finlands svenska lärarförbunds fullmäktige konstaterar i sitt uttalande från höstmötet i Helsingfors den 12–13 november, att det sämsta beslutet en kommun nu kan fatta, är att spara in på lärarna.

– Det finns inga överflödiga lärare. Tvingas man till exempel stänga skolor och flytta elever med stödbehov borde det vara självklart att deras lärarresurser också ingår i flytten. Annars försämrar man automatiskt förutsättningarna för eleverna i den mottagande skolan, säger fullmäktiges ordförande Christoffer Sourander.

Elevernas stora behov av stöd och försämrade psykiska hälsa syns i form av en ökad oro i skolan och under lektionerna. Tillräckligt med undervisande personal är därför helt avgörande för att kunna skapa en trygg och trivsam lärmiljö för alla.

– På de orter där eleverna blir färre borde kommunerna därför nu ta chansen och infria sina bildningslöften från valet i våras. Att bibehålla lärartjänsterna även om elevunderlaget minskar skulle leda till en högre lärartäthet, en kvalitetshöjande insats som dessutom kan spara in på andra personalkostnader, säger Sourander.

 

Elever är inte siffror på ett papper

Inom FSL är man orolig över hur kommunerna hanterar budgeteringen i ansträngda tider. Man förlitar sig i allt för hög grad på externa konsultutredningar där elever och lärare blir siffror på ett papper, i stället för att diskutera konsekvenserna av olika beslut med de sakkunniga som finns i skolan.

– Vill man verkligen spara pengar och inte bara putsa siffror i budgeten ska man investera i utbildningen. Det ger en långsiktig avkastning i form av barn och unga som mår bättre, har mer kunskaper och känner en starkare framtidstro, säger Sourander.

Med tanke på att befolkningen minskar och åldersstrukturen förändras, krävs insatser som tryggar tillgången på kunnig arbetskraft i framtiden.

– Fler lärare kan höja kvaliteten på undervisningen och på så sätt kan vi ta vara på den unga generationens potential. Finland måste vända kurs och stärka bildningens ställning, säger fullmäktiges vice ordförande Joakim Granqvist.

 

En högre lärartäthet bidrar till yrkets attraktionskraft

En högre lärartäthet innebär i praktiken mindre undervisningsgrupper och mer flexibilitet under skoldagen. Det här gör lärarjobbet mer attraktivt, vilket skulle vara viktigt med tanke på den ökade risken för branschflykt.

Enligt OECD:s senaste TALIS-undersökning, planerar var fjärde lärare under 30 år att byta bransch, en ökning med 13 procentenheter sedan 2018.

– Vi behöver insatser som ökar attraktionskraften till yrket. Lärare är inte bara kunskapsförmedlare i skolan utan viktiga vuxna som bidrar till trygga relationer och emotionell kompetens, sådant som vårt samhälle behöver mer av, säger Sourander.

FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ bestående av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeförening.

 

Ta kontakt

Christoffer Sourander, fullmäktiges ordförande, csourand@gmail.com, tfn 050 534 6788

Inger Damlin, förbundsordförande, inger.damlin@fsl.fi, tfn 040 089 7300

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn 040 686 9959

Över hälften av de finlandssvenska lärarna och rektorerna upplever att resurserna för elevhälsovården har försämrats sedan social- och hälsovårdsreformen 2023. Sämst upplever man läget i Västra och Östra Nyland där över 70 procent anser att resurserna har försämrats. Det här framkommer i en undersökning som Finlands svenska lärarförbund har genomfört bland sina medlemmar. Drygt 500 lärare och rektorer svarade på enkäten.

Lärarna och rektorerna larmar framför allt om hur illa vården av elevernas psykiska ohälsa ordnas. Väntetiderna till kuratorerna och skolpsykologerna är allt för långa, upplever man. Så här kommenterar två lärare läget:

”Tillgången till psykiatriska stödtjänster är så gott som obefintlig. Läraren blir psykakutvårdare.”

“Skolan saknar detta läsår en psykolog. Inget sådant stöd ges eleven.”

Eleverna ska ha rätt till stödtjänster nära och i rätt tid. Att behöva vänta flera veckor på ett besök hos kuratorn eller skolpsykologen är inte acceptabelt, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

– Att elevvårdspersonalen är både bekant och tillgänglig för eleverna sänker tröskeln att ta kontakt och små problem kan tas om hand innan de blir stora.

 

”Jag har elever som sover på lektionerna”

De flesta lärare undervisar varje vecka elever de upplever är i behov av stöd för och vård av olika former av psykisk ohälsa. Över 30 procent gör det dagligen, visar undersökningen. Den här lärarkommentaren beskriver läget:

“Vi har elever placerade i skolan som inte är i skolskick. Jag har elever som bokstavligen sover på lektionerna – av utmattning eller andra psykosociala orsaker.”

Damlin konstaterar att läget är ohållbart. Samhället sviker eleverna och för undervisningspersonalen, som inte är utbildad i att sköta den här typen av problem, får det ohållbara läget konsekvenser i form av hög arbetsbelastning, etisk stress och en känsla av att inte räcka till.

 

Minska skolfrånvaron och höj lärresultaten

Över 60 procent av de som svarade på enkäten anser att tillgången och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänsterna är mycket relevanta när det kommer till att höja lärresultaten. Lärarna och rektorerna ser en tydlig koppling mellan den försämrade psykiska hälsan bland barn och unga och den ökade skolfrånvaron.

“Psykisk ohälsa leder till en hel del skolfrånvaro. Det är svårt för elever att hänga med på lektionerna om de mår dåligt och måendet blir ännu sämre då resultaten sjunker.”

Lärarna efterlyser mer flexibilitet i undervisningsgrupperna för att kunna tillgodose elevernas behov.

“Drömscenariot skulle vara att när eleven har en sämre dag (koncentrationssvårigheter, ångest, magont…) finns det en lärarresurs som eleven kan gå till om hen inte klarar av undervisningen i grupp. Det är många i gruppen som påverkas när det råder oro för en elev (eleven själv, klasskamrater, personal).”

– Utbildningsanordnarna måste säkerställa att undervisningsgrupperna bildas så att elevernas behov kan beaktas tillräckligt bra. Vi behöver bättre förutsättningar för att kunna ta hänsyn och anpassa undervisningen, säger Damlin.

 

Sekretess och strukturer sätter käppar i hjulen för samarbetet

Närmare 80 procent av lärarna och rektorerna anser att bestämmelserna om sekretess påverkar möjligheterna att undervisa och fostra.

“Skulle vara lättare att ge eleven det den behöver om man hade den information som krävs för att kunna göra det.”

I och med flytten av elevvårdspersonalen till välfärdsområdena har avståndet till undervisningspersonalen ökat, både rent fysiskt men också strukturellt. I en del kommuner finns till exempel inte stödtjänsterna kvar i skolan.

Den ökade distansen syns också i kommunikationen.

– Vi behöver tydligare riktlinjer kring vilken information som får och bör delas mellan skolan och olika myndigheter. Överlag efterlyser vi mer samarbete och dialog mellan välfärdsområdet och skolan, mellan den undervisande personalen och den vårdande, säger Damlin.

 

Det förebyggande arbetet borde få mer resurser

Endast en av tio lärare och rektorer upplever att elevvården lyckas erbjuda tidigt stöd och arbeta förebyggande för en god hälsa. Damlin konstaterar att resursfördelningen är ojämn.

– Det mesta går åt till att släcka bränder och ta hand om problem på individnivå. Mer resurser och en vettigare fördelning behövs för att kunna jobba förebyggande.

Som exempel nämner hon de värdefulla insatser en kurator kan göra i en klass där det till exempel finns ett begynnande problem med mobbning.

– Genom rätt åtgärder i rätt tid kan man hindra att saken eskalerar. Att eleverna, vårdnadshavarna och lärarna blir bekanta med elevvårdspersonalen bygger också förtroende, vilket är jätteviktigt i skolgemenskapen och för de enskilda elevernas trygghet och välbefinnande.

Ladda ner undersökningsresultaten: Skolans och lärarnas samarbete med social- och hälsovården_undersökningsresultat_FSL_040825

 

För mer information

Inger Damlin, ordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959

Inom Finlands svenska lärarförbund finns en påtaglig oro över lärarnas fortbildningsmöjligheter i framtiden. När världen blir mer oförutsägbar och skolans roll förändras, behöver lärarna högklassig fortbildning för att kunna möta de nya krav som ställs.

Från och med 2025 dras bidragen för lärarfortbildningen ner till ett minimum. Utbildningsstyrelsens möjligheter att fortbilda lärare har märkbart försämrats med 15 miljoner mindre i statliga bidrag, Regionförvaltningsverkets viktiga fortbildningsuppdrag har från och med årsskiftet avslutats och olika producenter av vuxenutbildning tvingas lägga ner sin verksamhet som en följd av utebliven finansiering, till exempel Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.

FSL:s fullmäktige är kritiskt till sparåtgärden som står i konflikt med de ambitiösa framtidsvisioner som formuleras och som dessutom påverkar lärarnas förutsättningar att framgångsrikt verkställa aktuella skolreformer, till exempel det förnyade stödsystemet inom den grundläggande utbildningen.

Att lärarkåren har en möjlighet att uppdatera sina kunskaper och undervisningsmetoder är en grundförutsättning för en jämlik och framtidsorienterad utbildning i Finland.

– Den artificiella intelligensen är ett konkret exempel på ett område där utvecklingen går i rasande takt och där fortbildningen är central. Vi som lärare behöver mer kunskaper kring tekniken och hur den fungerar men också möjlighet till utvecklande pedagogiska diskussioner om hur vi implementerar allt det nya i undervisningen, säger Christoffer Sourander, fullmäktigeordförande.

 

Lärarfortbildningen i Svenskfinland drabbas hårt

För den finlandssvenska utbildningssektorn är nedstängningen av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, en nyhet som väcker mycket oro bland lärarna.

– Utan CLL försvinner ett stort utbud av den forskningsbaserade och kvalificerade kompetensutvecklingen för oss svenskspråkiga lärare, säger Sourander.

Med slopade statliga bidrag skuffas det ekonomiska ansvaret för lärarfortbildningen över på kommunerna, som hädanefter måste bekosta den avtalsenliga fortbildningen själva. Riskerna är uppenbara för att kommunernas strama budgetar tvingar fram lösningar som inte alltid håller den kvalitet som skulle behövas.

– Jag är rädd för att det blir ännu fler stora föreläsningar på distans kring mer allmänna teman, snarare är ämnesspecifika fortbildningar som erbjuder möjligheten att nätverka och fördjupa sig i pedagogiska frågor, säger Sourander.

Vem ska finansiera lärarfortbildningen i framtiden?

Just nu är det mycket oklart hur lärarfortbildningen ska finansieras i fortsättningen. Kommunernas varierande förutsättningar kan leda till att kvaliteten och tillgången på lärarkårens fortbildning i allt för hög grad blir beroende av externa finansiärer eller kortsiktiga projektpengar.

FSL:s fullmäktige ifrågasätter hur jämlikheten inom utbildningen garanteras om inte heller en jämlik kvalitet på den undervisande personalens fortbildning kan tryggas.

Fortbildningen påverkar också attraktionskraften till yrket. Bland blivande lärare och lärare med några års erfarenhet är kompetensutveckling en av de viktigaste faktorerna för att hållas kvar i branschen.

– Med tanke på tillgången på behörig personal är fortbildningen en fråga som måste prioriteras, säger Sourander.

FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ bestående av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeförening.

 

För mer information:

Christoffer Sourander, fullmäktiges ordförande, csourand@gmail.com, tfn 050 534 6788

Inger Damlin, förbundsordförande, inger.damlin@fsl.fi, tfn 040 089 7300

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn 040 686 9959

– Man hör en hel del negativt om läraryrket och blir osäker på om studierna har förberett en tillräckligt mycket, säger Amanda Ljunglin, ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening, sektionen vid Åbo Akademi.

Finlands svenska lärarförbund har i en enkät frågat 75 blivande lärare vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet om de tänker söka ett lärarjobb efter studierna. I Vasa svara 23 procent att de är osäkra eller inte tänker söka ett lärarjobb, i Helsingfors är motsvarande siffra 39 procent.

Oron för arbetsbördan bland blivande lärare är stor. Vid Helsingfors universitet uppger hela 73 procent av lärarstuderandena arbetsbelastningen som orsak till den tveksamma inställningen till ett jobb som lärare.

– Erfarenheterna från praktiken avskräcker nog en del. Vi praktiserar ju i vanliga skolor och får en ganska realistisk bild av lärarjobbet och till exempel hur mycket tid och energi som går till annat än själva undervisningen, säger Anna Wikström, ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening, sektionen vid Helsingfors universitet.

 

Andra branscher lockar de unga lärarna

Bland de blivande lärarna som tvekar eller inte tänker söka ett lärarjobb, lockas 59 procent av ett jobb i en annan bransch. Bland lärarstuderandena vid Åbo Akademi finns också en oro över tillgången på lärarjobb.

– Efter flera år med studier och utmanande ekonomi vill man ju nog gärna ha den där fasta tjänsten och helst sin egen klass, säger Ljunglin.

Drygt 30 procent av de som tvekar eller inte tänker söka ett lärarjobb, uppger missnöje med lönenivån som en orsak.

Så här kommenterar två blivande lärare i enkäten:

“Jag jobbar med annat vid sidan om där jag trivs just nu och tyvärr är lönen betydligt mycket bättre än den är i läraryrket.”

“Känner att jag behöver en paus efter studierna och kanske jobbar någon annanstans för att samla pengar.”

–  Attraktionskraften till yrket stärks genom en sund arbetsmiljö och en konkurrenskraftig lön. Studerandenas åsikter kommer vi att ta med oss in i vårens avtalsförhandlingar, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.

 

Bättre förutsättningar för lärare gör branschen mer lockande

– Vi kan inte riskera att förlora en fjärdedel av alla utbildade lärare till andra branscher. Vi måste stärka yrkets attraktionskraft och få en positiv vändning på samhällsdebatten kring skolan och lärarjobbet, säger Damlin.

Damlin poängterar vikten av konkreta insatser som förbättrar lärarnas förutsättningar att jobba i skolan.

– Arbetsgivarna är i en nyckelposition här. Kommunerna är lärarnas i särklass största arbetsgivare och med attraktiva lärartjänster, kvalitativ fortbildning och en välkomnande och stödjande miljö för nya lärare kan man åstadkomma mycket, säger hon.

Enligt Statistikcentralen jobbar 59 procent av alla under 30 år och kommunalt anställda lärare, på ett tidsbundet kontrakt.

– Vi behöver en så attraktiv inledning på lärarkarriärerna som möjligt för att säkerställa att våra utexaminerade lärare inte väljer andra branscher. Därför är det jätteviktigt att kommunerna inte sparar in på lärartjänsterna eller utan grundad anledning anställer på viss tid, så att man till exempel blir utan lön under lov, säger Damlin.

För mer information:

Inger Damlin, förbundsordförande, inger.damlin@fsl.fi, tfn 040 089 7300

Amanda Ljunglin, ordförande för FSLF i Vasa, amanda.ljunglin@abo.fi, 050 321 5502

Anna Wikström, ordförande för FSLF i Helsingfors, anna.wikstrom@helsinki.fi, 045 669 7930

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn 040 686 9959

Finlands Svenska Skolungdomsförbund uttrycker en stark oro över den ökande psykiska ohälsan och vilka konsekvenser den bristande tillgången på psykiskt stöd kan medföra. Från koncentrationssvårigheter, trötthet och motivationsbrist i klassrummen till social isolering, konflikter och bristande självförtroende. Psykisk ohälsa försvagar individens möjligheter redan från en tidig ålder och kan få livslånga konsekvenser om ändamålsenlig vård inte fås i god tid.

– Allt fler unga mår dåligt. Det riskerar att leda till att de blir utmattade och kan förlora intresse för utbildningen. Läget är allvarligt och unga behöver akut stöd för att handskas med psykisk ohälsa, säger Niko Partanen, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS.

Det finns ett ökat behov av psykiskt stöd för elever och studerande i grundskolan och på andra stadiet. Det här gäller särskilt elever och studerande vid svenskspråkiga skolor, som enligt Hälsa i skolan-undersökningen har sämre tillgång till professionell hjälp för sitt dåliga mående jämfört med övriga skolor i landet.

– Elev- och studerandevården ska finnas nära. Vi får ofta höra av elever och studerande att det inte finns en skolpsykolog på plats i skolan. Det är problematiskt att vårdpersonalen inte finns fysiskt nära, eftersom det ofta innebär att man måste boka en tid och ta sig dit vården finns, vilket höjer tröskeln för att uppsöka vård. Unga känner en distans till vården och att man kastas fram och tillbaka innan man får den hjälp man behöver, om man alls får den, konstaterar Partanen.

THL:s utredning om studerandevårdstjänsterna från 2024, visar att endast 53 procent av skolorna kan erbjuda ändamålsenliga utrymmen där studerandevården, kuratorer och psykologer kan arbeta samtidigt. Med andra ord är tjänsterna otillgängliga och avlägsna i en stor del av skolorna, samtidigt som behovet för just de här tjänsterna ökar.

 

Skona barn och unga från sparmål

Finlands svenska lärarförbund delar skolungdomsförbundets oro över tillgången på hälsovårdstjänster för elever och studerande på svenska i Finland. Det här borde ha högsta prioritet inom välfärdsområdena under den kommande mandatperioden.

– I tider då många välfärdsområden jobbar med tuffa sparmål måste vi ändå prioritera våra barn och ungas hälsa. Kuratorer och psykologer måste vara en del av skolgemenskapen och finnas där eleverna och studerandena finns. Att få hjälp i rätt tid av bekanta och trygga vuxna är oerhört viktigt och kan hindra att problemen eskalerar, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.

En bristfällig social- och hälsovård för barn och unga syns tydligt i skolvardagen. Det påverkar inte bara elevernas lärande utan tar sig i uttryck i en ökad oro i klassrummen och korridorerna.

– Vi har elever som är i uppenbart behov av vård men inte får det och som lärare upplever du en hjälplöshet här. Vi improviserar och försöker skräddarsy skolvardagen så gott det går men det är inte hållbart. De här problemen äter dessutom en hel del resurser som är tänkta för stöd för lärande, säger Niclas Zweigberg, huvudförtroendeman i Raseborg.

 

Förbättra förutsättningar för skolpsykologerna

Det är inte skolans uppgift att täppa till luckor på de områden där välfärdsområdena misslyckas. Det måste finnas tillräckligt med personal inom social- och hälsovården som med sin kompetens kan hjälpa med de problem som många unga tampas med idag.

FSS och FSL förutsätter att den ojämlika tillgången på psykologer och kuratorer korrigeras.

– Tillräckligt med kompetent personal är jätteviktigt och välfärdsområdena måste kunna garantera lika bra vård på svenska. Det duger inte att skylla ifrån sig och hänvisa till för få sökande till tjänsterna. Man måste förbättra förutsättningarna för till exempel skolpsykologerna och där är frågan om arbetsbörda och dimensioneringen central, säger Damlin.

 

För mer information:

Inger Damlin, förbundsordförande, FSL
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Niko Partanen, ordförande, FSS
niko.partanen@skolungdom.fi
tfn 050 322 7715

Ändring 24.2: Vi har uppdaterat tabellen som i en tidigare version innehöll ett tryckfel. Antalet lektioner som borde öka per vecka i Lovisa är 111, tidigare stod det felaktigt 11.

Trestegsstödet som nu slopas blev aldrig den framgång man hade hoppats. Orsaken har varit bristen på resurser och mängden byråkrati som belastat lärarna och slukat tid från den värdefulla undervisningen.

För att inte göra samma misstag igen minskar inte bara pappersarbetet utan betydande resurser skjuts till. Staten finansierar stödreformen med 40 miljoner år 2025 och därefter med 100 miljoner euro per år.

Problemet är att de här pengarna inte är inte öronmärkta utan betalas ut som statsandelarna till kommunerna.

– Just nu kontaktas vi av lärare och rektorer från olika regioner som uttrycker oro över att man inte kommer att se röken av de här pengarna och inga förbättringar sker, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

Så gick det till exempel med regeringens tilläggsfinansiering för fler veckotimmarna i modersmål och matematik. I nästan hälften av kommunerna är timantalet nästa läsår det samma eller till och med färre än tidigare, visar OAJ:s färska kartläggning.

 

En helt ny modell förutsätter nytt tänk kring resurserna

I den här tabellen kan man se hur statsandelarna fördelas på ett axplock av kommuner i Svenskfinland. Uträkningarna bygger på teoretiska formler för vad kommunerna får i statliga medel och hur mycket antalet lektioner per vecka borde öka i kommunen.

*Siffrorna baserar sig på beräkningsgrunderna i regeringspropositionen. 

Ladda ner en lista över alla kommuner i Svenskfinland (inte Åland som inte berörs av reformen) och deras kalkylerade finansiering för stödreformen: Kommunerna i Svenskfinland och deras kalkylerade finansiering för stödformen_FSL

– Siffrorna säger mycket om omfattningen av reformen och kommunernas möjligheter att med den ökade finansieringen verkligen förbättra stödet i grundskolan, säger Damlin.

Dessvärre signalerar många kommuner att finansieringen inte kommer att utnyttjas i linje med regeringens ambitioner. FSL har i dialog med sina lokala lärarföreningar fått kännedom om att många kommuner hävdar att man sedan tidigare uppfyller kraven i den nya lagstiftningen.

– Det här är att medvetet misstolka lagstiftarnas intentioner, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.

I beräkningar som utgör grunden för den nya lagen, utgår man från att kommunerna idag använder 0,037 undervisningstimmar per elev, skola och vecka för det förebyggande stödet. Nu har man ökat finansieringen till 0,122 timmar. Det innebär att kommunen från och med 1.8.2025 ska satsa minst 0,085 undervisningstimmar mera på förebyggande stödformer än man gjort tidigare.

– De här ska synas i lärarnas scheman som undervisningstimmar och märkas som nya lärartjänster, säger Wikström.

 

“Fel att påstå att man redan satsar tillräckligt”

Det nya stödsystemet utgör en helt ny modell vars syfte är att bättre än tidigare garantera elevernas rätt till stöd.

– Eftersom vi nu skrotar det gamla och börjar med något nytt, kan de gamla modellerna inte utgöra måttstock på vilka resurser man behöver för stödfunktionerna från och med nästa läsår. Det är fel att påstå att man i kommunerna redan satsar tillräckligt, då sjunkande lärresultat och ett ökat behov av stöd är ett faktum, säger Damlin.

Wikström poängterar att det nya stödsystemet är en lagstadgad del av skolornas normala verksamhet som kommunerna är ålagda att ordna.

– Kommumerna ska använda de statliga medlen till att öka antalet lektioner för att ordna undervisningen så att målen i läroplanen kan nås och arbetsron tryggas. För att undervisningspersonalen ska kunna jobba förebyggande och på sikt minska antalet elever i behov av mer omfattande stöd, behövs de här satsningarna nu, säger han.

 

Gruppstorlekarna – en viktig faktor

Resultatet av en gallup bland våra medlemmar på Educamässan, visar att över hälften av lärarna i grundskolan undervisar en grupp de upplever att är för stor. Alla 167 lärare som deltog i gallupen, anser att en grupp på 19 elever eller färre är optimalt för att kunna tillgodose elevernas behov, differentiera och handleda.

Så här kommenterar två lärare:

“Man hinner inte tillgodose alla elevers behov, inte individualisera och inte uppfylla läroplanen till fullo.”

“Stämningen i klassen blir mer orolig då de inte får den hjälp och stöd de behöver.

Behovet av att forma undervisningsgrupperna så att målen i läroplanen kan uppnås är uppenbart, vilket också är ett av målen med stödreformen.

Ladda ner: Lärarnas syn på gruppstorlekar_FSL

 

Stödreformen är en viktig kommunalvalsfråga

– Så här i kommunalvalstider tycker jag det är viktigt att väljarna får veta hur våra kommande beslutsfattare ser på stödet i skolan och hur den statliga finansieringen ska riktas, säger Damlin.

Ärendet är synnerligen brådskande med tanke på att schemat för nästa läsår planeras som bäst och rekryteringen av lärare sker nu. Att två av tre rektorer inte ännu fått besked om hur finansieringen för det nya stödsystemet ser ut, siffror som framkommer i OAJ:s färska kartläggning, är problematiskt.

 

Stora reformer kräver noggrann uppföljning

I och med att den nya lagen godkändes av riksdagen, har politikerna identifierat problemen med stödet i skolan och sett behovet av att med statliga medel finansiera en reform. För att säkerställa att reformen blir en framgång och att elevernas rätt till stöd garanteras, efterlyser FSL en mekanism för att följa upp hur de statliga pengarna har använts.

– Om det framkommer att till exempel timantalet inte har ökat i relation till finansieringen borde det leda till repressalier för kommunen, säger Damlin.

 

För mer information:

Inger Damlin, förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Pocke Wikström, förbundssekreterare
pocke.wikstrom@fsl.fi 
tfn 020 749 5467 

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959

Pressbilder hittar ni här!