Category: På gång

  • Ditt rättsskydd förbättras

    Rättsskyddsförsäkringen i Turva är en av våra medlemsförmåner. Försäkringen är giltig om du har skött betalningen av medlemsavgiften enligt våra anvisningar och du varit medlem i vårt förbund de senaste sex månaderna. Utöver det här krävs alltid FSL:s medgivande innan försäkringen kan utnyttjas. 

    Karensen på sex månader tillämpas inte på nya medlemmar som övergår direkt till FSL från ett annat fackförbund och som har haft motsvarande rättsskyddsförsäkring i det tidigare förbundet.

    Ersättningssumman på 50 000 euro gäller försäkringsfall som inträffar från och med 1.1.2025. 

    Det är enbart ersättningssumman som ändrar, övriga villkor förblir oförändrade. Läs mer på Turvas webbsida om den här och andra försäkringar som ditt medlemskap i FSL berättigar dig till.

  • Felaktiga e-postfakturor från FSL

     

    Är du inte FSLF-medlem men ändå fått ett mejl från “FSL register” med rubriken “FSLF medlemsfaktura”, ber vi dig ignorera mejlet. Mejlet gick i misstag till runt 200 felaktiga e-postadresser tisdagen den 19 november. 

    Länken till fakturan är ofarlig och klickar du på den kommer du till en tom sida med texten “Tiedostoa ei löydy!”. 

    FSLF:are däremot bör klicka på länken, öppna fakturan och betala den. 

    Vi beklagar misstaget som skett och utreder orsakerna. Har du frågor kan du kontakta anita.stark@fsl.fi.

     

  • Programmet i Hörnan 2025

    Välkommen till Hörnan på Educamässan 24-25.1 i Messukeskus i Helsingfors – Bildning för hopp och hållbarhet!

    Educamässan är gratis för besökare, du behöver enbart registrera dig som besökare på nätet eller vid entrén.

    Undervisningsminister Anders Adlercreutz och FSL:s ordförande Inger Damlin öppnar Hörnan klockan 10 på fredagen och sedan rullar programmet på med tankeväckande föreläsningar, intressanta paneldiskussioner, workshoppar med mera. Spana in hela programmet här!

    {loadposition Hornan2025} 

     

    Missa inte heller programmet på de övriga scenerna på Educamässan! Här är ett axplock av alla föreläsningar och diskussioner som går antingen på finska, engelska eller som tvåspråkiga programhelheter: 

    • Samarbete mellan hem och skola – tvång enligt lag eller en möjlighet? (Tieto, 24.1 kl.10.30)

    • Future skills for professionals in the digital age (International stage, 24.1 kl. 15.20

    • Miten teemme Suomesta paremman paikan opettaa, oppia ja tutkia? OAJ:n suuri työmarkkinakeskustelu. (Visio 25.1 Kl. 11.15)

    • Opitaan olemaan ihmisiksi (Tieto 25.1 kl. 13.30)

    Det mångsidiga programmet i kvarteret Hörnan och på de övriga scenerna passar utmärkt för en FBA-dag. I FSL:s monter kan du hämta ett intyg, om du har behov.  

     

    Anmäl dig till FSL:s och UBS:s seminarium på fredagen

    Vi har öppnat anmälan till vårt seminarium om det förnyade stödsystemet som pågår 24.1 klockan 16.45-17.30 i rum 205.

    Seminariet ordnas av FSL tillsammans med Utbildningsstyrelsen och vi kommer att fokusera på de viktigaste förändringarna som det nya stödsystemet i grundskolan för med sig. 

    I salen ryms 70 deltagare, om platserna tar slut kan du ställa dig på väntelistan.

     

    De här utställarna kan du träffa i Hörnan 2025

    Hörnan logo

    Finlands svenska lärarförbund FSL

    Fonderna
    – Svenska kulturfonden
    – Brita-Maria Renlunds Stiftelse
    – Konstsamfundet
    – Svenska folkskolans vänner

    Utbildningsstyrelsen

    Schildts & Söderströms

    Yrkesutbildare

    – Ålands yrkesgymnasium
    – Prakticum
    – Folkhälsan Utbildning
    – Axxell
    – Yrkesakademin
    – Optima

    Bensow stiftelse

    Åbo Akademi
    – Centret för livslångt lärande CLL

    Valteri center för lärande och kompetens

    Finlands 4H
    – Ung Martha
    – Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC

    Folkhälsans Förbund och Folkhälsan Välfärd

    Lärum Förlag

    Natur & Kultur

    Projekt Lärorikt

    Regnbågsallians

    Luckan och Pelituki

    Underverkstaden

  • En ny förbundsstyrelse har utsetts

    En ny förbundsstyrelse har utsetts

    Tomas Jaakkola, Sabina Lindholm-Järvinen, Jenny Teir, Linda Molander-Finell, Anna Wahren, Karsten Steiner och Jeanette Lindroos

    De här personerna har valts till styrelseuppdraget för perioden 2025-2026:

    Linda Molander-Finell, Pedersöre lärarförening
    (suppleant: Malin Höglund-Snellman)

    Jenny Teir, Vasa svenska lärarförening
    (suppleant: Camilla Willberg)

    Tomas Jaakkola, Esbo-Grankulla lärarförening
    (suppleant: Ville Arponen)

    Jeanette Lindroos, Väståbolands lärarförening
    (suppleant: Anna Nylund)

    Inka Halkivaha, Åbo lärarförening (saknas på bilden)
    (suppleant: Marina Räfsbäck)

    Anna Wahren, Borgå lärarförening
    (suppleant: Lotta Bäck)

    Sabina Lindholm-Järvinen, Tammerfors svenska lärarförening
    (suppleant: Kimmo Mieskoski)

    Karsten Steiner, Ålands lärarförening
    (suppleant: Sara Kemetter)

    Förbundsordförande Inger Damlin leder styrelsearbetet. Hon konstaterar att den nya styrelsen kommer att inledningsvis fokusera på kommunalvalet och alla de viktiga bildningsfrågor som är aktuella i kommunerna.

    Inger Damlin

    – Sen har vi en jättespännande förhandlingsvår framför oss också där styrelsen minsann kommer att få visa sina muskler. Utöver det här kommer vi under nästa styrelseperiod att jobba mycket med framtidsfrågor eftersom vi har så många starka förändringskrafter i samhället just nu. 

     

    Det här är fullmäktiges presidium för år 2025-2026

    Joakim Granqvist och Christoffer Sourander

    FSL:s fullmäktigeledamöter omvalde Christoffer Sourander (Kimitobygdens lärare, till höger på bilden) till fullmäktiges ordförande och Joakim Granqvist (Jakobstad-Larsmo Lärare) till vice ordförande. Mandatperioden för presidiet är 2025-2026.

  • Kommunerna förverkligar inte regeringens ambition att höja grundskoleelevernas baskunskaper

    Kommunerna förverkligar inte regeringens ambition att höja grundskoleelevernas baskunskaper

    Ett av regeringens viktigaste svar på kunskapsraset bland finländska grundskoleelever är att höja antalet undervisningstimmar med tre per vecka. Det är baskunskaperna i modersmål och litteratur samt matematik som ska förbättras. För den här satsningen sätter staten in sammanlagt 30 miljoner euro extra i kommunernas kassa för att täcka de ökade lönekostnaderna.

    – Fler veckotimmar för samma läroplansinnehåll, skapar mer tid och arbetsro åt lärarna och eleverna, helt avgörande faktorer för lärandet, säger FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander.

    Enligt information som förbundet fått från förtroendemän och genom rundringning, avviker flera kommuner i Svenskfinland från regeringens utbildningspolitiska linje och utnyttjar inte statens tilläggsfinansiering till att höja timantalet.

    Christoffer Sourander, fullmäktigeordförande

    – Kommunerna har en stark bestämmanderätt och kan välja att göra så här. I värsta fall landar de här pengarna inte ens inom utbildningssektorn, säger Sourander.

    De kommuner som hänvisar till att man sedan tidigare ligger på ett timantal över minimi och därför inte behöver höja, har missförstått regeringens intentioner, anser fullmäktigeledamöterna som samlats till höstmöte i Tammerfors 13-14.11.

    – Resultaten i de senaste Pisa-underökningarna talar sitt tydliga språk. Regeringen har tagit den negativa kunskapstrenden på allvar och det borde också varje utbildningsanordnare göra, säger Sourander.

    I en europeisk jämförelse är timantalet i grundskolans lägre klasser 660 per läsår i Finland, medan det europeiska medeltalet ligger på 746 timmar per läsår.

    – Trots höjningen ligger vi alltså fortfarande märkbart under medeltalet, säger Sourander.

     

    FSL efterlyser mekanismer för att styra statsandelarna

    FSL:s fullmäktige konstaterar att ekonomin i många kommuner är svag och uttrycker en oro för att ansvaret som utbildningsanordnare inte alltid uppfylls. Regeringens intentioner och allokerade resurser för utbildningssektorn är sällan tillräckliga och riskerar att gå till annat än det som var tänkt.

    – Att öka antalet veckotimmar innebär inte enbart ökade lönekostnader utan kan till exempel innebära att också skolskjutsarna blir dyrare för kommunen. I sådana fall finns risken att kommunen tvingas kompromissa och utbildningssatsningen blir haltande, säger Sourander.

    FSL efterlyser tydligare mekanismer som skulle garantera att statsandelarna till kommunerna styrs till en jämlik utbildning av hög kvalitet.

    ***

    FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ bestående av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeförening.

    För mer information:

    Christoffer Sourander, FSL:s fullmäktigeordförande
    csourand@gmail.com
    tfn 050 534 6788

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
    mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
    tfn 040 686 9959

  • FSL påverkar och åstadkommer förändring

    FSL påverkar och åstadkommer förändring

    Genom att aktivt delta i diskussioner och samarbeta med beslutsfattare säkerställer vi att lärarnas röster blir hörda och att deras behov och erfarenheter beaktas.

    Det påverkansarbetet som Finlands svenska lärarförbund gör spelar en avgörande roll när utbildningsreformer genomförs i Finland. Genom att aktivt delta i diskussioner och samarbeta med beslutsfattare säkerställer vi att lärarnas röster blir hörda och att deras behov och erfarenheter beaktas. Det här bidrar till att reformerna blir mer genomtänkta och anpassade till verkligheten i klassrummen, vilket i sin tur förbättrar utbildningskvaliteten och arbetsmiljön för både lärare och elever. FSL:s engagemang och insats för den svenska skolan i Finland är därför en viktig faktor som skapar en hållbar och framgångsrik utbildningspolitik.

    Länge pratade vi om ett växande utbildningsbehov av elev- och studiehandledare för att möta behovet av utökad handledning på fältet. Vi debatterade, skrev insändare och påtalade. Vi kände att vi hade medlemmarnas stöd och samhället förstod vad vi pratade om – och en efterlängtad utbildning blev verklighet vid Åbo Akademi.

    FSL:s fullmäktigemöte 2021 bjöd på en extra lång diskussion kring tillgången på läromedel på svenska i Finland. Diskussionen och den särdragsrapport kring utbildning på svenska i Finland som gjorts, gav oss ett starkt mandat att jobba framåt för att åstadkomma förbättring. Rundabordssamtal, påverkansarbete och ett regelbundet nätverkande gav resultat i fråga om en tydlig skrivning i regeringsprogrammet. Resultatet blev en 700 000 euro för att täppa till åtminstone en del brister.

    Det lagförslag som nu presenterats ligger helt i linje med vad våra medlemmar önskar.

    Hösten 2023 kände vi att frågan om mobilerna i skolan skulle bli en het potatis. Vi gjorde en medlemsundersökning för att veta var vi står, ordnade paneldebatt för att höra in andras tankar och formade sedan förbundets åsikt. Det lagförslag som nu presenterats ligger helt i linje med vad våra medlemmar önskar.

    Lärare har länge påtalat att trestegsstödet inte fungerar som det borde, främst på grund av den omfattande dokumentationen och bristen på resurser. FSL har varit en stark röst för både lärare och rektorer i den här frågan. Just nu är vi tacksamma över att regeringen har lyssnat och att en reform av stödet är på väg, kanske en av de mest efterlängtade förändringarna på länge.

    Bakom alla dessa framsteg ligger engagemang, FSL-aktivas insats och ett starkt mandat som ni bästa medlemmar ger oss i fråga efter fråga. Att vara en del av vårt förbund är att göra skillnad. Det är att forma en hållbar framtid för lärare och rektorer, för elever – och för samhället.

    Inger Damlin, förbundsordförande

    Ingers signatur

     

  • “Även bra lagstiftning är förgäves om den inte följs” 

    “Även bra lagstiftning är förgäves om den inte följs” 

    Ur ett lärarfackligt perspektiv kan vi konstatera att förändringen är välkommen. Till exempel har kombinationen av bristfälliga resurser och en större andel elever i behov av olika former av stöd, länge skapat en diskussion om huruvida elever får det stöd som de behöver och har rätt till? Stödsystemet stöps som bekant om nästa år och de här två lagförändringarna ger lätt tanken att RFV kan komma att granska hur stödreformen landar på utbildningsanordnarnivå framöver. Ges de resurser som lagen kräver och används de rätt? 

    Pedagogisk frihet råder och alla vägar i klassrummet kan leda till Rom.

    Även bra lagstiftning är förgäves om den inte följs. I en undersökning presenterad av NCU uppgav ungefär hälften av lärarna att man i skolan inte förmår ge särskilt stöd enligt elevens behov. Nu får vi hoppas på en förbättring av den här helheten, även om RFV:s finansiering inte ser ut att öka.

    Det är förståeligt att lagförändringen föder en viss rädsla för att man som lärare ska bli föremål för granskning, ska de granska min undervisning nu? Men just den typen av granskning har bland annat kritiserats i Sverige, eftersom den inte höjer kvaliteten i skolan utan skapar mest oro, och det är inte andemeningen i lagförslaget. Vi har länge haft en bred samhällskonsensus i Finland om att lärarkårens kunnande och professionalitet är en avgörande faktor för Finlands skola och tidigare Pisa-under. Pedagogisk frihet råder och alla vägar i klassrummet kan leda till Rom.

    Vi ser RFV:s utökade befogenheter som en möjlighet att synliggöra och åtgärda brister i systemet och granska huruvida utbildningsanordnarnas sätt att ordna utbildning ger verkliga förutsättningar att nå målen i läroplanen. Målet bör vara bättre förutsättningar för lärarna och en bättre lärmiljö som helhet för eleverna, vilket vi som intressebevakare givetvis följer upp att förverkligas.

    Jens Mattfolk, ombudsman

    Jens Mattfolk signatur

  • Regionförvaltningsverken får ökade befogenheter att övervaka utbildningsanordnarna

    Regionförvaltningsverken får ökade befogenheter att övervaka utbildningsanordnarna

    Regeringens lagförslag innebär att regionförvaltningsverken (RFV) inte enbart ska agera på besvär som kommer in, utan också på eget initiativ utreda fall där man misstänker att utbildningsanordnarna inte lever upp till det som lagen föreskriver.

    – Ändringen i lagen skulle ge RFV en möjlighet att på eget initiativ granska missförhållanden som framkommit till exempel i media. Det kunde till exempel gälla hur ordnaren av utbildning har garanterat att elevernas rätt till stöd för sin skolgång och inlärning förverkligas. Det här kan trygga både eleverna och lärarnas rättigheter, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare.

    OAJ och FSL har länge efterlyst utökade övervakningsbefogenheter för RFV. I lagförslaget föreslår man att verket i fortsättningen också ska kunna utfärda vite som en sanktion när utbildningen inte har ordnats på ett lagenligt sätt.

    Pocke Wikström

    – I regeringspropositionen nämns att RFV kan intensifiera ett påbud med ett vite. Ett påbud kunde ges om det upptäcks att det finns brister som äventyrar elevernas rättigheter. Det kan vara fråga om att undervisningen ordnas i strid med gällande timfördelning eller att elevens rätt till intensifierat stöd eller särskilt stöd inte förverkligas. Det här något som stärker elevernas rättsskydd och bättre tryggar att skolorna får de resurser de behöver för att förverkliga undervisningen enligt läroplanen och lagstiftningen.

    Den här lagförändringen är ett viktigt principbeslut som skärper övervakningen av utbildningsanordnarna, det vill säga städerna och kommunerna.

    – Däremot ser vi inte att RFV:s resurser skulle öka, vilket är problematiskt med tanke på de redan nu långa behandlingstiderna. När det kommer till att garantera tillräckliga resurser för lärarna att utföra sitt uppdrag och elevernas rätt till en trygg skolmiljö och kvalitativ undervisning borde man inte behöva vänta månader, eller till och med år, på nya riktlinjer.

    LÄS OCKSÅ:

    Blogg: “Även bra lagstiftning är förgäves om den inte följs”

  • FSL och tidningen Läraren ordnar vernissage

    FSL och tidningen Läraren ordnar vernissage

     

    Vad? Vernissage med Sebastian Dahlströms illustrationer i Läraren

    Var? Akavahuset i Helsingfors (Valopiha) Järnvägsmannagatan 6, ingång via Klockbron

    När? 3.12.2024 klockan 17-18.30

    Anmälan: Till mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi så snabbt som möjligt. Antalet platser är begränsade

    Under många år har “Dallas” illustrationer förgyllt såväl papperstidningen som webben och våra sociala mediekanaler. Hans alster är mycket uppskattade av våra medlemmar och Lärarens läsare och som avrundning på förbundets 50-årsjubileum vill vi därför ordna en utställning med några favoriter från åren som gått.   

    Sebastian Dahlström
     
    Dahlström är på plats under vernissagen och berättar mera om sina alster och den konstnärliga processen. Här ett smakprov på en av höstens illustrationer.
  • Tassarna bort från den svenskspråkiga skoladministrationen

    Tassarna bort från den svenskspråkiga skoladministrationen

    För att trygga och utveckla den finlandssvenska skolan hör frågan om en självständig skolförvaltning till en av de viktigaste, anser FSL som idag publicerar sitt valprogram inför kommunalvalet 2025.

    Inger Damlin

    – Vi har granskat den debatt som förts både i Grankulla och Kyrkslätt och är måna om att den inte ska spridas till våra övriga tvåspråkiga kommuner, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.

    Att försöka förenkla organisationen och spara pengar genom att slå samman den svenska och finska administrationen, skulle dra undan mattan för den svenska skolan och dess särart. Risken är att de svenska frågorna skulle komma i skymundan och att beslut fattas på felaktiga grunder.

    – Vi behöver tjänstemän med sakkunskap och förståelse för våra särdrag samt ett uttalat ansvar för att ta fram lösningar som vår skola behöver, säger Damlin.

    Som exempel nämner Damlin frågan om rekrytering av undervisningspersonal på svenska, en viktig process som riskerar att försummas i en sammanslagen skoladministration.

    FSL ser också att risken med en gemensam skoladministration är att man börjar jämföra enhetspriset per elev mellan språkgrupperna, vilket är meningslöst eftersom kostnader på allt från skolfastigheter till läromedel varierar.

    – Kostnaderna inom det svenskspråkiga undervisningsväsendet är av naturliga skäl högre och så måste det få vara. Det är skäl att påminna om att kommunerna får extra statsandelar för att ordna utbildning på minoritetsspråket, säger Damlin.

    “Det här skulle vara katastrofalt”

    För svenska språkets ställning i framtiden är en högklassig svenskspråkig skola det viktigaste verktyget. I takt med att skolnätet formas om, blir det allt viktigare med en självständig svensk skoladministration.

    – Det är knappast långsökt att tänka sig att ju fler samlokaliserade skolor vi får, desto högre blir trycket på att slå ihop den svenska skoladministrationen med den finska. Det här skulle vara katastrofalt, säger Damlin.

    Att särskilja den svenska och finska administrationen är att respektera andemeningen i lagstiftningen, där undervisningsväsendet är delat på språklig grund.

    – Vårt budskap till kommunerna är att värna om en administration på svenska som kan bevaka våra specifika frågor och ge den stabilitet som den svenskspråkiga utbildningsstigen behöver, säger Damlin.

    ***

    FSL bbb red stor

    Med FSL:s kommunalvalsprogram, Bildning bygger broar, vill vi rikta blickarna mot de viktigaste frågorna som berör skola och utbildning och väcka diskussion om det som betyder mest. Vi är de finlandssvenska lärarna och rektorernas röst och med vår självklara förankring i skolvardagen och erfarenhet från hela bildningsbranschen vill vi bidra till en bättre morgondag för alla.

    www.fsl.fi/kommunalvalet 

    För mer information:

    Inger Damlin, ordförande
    inger.damlin@fsl.fi
    tfn 040 089 7300

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
    mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
    tfn 040 686 9959