Category: På gång

Gemensamt pressmeddelande: Bildningsalliansen rf, Finlands Folkhögskolförening rf , Finlands sommaruniversitet rf, Finlands svenska lärarförbund rf, Folkupplysningssällskapet sr. och Studiecentralerna rf

Vad handlar det om:

• Ändringar har gjorts i lagen om främjande av integration, enligt vilka kommunerna från och med den 1 januari 2025 ansvarar för invandrares integration och integrationsutbildning. Kommunerna kan själva anordna utbildning, upphandla den från andra aktörer eller hänvisa studerande till självorganiserad integrationsutbildning, exempelvis till läroanstalter inom fritt bildningsarbete.
• Arbetet med att reformera integrationsutbildningen fortsätter på arbets- och näringsministeriet. Följande stora ändringar är planerade att träda i kraft den 1 januari 2027. Som grund för det fortsatta arbetet finns en riktlinje enligt vilken läroanstalter inte skulle ha en självständig möjlighet, baserad på utbildningslagstiftning, att erbjuda integrations- och språkutbildning till invandrare.
• Om denna riktlinje förverkligas kommer den avsevärt att försvaga tjänsterna kring integrationsutbildning. Det skulle innebära att verksamhetförutsättningar för 123 läroanstalter inom den fria bildningen, som framgångsrikt anordnar utbildning för invandrare, skulle urholkas och utbildningen för cirka 7200 årliga studerande skulle upphöra.

Ett omfattande nätverk för integrationsutbildning hotas att försvinna i Finland

Av aktörerna inom den fria bildningen anordnar 123 läroanstalter integrationsutbildning, grundläggande litteracitet och grundläggande utbildning för vuxna som en lagstadgad uppgift. Dessutom erbjuder folkhögskolor utbildning enligt läropliktslagen för unga invandrare med läroplikt. År 2023 studerade 7 200 migranter inom den fria bildningen med integrationsplan. I övrigt fanns det 36 000 studerande med annan kulturell bakgrund än finländsk som studerade i den fria bildningen. Om reformen fortsätter enligt den preliminära riktlinjen, kommer den fria bildningen att förlora en viktig samhällelig uppgift. Som en följd skulle Finland förlora ett omfattande nätverk för integrationsutbildning som har svarat på invandrares mångfacetterade behov.

– Läroanstalterna har utvecklat utbildningen under flera årtionden. De har kompetenta och utbildade lärare, expertis inom språkutvärdering, högkvalitativa lärmiljöer, goda kontakter till arbetslivet, fungerande vägledningstjänster samt fritidsverksamhet som stöder delaktighet, säger Tytti Pantsar, Folkhögskolföreningens verksamhetsledare.

– Denna värdefulla kompetens bör inte gå till spillo! Invandrarbefolkningen har vuxit och behovet av flexibla tjänster är större än någonsin. En modell med flera aktörer erbjuder den bästa lösningen för detta behov, säger Tuija Österman, generalsekreterare på Finlands Sommaruniveristet.

En nedskärning till i finansieringen för fritt bildningsarbete

I beredningsarbetet som genomförs av arbets- och näringsministeriet ingår en plan på att allokera finansieringen för integrationsutbildningen till en kanal och en inbesparing som innebär att finansieringen minskas med 15 miljoner euro. En del av finansieringen för den fria bildningen planeras att överföras till arbets- och näringsministeriet och därifrån vidare till kommunerna för att anordna integrationsutbildning som arbetskraftsutbildning. För närvarande finansieras integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftsutbildning av arbets- och näringsministeriet, medan utbildningen inom den fria bildningen finansieras av undervisnings- och kulturministeriet som en del av det finländska utbildningssystemet.

En överföring av finansieringen för fritt bildningsarbete till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde skulle i praktiken innebära en nedskärning av utbildningsfinansieringen överlag och den skulle slå mycket hårt mot det fria bildningen och särskilt folkhögskolorna och andra privata läroinrättningar inom den fria bildningen.

– Finansieringen för folkhögskolorna skulle minska med över 20 procent, vilket motsvarar en nedskärning på cirka 12 miljoner euro. Detta skulle påverka 45 folkhögskolor, varav en skulle förlora upp till 80 procent av sin finansiering och 21 folkhögskolor över 30 procent. Verksamheten vid dessa läroanstalter skulle vara allvarligt hotad och vissa skulle kanske behöva lägga ner, säger Finlands Folkhögskolförenings verksamhetsledare Tytti Pantsar.

Kan kommunerna hantera den ökade volymen?

I reformen av integrationsutbildningen skulle kommunernas ansvar för att anordna utbildningen öka samtidigt som resurserna minskas. Kommunerna skulle inte längre kunna förlita sig på att de lokala läroanstalterna inom det fria bildningsväsendet erbjuder integrationsutbildning, vilket innebär att de själva måste stå för hela utbudet.

År 2023 uppgick finansieringen för integrationsutbildning som arbetskraftsutbildning till 67,4 miljoner euro, deltagarna var 16 000 och utbildningsanordnarna 30. Motsvarande siffror för integrationsutbildning som genomförs som fri bildning var samma år: finansiering 16,8 miljoner, 7 200 studeranden och 123 läroanstalter.

– Klarar kommunerna av att hantera den ökade volymen med mindre resurser och på samma gång svara mot målgruppens ökande kompetenbehov? I integrationsutbildningen och den grundläggande litteraciteten behöver man speciellt beakta dem med bristfälliga grundläggande färdigheter och deras behov av både flexibla utbildningsmodeller och repetition. Eller blir en del av dem som ska integreras utan utbildning och grundläggande färdigheter, säger Tuula Kumpumäki, ordförande för Studiecentralerna rf.

Det svenskspråkiga nätverket av läroanstalter skulle försvagas

Reformen av integrationsutbildningen och dess finansiering påverkar det svenskspråkiga läroanstaltsnätverket. För närvarande erbjuder inte alla tvåspråkiga kommuner integrationsutbildning på svenska, vilket har inneburit att bland annat folkhögskolorna har kunnat möta lokala behov och ordnat svenskspråkig integrationsutbildning.

– Om en del folkhögskolor inte längre kan fortsätta sin utbildningsverksamhet på grund av ekonomiska förutsättningar, kommer också mängden av annan svenskspråkig utbildning att minska i flera kommuner. Det här skulle påverka utbildningsutbudet för svenskspråkiga läropliktiga och överlag de svenskspråkigas möjligheter till livslångt lärande , säger Henrika Nordin, verksamhetsledare för Bildningsalliansen.

I det långa loppet är det frågan om att kommer det att finnas utbildning tillgängligt för olika individuella behov och har alla möjlighet till utbildning och bildning, oberoende ålder, språklig eller kulturell bakgrund och boningsort.

För mera information:

Henrika Nordin
Verksamhetsledare 
Bildningsalliansen rf  
044 353 1813 
henrika.nordin@bildningsalliansen.fi 

Inger Damlin
Ordförande
Finlands svenska lärarförbund
040 089 7300
Inger.damlin@fsl.fi

Tytti Pantsar  
Verksamhetsledare
Suomen Kansanopistoyhdistys – Finlands Folkhögskolförening ry  
044 531 8000  
tytti.pantsar@kansanopistot.fi  

Tuija Österman 
Generalsekreterare
Suomen kesäyliopistot ry – Finlands sommaruniversitet rf 
050 302 8970 
tuija.osterman@kesayliopistot.fi 

Tuula Kumpumäki  
Ordförande
Opintokeskukset ry  Studiecentralerna rf
050 3239 143
tuula.kumpumaki@ksl.fi  

Lauri Tuomi 
Verkställande direktör
Kvs-säätiö (Kansanvalistusseura sr.) 
050 476 9977 
lauri.tuomi@kvs.fi

Beslut om ändringar i lagen om grundläggande utbildning förväntas godkännas av riksdagen inom 2024. Ändringarna ska träda i kraft 1.8.2025 och på grund av det tighta tidtabellen har Utbildningsstyrelsen inlett arbetet med att uppdatera grunderna för läroplanen så att utbildningsanordnarna ska ha tillräckligt med tid för att bereda den lokala läroplanen och de ändringar som det nya stödsystemet föranleder. De lokala läroplanerna för den grundläggande utbildningen ska uppdateras i enlighet med grunderna före augusti 2025.

FSL har gett ett utlåtande kring de redviderade grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

 

Kapitel 4 Verksamhetskulturen i en enhetlig grundskola

Det är fint att man i läroplansgrunderna lyfter fram verksamhetskultuern och utvecklandet av den. Det är bra att man poängterar att den grundläggande utbildningens värdegrund, inlärningssyn och mål synliggörs i skolans verksamhetskultur.

En precisering och ett klargörande av vad som avses med aktörer i skolan är på sin plats. Under rubriken 4.1 nämns om samarbete med olika aktörer men det förblir oklart vilka olika aktörer detta kunde vara och vilken roll de ska ha i skolgemenskapen. FSL anser det vara viktigt att det skulle definieras vilka aktörerna är och vilken deras roll är.

FSL anser det vara bra att man i läroplansgrunderna lyfter fram att varje lärare är en språklärare i det läroämne hen undervisar. Det är bra att poängtera språkets betydelse och lärarnas roll som språkliga förebilder.

Under rubriken helhetsskapande undervisning och lärområden har inga ändringar föreslagits. Det man i grunderna ännu nämner som exempel på hur man kan genomföra helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområde så som kampanjer och lägerskolor kan upplevas som förlegat.

 

Kapitel 5 Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande

FSL understöder formuleringarna om undervisnings enligt verksamhetsområden och formuleringarna om studier enligt målhelheter. Även formuleringarna om undervisning för elever som är patienter inom den specialiserade sjukvården och konsultativ sjukhusundervisning är bra.

FSL anser dock att det krävs vissa preciseringar i stycket om studier enligt målhelheter, detta för att det ska vara klart när man kan göra avvikelser från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen.  

 

Kapitel 6 Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen

FSL ser det som bra att kamratresponsen lyfts fram, viktigt är dock att denna kamratrespons beaktar elevernas mognadsnivå och förmåga att bedöma sitt och sina kamraters arbete.

Det är bra att det poängteras vikten av att eleverna känner till målen för läroämnena och principerna för bedömningen på ett sätt som är ändamålsenligt för eleverna med tanke på deras ålder. Formulering om att varje elev ska kunna bilda sig en uppfattning om vad som avses hen ska lära sig och hur prestationen bedöms är bra.

Preciseringen om grunder för att inte delta i undervisningen är bra. Nu anges som skäl för att befrias från undervisning endast hälsoskäl. Det är bra att det även finns angett att studierna och bedömningen efter en befrielse från studierna ska ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Det är bra att man preciserat och klarar formulerat texterna om bedömningen av elever med invandrarbakgrund och elever med främmande språk som modersmål.

 

Kapitel 7 Stöd för lärande och skolgång

Kapitlet är bra och för klart fram stödet för lärande och skolgång som en av verksamhetskulturen i skolan. Det är bra att det tydligt framkommer att anordnandet av undervisningen och skolgången grundar sig på planmässigt genomförande av undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande.  

Det är viktigt att poängtera så som det framkommer att undervisningsarrangemangen som stöder förutsättningarna för lärande, gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödformer förutsätter planmässig ledning och ledarskap.

 

7.1. Elevens rätt till stöd för lärande och skolgång

Det är bra att det av läroplansgrunderna framkommer att eleven kan få både gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder samtidigt. Det är även bra att det tydligt framkommer att man varken genom gruppspecifika stödformer eller elevspecifika stödåtgärder avgränsar den grundläggande utbildningens mål och innehåller.

 

7.2 Undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande och ledning av dem

Ett mycket viktig konstaterande i läroplansgrunderna är att tillräckligt med tid ska reserveras för gemensam planeringen. Det följer naturligt av det att samarbetet mellan lärarna och mellan lärarna och yrkes- och sektorövergripande aktörer samt strukturella lösningar utgör grunden för undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande.

 

7.3 Gruppspecifika stödformer – mål och anordnande

Det nämns att gruppspecifika stödformer ska ges systematiskt som en del av skolans grundläggande verksamhet. Detta är en mycket bra skrivning. Vidare beskrivs hur detta kan ordnas genom ändamålsenliga undervisningsarrangemang, till exempel genom samundervisning eller kompanjonundervisning. Det kunder vara bra att i detta fall definiera vad som avses med samundervisning och kompanjonundervisning.

I läroplansgrunderna nämns att allmän stödundervisning också kan ordnas utanför lektionerna. Då ska enligt de föreslagna läroplansgrunderna skoldagarnas maximala längd beaktas. Detta gällande det maximala antalet undervisningstimmar kräver en precisering.

 

7.4 Elevspecifika stödåtgärder

I de föreslagna läroplansgrunderna nämns som elevspecifika stödåtgärder undervisning som ges av speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper. Liksom då det gäller samundervisning och kompanjonundervisnings saknas en definition av vad som avses med undervisning i smågrupp.

Som elevspecifika stödåtgärder nämns undervisning av speciallärare och specialklasslärare. En klar uppgiftsbeskrivning för speciallärare och specialklasslärare med en arbetsfördelning sammankopplad med behörigheten för undervisningen kunde vara befogad. Ordnarna av utbildning har ett behov av att kunna bedöma behovet av olika lärarkategorier utgående från behörighet och arbetsuppgifter.

 

7.7 Bildande av undervisningsgrupper

Det är av stor vikt att anvisningar om hur undervisningsgrupper bildas är entydiga och klara. Med tanke på elleverans rättsskydd och en jämlik och likvärdig skola i hela Finland ska möjligheterna till tolkningar vara liten. Det är viktigt att undervisningsgrupperna bildas så att målen för undervisningen kan nås och läraren har möjlighet att beakta undervisningsgruppens behov tillräckligt bra.