FSL Import

Category: På gång

  • Jämförelsevis lugnt på permitteringsfronten för lärarna i Svenskfinland – FSL hoppas på modiga beslutsfattare framöver 

     

    FSL har i samband med skolstarten utrett hur samarbetsförhandlingsläget ser ut i Svenskfinland. Av 37 huvudförtroendemän eller förtroendemän uppger knappt hälften att man har avslutat samarbetsförhandlingar och av dessa resulterade 16 procent i permitteringar. Endast ett fåtal kommuner permitterar lärare i grundskolan.

    – Man räddar inte kommunekonomin genom att spara in på skola och utbildning och det känns betryggande att de flesta beslutsfattarna förstår det här, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.

    Damlin konstaterar att utbildningsanordnarna antagligen tagit emot statliga understöd som de inte vill tvingas betala tillbaka. 

    – Minister Li Anderssons tydliga uttalande om att man måste betala tillbaka understödet om man permitterar har gått hem verkar det som, säger Damlin.

     

    Det handlar om barnens rättigheter

    FSL ställer sig bakom uppmaningen till kommunerna (Kommuntorget.fi 14.8.2020) om att höja skatterna framom att skära i skolorna. Det handlar inte enbart om att garantera utbildningspersonalen en möjlighet att följa läroplanen och erbjuda en trygg skolmiljö utan också om barnens rättigheter.

    – Frågar vi våra barn och unga, och det borde vi, tror jag de allra flesta vill gå till skolan och delta i undervisningen med sina lärare. Det är inte våra barn och unga som ska ta smällen nu, alla skattebetalare måste dela på ansvaret, säger Damlin. 

    Höstterminen kommer med stor sannolikhet präglas av specialarrangemang och för att kunna sköta undervisningen och skolvardagen på bästa möjliga sätt behövs varenda en lärare och rektor. 

    – Jag hoppas på modiga beslutsfattare framöver som ser skolan för den trygga samhällsinstitution den är och vågar satsa på våra barn och unga och deras framtid, säger Damlin. 

    Undersökningen genomfördes som en webbenkät 12.8-25.8.2020 och sändes ut till 52  respondenter, varav 37 deltog i undersökningen.

    Kontakta oss: 

    Inger Damlin, förbundsordförande; tfn: 040 089 7300, inger.damlin@fsl.fi

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, tfn: 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi 

  • På lång sikt är det de dolda inbesparingarna som skadar utbildningssektorn mest

    På lång sikt är det de dolda inbesparingarna som skadar utbildningssektorn mest

    Kommunförbundets dystra ekonomiska prognos sänder ett tydligt budskap till politiker och tjänstemän: Nu måste ni tänka smart! Vasaregionen kan här föregå med gott exempel och upprätthålla sin status som en innovativ och drivkraftig landsdel där utbildningen får det den behöver.

    – Från fältet nås vi av en oro kring utbildningens framtid i regionen. Många kommuner samarbetsförhandlar eller har planer på det och sparåtgärderna hotar att slå hål på den fantastiska drivkraft vi sett framför allt under den här pandemin, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.

    Det finns till exempel ett uppenbart behov av mer teknisk utrustning för att kunna möta de nya kraven på flexibilitet i utbildningen.

    “Inget skapar så mycket frustration som när man inte har de rätta verktygen och frustration föder ofta en ovilja.”


    Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande. 

    – Det så kallade digiskutt som både lärare och elever nu har tagit måste vi ta vara på. Inget skapar så mycket frustration som när man inte har de rätta verktygen och frustration föder ofta en ovilja, säger Damlin.

    FSL uppmanar Vasaregionen att visa vägen och se framåt. Vi behöver en modern utbildning och engagerad utbildningspersonal för tiden efter pandemin och tiden före ännu okända utmaningar. Man kan inte pausa investeringarna i utbildningen, det finns inga årskullar som förtjänar det.

    – Sällan skördar man frukten av investeringar direkt och skola och utbildning måste man tänka långsiktigt kring. Utbildningen är en grundpelare i ett fungerande näringsliv och det livslånga lärandet en viktig del i samhällets ekosystem, säger Damlin.

    Kontakta oss: 

    Inger Damlin, förbundsordförande; tfn: 040 089 7300, inger.damlin@fsl.fi

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, tfn: 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi 

  • Rektorernas entusiasm minskade och tröttheten ökade under coronaåret

    Det praktiska ansvaret för att upprätthålla utbildningen i krisförhållanden vilar långt på rektorernas axlar och deras roll som garant för hela arbets- och skolgemenskapens välbefinnande har ökat. Att ansvara för den här uppgiften sätter sina spår, enligt den nya rektorsbarometern är andelen entusiastiska rektorer 25 procent mindre än för ett år sedan.

    – Energinivån är inte den samma som den brukar vara. Däremot känner jag att mitt jobb är mer betydelsefullt än någonsin förr, att jag gör skillnad, säger Mia Förars-Pöytäniemi, rektor för Västersundoms skola och Dickursby skola i Vanda.

    – Jag tycker att den senaste perioden har varit belastande rent psykiskt. I fredags fick vi besked om att en årskurs skulle undervisas på distans och vi fick lägga om planerna för att kunna genomföra provperioden som nu är på gång. Igår fick ett nytt besked om att det blir distansundervisning för hela skolan, vilket gör att vi får ändra på planerna igen, säger Marina Sjöholm, rektor för Tölö gymnasium.

    Andelen entusiastiska rektorer har minskat med 25 % på ett år.

    48 % av rektorerna riskerar utmattning, 18 % är redan utmattade.

    Finlands rektorer levererar mer resultat från den senaste rektorsbarometern, klicka här.  

     

    ”Vi måste kunna synliggöra vår arbetstid”

    Rektorsbarometern utreder de finländska rektorernas välbefinnande och hälsa och är en del av det internationella forskningsprojektet Principal Health and Wellbeing. I Finland är det pedagogie professor Katariina Salmela-Aro som ansvarar för insamlingen av data. Den första rektorsbarometern gjordes för ett år sedan på initiativ av Finlands rektorer (SuReFiRe). Nu kan man jämföra årets resultat med fjolårets.

    Rektorerna hinner inte utföra alla uppgifter, än mindre upprätthålla sitt eget kunnande.

    Förra året hörde uppgav 46 procent av rektorerna att de känner sig entusiastiska men efter coronavåren utgör denna grupp endast 34 procent. Andelen entusiastiska rektorer har således minskat med nästan 25 procent.

    – Det är alarmerande men viktiga resultat som kommer fram i undersökningen, säger Kaj Holmbäck, rektor för Donnerska skolan i Karleby och styrelsemedlem i Finlands rektorer.

    Det behövs mer rektorsresuser för att bland annat kunna utveckla modeller för biträdande rektorer. Rektorerna hinner inte utföra alla uppgifter, än mindre upprätthålla sitt eget kunnande.

    Både Sjöholm och Förars-Pöytäniemi upplever att en allt för stor del av arbetstiden måste vikas till olika förfrågningar, det kan handla om att distribuera information, enkäter och andra förfrågningar.

    – Vi blir ofta flaskhalsar för sådant som kunde ha skickats direkt till personalen, säger Förars-Pöytäniemi.

    Rekryteringen av rektorer är inte alltid så lätt och undersökningens resultat vittnar om att något måste göras för att höja yrkets dragningskraft.

    – Rektorerna är en ganska liten grupp de är i nyckelposition i skolans verksamhet, säger Holmbäck.

     

    Ljuset har bränts i båda ändarna

    Ansvaret för eleverna och studerandena och osäkerheten kring hur skolvardagen kan arrangeras på bästa möjliga sätt, är det som tär mest på krafterna just nu.
    Enligt den färska rektorsbarometern är 34 procent av rektorerna entusiastiska, 48 procent riskerar arbetsutmattning och 18 procent är redan utmattade. En tredjedel av rektorerna upplevde en hög arbetsmotivation och låg arbetsrelaterad utmattning under coronavårens särskilda undervisningsarrangemang.

    – Vi har ett bra arbetsklimat men det är stressigt. Tanken på att vi nu går in för distansundervisning på obestämd tid skapar en osäkerhet. Alla lärare försöker stöda studerandena så gott det går men vi kanske inte lyckas nå alla, säger Sjöholm.

     

    Kontakta oss:

    Inger Damlin, förbundsordförande, inger.damlin@fsl.fi, 040 532 9800 (kommentarer)
    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, 040 686 9959 (för kontaktuppgifter till rektorerna i pressmeddelandet) 

  • “Olyckligt att bolla med skolan som en politisk spelbricka” – Inom FSL är man nöjda med beslutet om närundervisning

    “Olyckligt att bolla med skolan som en politisk spelbricka” – Inom FSL är man nöjda med beslutet om närundervisning

    – Det är olycklig att man bollar av och an med skolan som en slags politisk spelbricka. Vi har levt med pandemin ett bra tag nu och man skulle förvänta sig mindre maktkamp mellan olika ministerier och myndigheter och mer framförhållning och samsyn, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

    Både timingen och tidtabellen för förslaget har kritiserats hårt och med tanke på alla de lokala beslut som fattats under fredagen, kan man konstatera att regeringens besked ikväll kom för sent, utbildningsanordnarna kunde inte vänta så länge.

    – Med facit på hand känns de senaste dagarnas utspel nästan som ett fiasko, säger Damlin.

    FSL har från första början kritiserat ministeriets sista minuten-förslag om en nationell rekommendation om distansundervisning. Förslaget har bara förbryllat och skapat merarbete ute i kommunerna.

    – Vi vet att epidemiläget är svårt men vi vet också att närundervisning är den bästa pedagogiska lösningen för våra barn och unga och därför understöder FSL fortsättningsvis att beslut om distansundervisning fattas lokalt och endast då det är absolut nödvändigt, säger Damlin.

    skor på hylla

    Den snabba smittspridningen skapar en stor oro bland undervisningspersonalen och åsikterna kring hur undervisningen borde arrangeras varierar. FSL understryker att det är arbetsgivarens ansvar att göra allt för att garantera lärarnas och rektorernas arbetssäkerhet.

    – Arbetsgivarna måste visa personalen att man tar deras hälsa och säkerhet på största allvar. Vi vill bland annat se en prioritering i vaccinationsordningen, omfattande användning av munskydd och en seriös utredning av snabbtest av skolbarn. Det är fortsättningsvis viktigt att elever och studerande som uppvisar förkylningssymptom stannar hemma.

    Personalbrist och hög arbetsbelastning är ett mycket sannolikt scenario i början av terminen och Damlin vädjar om förståelse för att skolan inte kan prestera på samma höga nivå som i normala fall.

    – Vi kräver att utbildningsanordnarna ser över tillgången på utrustning och maximerar förutsättningarna för olika typer av undervisningsarrangemang. Vi uppmanar hemmen att med låg tröskel kommunicera med skolan om eventuella utmaningar. Vi hoppas också på mycket stöd och uppmuntran inom kollegierna för att värna om välbefinnandet och orken.

     

    FÖR MER INFORMATION:

    Inger Damlin
    förbundsordförande
    inger.damlin@fsl.fi
    tfn 040 089 7300

    Mirjam Heir-Lindström
    kommunikatör
    mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
    tfn 040 686 9959

  • Barns rättigheter är en hjärtesak för oss lärare och rektorer

    Barns rättigheter är en hjärtesak för oss lärare och rektorer

    Att återupprätta skolans kompensatoriska uppdrag måste nu bli den allt överskuggande uppgiften på vägen mot att säkerställa barns och ungdomars rättigheter. Skolan måste börja överbygga klyftorna, i stället för att vidga dem. I en välmående skola har barn och ungdomar rätt att få det elevvårdsstöd som behövs på lärstigen.

    Tänk om lärarna fick mer tid för att se och möta varje elev och etablera förtroendefulla relationer med dem!Tänk vilka effekter vi skulle kunna få till stånd!

    Insikten om lärarnas avgörande betydelse för elevernas framtidmåste också bli till en gemensam kompass för landets beslutsfattare. Tänk om lärarna fick mer tid för att se och möta varje elev och etablera förtroendefulla relationer med dem?Tänk vilka effekter vi skulle kunna få till stånd!
     
    Skolan har en helt avgörande roll i att vända utvecklingen med växande otrygghet och polarisering i samhället. Investering i skolan är en investering i hela landets framtid. Låt det synas i de kommunala prioriteringarna och budgeterna som en grundbult för barns och elevers rättigheter. 

    Blickar upp mot flaggan och tänker: Vi i skolan stöder barns rättigheter. Rätten till trygghet, drömmar och åsikter tillhör varje barn och växande ungdom.

    Ingers signatur

  • Låt bli att permittera lärare och rektorer!

    Låt bli att permittera lärare och rektorer!

     Vi lever i tider då barn och ungdomar mår illa, då vardagen vacklar och stödbehoven växer.

    Vi lever i en tid vi behöver motiverade lärare för att kunna ge barn och unga det de behöver. Vi behöver rektorer som leder varsamt och skapar förutsättningar för en så normal och trygg skolvardag som möjligt.

    “Vi ska leva i en tid efter krisen också, då konsekvenserna av besluten vi fattar nu blir vår verklighet.”

    Att permittera lärare och rektorer nu är att blunda för framtiden, att inte ta varningsklockorna på allvar. Nu är det inte läge att presentera överskott i kommunens kassa, här sätts det politiska ansvaret verkligen på prov.

    Permitteringar i skolor skapar kaos då färre lärare förutsätts undervisa större elevgrupper och ibland till och med i olika ämnen. Permitteringar leder till oro och större kunskapsluckor, ökar otryggheten och riskerar jämlikheten. Permitteringar är kortsiktiga lösningar som skapar långsiktiga problem.

    Vi ska leva i en tid efter krisen också, då konsekvenserna av besluten vi fattar nu blir vår verklighet. Ge skolan det den behöver idag för att hantera utmaningarna imorgon!

    Ingers signatur