Nästan 40 procent av lärarna och rektorerna uppger att deras hälsa har försämrats på grund av inneluftproblem det senaste året. Hur länge kan vi stå och se på när en hel yrkeskår blir sjuk, frågar sig Christer Holmlund, förbundsordförande på Finlands Svenska Lärarförbund.
OAJ:s och Åbo universitets omfattande undersökning om inneluften i skolorna, i vilken FSL:s medlemmar har deltagit, visar att det är fastigheter byggda år 1960-1980 som orsakar mest hälsoproblem. De reparationer man har gjort har inte haft någon märkbar inverkan på personalens hälsa.
– Gör om gör rätt, även om det innebär att man måste bygga helt nytt. Det lönar sig inte att slösa pengar på tillfälliga lösningar som är slitsamma för rektorerna och lärarna, säger Holmlund.
Undersökningen påvisar tydliga samband mellan exponering för mögel och till exempel astma och kronisk bronkit.
– Allt för ofta tas personalen inte på allvar och man måste överbevisa sina symptom. Det behövs en uppdatering av lagstiftningen som tydligare förpliktigar till åtgärder och erkänner det här som en yrkessjukdom, säger Holmlund.
Tre nedslag i Svenskfinland
Problem med inneluften är numera vardag för många lärare och rektorer i Svenskfinland. Camilla är en av många lärare vars hälsa har äventyrats på grund av en ohälsosam inneluft.
– Jag fick illröda ögon, hade huvudvärk och ständig stegring. Jag blev sjukskriven och kunde inte återvända till mitt gamla klassrum utan måste flytta ut ur byggnaden.
Det tog två år för Camilla att bli någotsånär återställd. En efter en blir hennes kolleger sjuka i den mögeldrabbade byggnaden och måste flytta ut.
– Det här är inte hållbart och jag tror att politikerna nu börjar inse det.
I över två år tampades Elise Kurtén, rektor vid Sirkkala skola i Åbo, med inneluftproblem i en av skolbyggnaderna. Hon säger att processen var otroligt jobbig och att det saknades en handlingsplan.
– De här problemen tär på alla. Som rektor måste man ha massor med ork och mod. Man kommer inte långt med att vara snäll.
Kurténs hälsning till de som är mitt uppe i en liknande process:
– Våga vara krävande, ingen ska finna sig i problemet! Det är också viktigt att vara lyhörd eftersom vi alla reagerar med så olika symptom.
Lovisanejdens högstadieskola är inne på sitt andra läsår i baracker. Trots den obefintliga skolgården, trånga matsalen och bristen på förvaringsutrymmen tycker läraren Leif Holmberg att situationen är bättre nu än då när undervisningen var utlokaliserad.
– Då åkte man hela tiden runt mellan olika lokaler och träffade aldrig sina kolleger i veckorna. Jag hade mitt lektionsmaterial i bilen.
Holmberg längtar efter den nya skolan med ändamålsenliga utrymmen och en ordentlig skolgård för eleverna. Fram till hösten 2019 är det ändå skolliv i baracker som gäller.
– Vi gör så gott vi kan med undervisningen men det är klart att det blir en del speciallösningar. Man måste vara ganska kreativ.
Inneluftproblemen måste prioriteras på nationell nivå
FSL och OAJ yrkar på ett tioårigt nationellt åtgärdsprogram för att garantera tillräckliga resurser för både nybyggen och underhåll. Det här problemet kan inte enbart belasta kommunernas ekonomi.
– Kommunen har en skyldighet att utreda och åtgärda problem i skolfastigheterna men staten måste inse att det här är ett riksomfattande problem och skjuta till pengar, säger Holmlund.
FSL efterlyser en kartläggning över hur de finlandssvenska skolfastigheterna mår.
– Inneluftproblemen är så stora att de till och med kan bli en avgörande faktor i rekryteringen av lärare i framtiden, säger Holmlund.
Här hittar du resultaten från Inneluftundersökningen 2017.
Här hittar du OAJ:s svenskspråkiga pressmeddelande.
| I Inneluftundersökningen 2017 deltog sammanlagt 4920 OAJ- och FSL-medlemmar. 81 % av respondenterna jobbar i kommuner eller samkommuner. Materialet har samlats in av Åbo universitet. |
Frågor? Ta gärna kontakt:
Christer Holmlund, förbundsordförande, christer.holmlund@fsl.fi, tfn: 040 532 9800
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn: 040 686 9959
