Category: På gång

Ändring 24.2: Vi har uppdaterat tabellen som i en tidigare version innehöll ett tryckfel. Antalet lektioner som borde öka per vecka i Lovisa är 111, tidigare stod det felaktigt 11.

Trestegsstödet som nu slopas blev aldrig den framgång man hade hoppats. Orsaken har varit bristen på resurser och mängden byråkrati som belastat lärarna och slukat tid från den värdefulla undervisningen.

För att inte göra samma misstag igen minskar inte bara pappersarbetet utan betydande resurser skjuts till. Staten finansierar stödreformen med 40 miljoner år 2025 och därefter med 100 miljoner euro per år.

Problemet är att de här pengarna inte är inte öronmärkta utan betalas ut som statsandelarna till kommunerna.

– Just nu kontaktas vi av lärare och rektorer från olika regioner som uttrycker oro över att man inte kommer att se röken av de här pengarna och inga förbättringar sker, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

Så gick det till exempel med regeringens tilläggsfinansiering för fler veckotimmarna i modersmål och matematik. I nästan hälften av kommunerna är timantalet nästa läsår det samma eller till och med färre än tidigare, visar OAJ:s färska kartläggning.

 

En helt ny modell förutsätter nytt tänk kring resurserna

I den här tabellen kan man se hur statsandelarna fördelas på ett axplock av kommuner i Svenskfinland. Uträkningarna bygger på teoretiska formler för vad kommunerna får i statliga medel och hur mycket antalet lektioner per vecka borde öka i kommunen.

*Siffrorna baserar sig på beräkningsgrunderna i regeringspropositionen. 

Ladda ner en lista över alla kommuner i Svenskfinland (inte Åland som inte berörs av reformen) och deras kalkylerade finansiering för stödreformen: Kommunerna i Svenskfinland och deras kalkylerade finansiering för stödformen_FSL

– Siffrorna säger mycket om omfattningen av reformen och kommunernas möjligheter att med den ökade finansieringen verkligen förbättra stödet i grundskolan, säger Damlin.

Dessvärre signalerar många kommuner att finansieringen inte kommer att utnyttjas i linje med regeringens ambitioner. FSL har i dialog med sina lokala lärarföreningar fått kännedom om att många kommuner hävdar att man sedan tidigare uppfyller kraven i den nya lagstiftningen.

– Det här är att medvetet misstolka lagstiftarnas intentioner, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.

I beräkningar som utgör grunden för den nya lagen, utgår man från att kommunerna idag använder 0,037 undervisningstimmar per elev, skola och vecka för det förebyggande stödet. Nu har man ökat finansieringen till 0,122 timmar. Det innebär att kommunen från och med 1.8.2025 ska satsa minst 0,085 undervisningstimmar mera på förebyggande stödformer än man gjort tidigare.

– De här ska synas i lärarnas scheman som undervisningstimmar och märkas som nya lärartjänster, säger Wikström.

 

“Fel att påstå att man redan satsar tillräckligt”

Det nya stödsystemet utgör en helt ny modell vars syfte är att bättre än tidigare garantera elevernas rätt till stöd.

– Eftersom vi nu skrotar det gamla och börjar med något nytt, kan de gamla modellerna inte utgöra måttstock på vilka resurser man behöver för stödfunktionerna från och med nästa läsår. Det är fel att påstå att man i kommunerna redan satsar tillräckligt, då sjunkande lärresultat och ett ökat behov av stöd är ett faktum, säger Damlin.

Wikström poängterar att det nya stödsystemet är en lagstadgad del av skolornas normala verksamhet som kommunerna är ålagda att ordna.

– Kommumerna ska använda de statliga medlen till att öka antalet lektioner för att ordna undervisningen så att målen i läroplanen kan nås och arbetsron tryggas. För att undervisningspersonalen ska kunna jobba förebyggande och på sikt minska antalet elever i behov av mer omfattande stöd, behövs de här satsningarna nu, säger han.

 

Gruppstorlekarna – en viktig faktor

Resultatet av en gallup bland våra medlemmar på Educamässan, visar att över hälften av lärarna i grundskolan undervisar en grupp de upplever att är för stor. Alla 167 lärare som deltog i gallupen, anser att en grupp på 19 elever eller färre är optimalt för att kunna tillgodose elevernas behov, differentiera och handleda.

Så här kommenterar två lärare:

“Man hinner inte tillgodose alla elevers behov, inte individualisera och inte uppfylla läroplanen till fullo.”

“Stämningen i klassen blir mer orolig då de inte får den hjälp och stöd de behöver.

Behovet av att forma undervisningsgrupperna så att målen i läroplanen kan uppnås är uppenbart, vilket också är ett av målen med stödreformen.

Ladda ner: Lärarnas syn på gruppstorlekar_FSL

 

Stödreformen är en viktig kommunalvalsfråga

– Så här i kommunalvalstider tycker jag det är viktigt att väljarna får veta hur våra kommande beslutsfattare ser på stödet i skolan och hur den statliga finansieringen ska riktas, säger Damlin.

Ärendet är synnerligen brådskande med tanke på att schemat för nästa läsår planeras som bäst och rekryteringen av lärare sker nu. Att två av tre rektorer inte ännu fått besked om hur finansieringen för det nya stödsystemet ser ut, siffror som framkommer i OAJ:s färska kartläggning, är problematiskt.

 

Stora reformer kräver noggrann uppföljning

I och med att den nya lagen godkändes av riksdagen, har politikerna identifierat problemen med stödet i skolan och sett behovet av att med statliga medel finansiera en reform. För att säkerställa att reformen blir en framgång och att elevernas rätt till stöd garanteras, efterlyser FSL en mekanism för att följa upp hur de statliga pengarna har använts.

– Om det framkommer att till exempel timantalet inte har ökat i relation till finansieringen borde det leda till repressalier för kommunen, säger Damlin.

 

För mer information:

Inger Damlin, förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Pocke Wikström, förbundssekreterare
pocke.wikstrom@fsl.fi 
tfn 020 749 5467 

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959

Pressbilder hittar ni här!

Hur rustar vi unga för en framtid som förändras snabbare än någonsin?

Erik Fernholm är en visionär, social entreprenör och prisbelönt föreläsare från Sverige. Med fokus på neurovetenskap, motivationsforskning och lyckoforskning föreläser han i Hörnan på Educamässan 25.1 klockan 13.

Ingen vet exakt hur arbetsmarknaden eller samhället ser ut om 20 år, men en sak är säker: våra unga måste vara förberedda på en framtid fylld av utmaningar, möjligheter och snabb förändring.

Föreläsningen kombinerar kunskap och inspiration och ger oss nycklar för hållbart välmående i en allt mer komplex värld. Vi får ta del av framgångsrika exempel på hur utbildningssystem världen över hanterat stora skiften och de senaste insikterna från forskningen om vad som faktiskt stärker individers och gruppers förmåga att hantera osäkerhet.

Läs mer om föreläsaren: erikfernholm.se

 

30 program på scenen i Hörnan

Educamässan ordnas i Messukeskus i Helsingfors 24–25.1. I den svenskspråkiga Hörnan bjuder vi på 30 olika program på scenen och i kvarteret deltar över 20 finlandssvenska fonder, förlag, organisationer och utbildningar.

Läs mer om alla diskussioner, föreläsningar och samtal som äger rum i Hörnan och på Educa: educa.messukeskus.com

Inträdet till mässan är gratis, men man måste registrera sig som besökare på nätet eller vid entrén. Välkomna!

 

För mer information

Vi hjälper gärna till med information, intervjubokningar med mera. Ta kontakt:

Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi 040 686 9959

Det finns mycket som förenar oss i de nordiska länderna. Vi delar en gemensam historia, kultur och värderingar liksom en stark tradition av att bygga jämlika samhällen. Den nordiska modellen har länge varit en internationellt erkänd förebild.

Själva hjärtat i denna modell är våra utbildningssystem, som bygger på likvärdighet och hög kvalitet och utgör grunden för våra demokratiska och välfungerande samhällen. Lärarna och skolledarna är avgörande för att detta ska fungera – de bär systemet och spelar en central roll för individens utveckling. Men idag riskerar vi att förlora vårt goda renommé och halka efter. Vi står inför en oroande utveckling med utmaningar som underfinansiering, bristande likvärdighet, avregleringar och ökad konkurrens, samtidigt som segregation och ökande klyftor i elevresultat tilltar.

Nordiska lärarorganisationers samråd (NLS) har granskat hur skolväsendena finansieras i våra länder. Rapporten* visar på både skillnader och gemensamma problem, men den mest alarmerande insikten är obalansen mellan uppdrag och förutsättningar – det vill säga gapet mellan krav och resurser. Alla nordiska länder ställer upp ambitiösa mål för skolan när det gäller likvärdighet, kompensatorisk effekt och höga resultat. Samtidigt förväntas kommunerna, ofta med begränsade och ojämna resurser, bära huvudansvaret för att finansiera verksamheten.  Mål och förutsättningar borde gå hand i hand, men i praktiken finns det ett betydande gap mellan dem. Det finns också delar inom utbildningssektorn som förväntas fungera som företag, men ändå möts av samma utmaningar som den kommunala sektorn.

Finansieringsmodellerna i våra länder, som generellt förlitar sig på kommuners skattebas och prioriteringar, är otillräckliga, ojämlika och oförutsägbara. Lokala budgetunderskott och kortsiktiga nedskärningar gör det omöjligt att uppfylla de högt ställda nationella målen för utbildningens kvalitet och kompensatoriska effekt. För lärarna och skolledarna leder detta till en ständigt ökande arbetsbörda och en alltmer pressad arbetssituation, vilket slår direkt mot elevers kunskapsresultat och det kompensatoriska uppdraget. Detta är oacceptabelt, eftersom skolan ska ge alla elever, oavsett bakgrund och bostadsort, likvärdiga möjligheter att lyckas.

Vi, nordiska lärar- och skolledarorganisationer, kräver förändring:

• Respektive stat måste öka sin andel av utbildningsfinansieringen. Kommunerna, som bär det största ansvaret för skolans finansiering, klarar inte uppdraget själva, då de inte har de resurser som krävs för att möta de högt ställda nationella målen. Staterna måste ta huvudansvaret för att skapa stabilitet och långsiktighet i skolfinansieringen.

• Resursfördelningen måste bli kompensatorisk överallt. Det behöver säkerställas att resurser fördelas rättvist och utifrån behov så att skolor med större utmaningar får de resurser de behöver för att lyckas.

Utan ett likvärdigt och välfungerande utbildningssystem är det svårt att upprätthålla de demokratiska värderingar och det välstånd som Norden är känt för. För att våra länder ska fortsätta vara förebilder inom utbildning och samhällsbyggande, måste våra regeringar kliva fram, ta sitt ansvar och säkra en likvärdig och högkvalitativ utbildning för alla.

*Ladda ner rapporten: The Financing of Education in Nordic Countries_NLS-report 2025

 
Inger Damlin, förbundsordförande, Finlands svenska lärarförbund FSL

Katarina Murto, ordförande, Opetusalan Ammattijärjestö / Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ

Elisa Rimpler, ordförande, Børne- og Ungdomspædagogernes Landsforbund BUPL

Gordon Ørskov Madsen, ordförande, Danmarks Lærerforening

Monica Lendal Jørgensen, ordförande, Frie Skolers Lærerforening

Tomas Kepler, ordförande, Gymnasieskolernes Lærerforening

Jacob Eli Olsen, ordförande, Føroya Lærarafelag

Sanna á Løgmansbø, ordförande, Føroya Pedagogfelag

Tina K. Jakobsen, ordförande, Yrkisfelagið miðnám

Arnaq Brønlund, ordförande, Nunatsinni Perorsaasut Kattuffiat NPK

Elna Heilmann, ordförande, IMAK

Magnús Þór Jónsson, ordförande, Kennarasamband Íslands

Mette Johnsen Walker, ordförande, Skolens landsforbund SL

Geir Røsvoll, ordförande, Utdanningsforbundet

Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande, Sveriges Skolledare