I januari godkände OAJ:s styrelse ett avtal med Kommunarbetsgivarna, KT, kring ett försök med årsarbetstid i grundskolan. Sju kommuner anmälde intresse (Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Vasa, Lahtis och Kajaana) och lokala förhandlingar inleddes.
Tidigare denna vecka godkändes ett försöksavtal i Vanda. Från och med hösten 2018 kommer man att gå in för ett försök med årsarbetstid i två finskspråkiga grundskolor. Försöket är tänkt att ta tre år med en möjlighet att avbryta under treårsperioden. De erfarenheter man samlar på sig ska ligga som grund när man utvecklar arbetstidsmodeller i framtiden.
Årsarbetstiden för de grundskolelärare som deltar i försöket är minst 1520 timmar. Antalet undervisningstimmar kommer inte att vara begränsade, på så sätt kommer arbetstiden och lönen att kunna vara högre än grundlönen enligt försöksavtalet.
9 frågor och svar kring årsarbetstidsförsöket
1. Vad innebär ett försök med årsarbetstid?
Oaj har avtalat om en modell där man slår fast ett visst antal arbetstimmar per år, man vill kunna garantera tillräckligt med tid för planering av undervisning och utvärdering. Lönen baserar sig på antalet arbetstimmar, inte bara på undervisningstimmar. Utöver undervisningstimmar ingår också för- och efterarbete, utvärdering, olika möten och träffar, fortbildning och alla andra uppgifter ålagda en lärare.
2. Vilka är fördelarna med att övergå till årsarbetstid?
Årsarbetstiden synliggör lärarens alla arbetsuppgifter. Systemet med undervisningsskyldighet, som de allra flesta följer i dagsläget, innebär att man som lärare får betalt enligt det antal undervisningstimmar man håller. OAJ och FSL anser att den arbetstids- och lönemodellen inte motsvarar arbetsbilden för lärare idag, som består av mer gemensam planering.
Problemet är att om man har en lönemodell som inte erkänner lärarnas nya arbetsuppgifter, ökar gråzonen för det oavlönade arbetet som lärarna gör på egen tid. I OAJ:s arbetslivsbarometer framkommer att lärarna redan nu upplever att arbetsmängden ständigt ökar.
3. Hur planeras arbetstiden på årsbasis?
I planen för årsarbetstiden skriver man in lärarens alla arbetsuppgifter och den tid som reserverats för att utföra dem. Arbetsgivaren godkänner planen innan läsåret eller arbetsåret inleds. Läraren kan inte ha och bör inte göra, sådana uppgifter som det inte har reserverats tid för.
4. Hur följs arbetstiden upp?
Läraren för bok över hur mycket arbetstid som går åt till att sköta de olika arbetsuppgifterna. Förmannen följer upp hur årsarbetstidsplanen uppfylls. Vid behov kan årsarbetstidsplanen revideras. För att följa upp arbetstiden används ett lämpligt system som man har kommit överens om på lokalnivå.
5. Innebär årsarbetstid att allt jobb måste göras på arbetsplatsen?
Nej. Man måste vara på arbetsplatsen endast då sådana arbetsuppgifter som enligt årsarbetstidsplanen förutsätter det – här blir det alltså inte fråga om någon stor förändring jämfört med det som varit. Gemensam planering av den egna undervisningen kan komma att öka i en del skolor, medan man i andra skolor redan gått in för mera sådant under den nuvarande arbetstidsmodellen.
6. Bunden och obunden arbetstid – vad betyder det?
I grundskolan skulle en del av årsarbetstiden vara bunden och en del obunden. Under den obundna arbetstiden bestämmer läraren själv när och var hen jobbar. I praktiken ska en lärare alltså kunna göra obundna arbetsuppgifter hemma i soffan en lördagskväll. Undervisningsplanering och utvärdering är typiska exempel på så kallade obundna arbetsuppgifter. I de allra flesta arbetsuppgifterna ingår både bunden och obunden arbetstid.
7. Kan man överskrida årsarbetstiden?
Ja. Då blir det fråga om merarbete. Tid som överskrider årsarbetstiden måste alltid definieras i årsarbetstidplanen eller i en skild förordnande om merarbete. Merarbete ersätts alltid.
8. Påverkar årsarbetstidsförsöket sommaravbrottet?
Nej. Antalet arbetsdagar och skolans alla lovdagar kvarstår som tidigare.
9. Och vad händer om arbetstiden inte räcker till?
Principen är den att det inte finns arbetsuppgifter som inte är inskrivna i årsarbetstidsplanen. Man kan alltså använda så mycker artbetstid per arbetsuppgift som är är fastslaget i planen, inte mer (se också punkt 7).
Den här texten baserar sig på en ursprungstext av OAJ.
