FSL Import

Category: På gång

  • Rektorernas arbetsbord svämmar över – vi behöver kunna dela på ledarskapet

     

    Rektorsuppdraget är omfattande, utmanande och upplevs ibland ensamt. En rektor är ansvarig för allt från utvecklingssamtal och personalens välmående till fastighetsskötsel och inneluftproblem. Inger Nabb, rektor för Vikinga skola i Vasa, upplever att för mycket av arbetstiden går åt till administrativa uppgifter som dokumentation, personalförvaltning och samarbete med stadens tekniska sektor.

    – Som rektor är man också en allmän informationsbyrå som ska ha öppet hela tiden, säger Nabb.

    Att jobba som rektor innebär ofta att man leder ett kollegium, i vilket många upplever en hög arbetsbelastning. 

    – Det är klart att har lärarna mycket så har jag som rektor mycket, säger Nabb som också konstaterar att elevfrågorna ofta är utmanande nuförtiden.

    FSL framhåller att möjligheterna att fördela rektorernas arbetsuppgifter måste förbättras. Förbundet anser att OAJ:s krav på högst 20 underlydande per chef också måste garanteras. 

    – Vi måste skapa bättre förutsättningar för ledarskapet. I stora skolor kan det behövas fler biträdande tjänsterektorer, i mindre skolor kan det handla om att minska på den förordnade rektorns undervisningsskyldighet. Ansvarsuppgifterna måste kunna fördelas på fler personer, säger Christer Holmlund, FSL:s förbundsordförande.

    Ett fungerande ledarskap är avgörande för att upprätthålla en välmående arbetsplats och skola för personalen och för eleverna.

    – Arbetsbelastningsfrågan är lika brännande för rektorerna som för lärarna. FSL jobbar ständigt med att bevara attraktionskraften för det viktiga rektorsjobbet som många trots allt upplever som väldigt givande, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

     

    Kontakta oss:

    Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi
    Jens Mattfolk, ombudsman, 020 749 5470, jens.mattfolk@fsl.fi
    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

    > Pressbilder

  • Fokus på skolombuden

    Fokus på skolombuden

    På varje skola där det finns FSL-medlemmar finns också ett skolombud som fungerar som kontaktperson till den lokala lärarföreningen och förbundet. Med hjälp av skolombuden får våra medlemmar en bättre medlemsservice på sin arbetsplats. Det är till skolombuden medlemmarna kan vända sig med sina frågor, anmälningar till evenemang och liknande.

    Känner du som FSL-medlem till vem som är skolombud där du jobbar? Om inte, kolla med din lokala lärarförening!

     

    30 skolombud under samma tak

    En oktoberkväll i Helsingfors håller Pamela Leka, styrelseledamot i FSL och ordförande för Esbo-Grankulla Lärarförening, i trådarna för en träff för regionens skolombud. Runt 30 deltagare är på plats, en del har fungerat som skolombud i minst 15 år, andra har tilldelats förtroendeuppdraget från och med terminsstarten.

    – Ni är en betydelsefull informationskanal och till ert viktigaste uppdrag hör att värva nya medlemmar, inleder Leka.

     

     

    Skolombuden berättar hur de når ut med information till sina kolleger. En del lägger upp lappar på skolans anslagstavla, andra sänder e-post eller Wilmameddelanden. De flesta håller en kort infostund på lärarmötet.

    Att ta med sitt exemplar av tidningen Läraren och lägga den i lärarrummet är också ett enkelt sätt att sprida lite facklig information till sina kolleger, konstaterar en i salen.

    – Det här med reseförsäkringen som man får som medlemsförmån ska man nog påminna om, den är bra, säger ett av skolombuden.

     

    Hur får vi med medlemmarna?

    Diskussionen under kvällen kretsar mycket kring hur man kan engagera medlemmarna i lokalföreningens program, just nu försöker man få medlemmarna att komma på föreningens höstmöte.

    – Jag hörde att man i en skola tejpat upp mötesinbjudan på lärartoaletterna, det är lite svårt att undvika informationen då, säger Leka lite skämtsamt.

    Hon konstaterar ändå att tiderna är sådana nu att många har mycket på gång och måste prioritera i vardagen. Det betyder ändå inte att facket ska sluta ordna program. Trenden kanske vänder, eller så händer det något, och då är det viktigt att den fackliga organisationen finns där för sina medlemmar.

     

     

     

    Skolombuden svarar bara på rätt frågor

    Trots att skolombuden är spindeln i nätet på respektive skola betyder det inte att de kan, eller ska, svara på knepiga fackliga frågor om lön eller anställning. Deras uppgift är att hänvisa vidare och ge kontaktuppgifter till förtroendemannen, lärarföreningens ordförande eller förbundets sakkunniga.

    Leka ställer en retorisk fråga:

    – Ni vet väl vem som är förtroendeman på er ort?

    Kom på kurs!

    Torsdagen den 24 januari 2019 klockan 17.00 ordnas en regional skolombudskurs i Åbo, på Kellariravintola 15, Slottsgatan 16. Anmälan kan man göra fram till 15.1.2019 till Annika Norrgård via e-post; annika.norrgard@edu.pargas.fi

    Kurser ordnas även i Norra Österbotten, Västra Nyland och på Åland våren 2019. Håll utkik efter mer information om tid och plats!

    Om tåget redan gått i din region kan du gärna ta en titt på vår nya “Guide för skolombud”: https://fsl.fi/rad-och-stoed/broschyrer Vi kan posta en tryckt version av broschyren till de skolobud som inte har eller har haft möjlighet att delta i utbildningen. 

  • Det saknas en röd tråd inom gymnasieutbildningen

    Allt för många förändringar på allt för kort tid har skapat en villrådighet inom gymnasieutbildningen och det är energikrävande för lärarna. Det finns en osäkerhet kring hur man ska prioritera i undervisningen, lärarna vill ju studerandenas bästa och jobbar därför väldigt hårt, säger Christoffer Sourander, lektor vid Kimitoöns gymnasium och fullmäktigeledamot i FSL.

  • Det saknas en röd tråd inom gymnasieutbildningen

     

    FSL har undersökt hur 166 gymnasielärare inom förbundet ser på sin arbetstid just nu. Över 70 procent upplever att tiden inte räcker till. Mest tidskrävande upplever man att digitaliseringen, Abitti och tillverkning av läromedel är.

    Christoffer Sourander, lektor vid Kimitoöns gymnasium och fullmäktigeledamot i FSL, är inte förvånad. Han efterlyser en röd tråd inom gymnasiet, framför allt kring digitaliseringen.

    – Det behövs riktlinjer kring vilka program det lönar sig att gå in för. Nu finns det lika många satsningar som skolor i Svenskfinland och både lärare och elever känner sig osäkra. En gemensam linje skulle spara tid och ge lärarna en vettig chans att ta till sig digitala verktyg.

    Sourander tycker att gymnasieutbildningen har fått ta emot alldeles för många förändringar på samma gång.

    – Det är en rörig period just nu. Jag tycker man borde fokusera mera på att ge studerandena en stabil och allmänbildande grund att stå på.

     

    ”Lärare måste kunna känna att de räcker till”

    Att känna sig tillfreds med sitt arbete är viktigt för arbetsmotivationen- och orken. FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund säger att gymnasieutbildningen är en mättad lösning just nu.

    – Lärarna måste kunna känna att de räcker till för studerandena, vilket många inte gör. Tryggheten i lärarrollen är satt i gungning.

    Holmlund konstaterar att man inte beaktar behovet av arbetsro och långsiktighet när man beslutar sig för att förnya gymnasielagen och uppdatera läroplanen igen, åtgärder som innebär ännu mera förändringar för gymnasierna de kommande åren.

    – Vi på facket kommer att göra allt vi kan för att se till att förändringarna medför så lite merarbete som möjligt för lärarna och rektorerna i gymnasiet. Vi behöver arbetsro och en möjlighet att reflektera över tidigare förändringarna tillsammans med studerandena.

     

    Fredagen den 5 oktober 2018 uppmärksammar vi Världslärardagen. Läs mer på www.fsl.fi och följ dagen på våra sociala mediekanaler.

     

    Kontakta oss:

    Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi
    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

  • Vi har #världensbästayrke!

    Vi har #världensbästayrke!

     

    Han tycker att det bästa med läraryrket är att man får följa barnens och de ungas utveckling och väg in i vuxenlivet.

    80 procent av FSL:s medlemmar skulle rekommendera sitt yrke till någon annan, visar den senaste medlemsundersökningen från 2017.

    – Tänk vilken tilltro det finns till det man gör, läraryrket är verkligen världens bästa yrke, säger Holmlund.

     

     

    I år är det 70 år sedan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs (1948), där rätten till utbildning stipuleras som grundläggande en människas liv. 

    – Att jobba som lärare är att jobba för vårt välfärdssamhälle. Utan utbildade människor skulle samhället inte utvecklas. Vi ska vara stolta över vår världsledande skola och gemenskapen inom yrkeskåren, säger Holmlund.

     

     #världensbästayrke

     

    Idag på Världslärardagen hoppas vi att ni verkligen firar er själva lite extra. Dela gärna bilder på sociala medier och tagga med #världensbästayrke. På Facebook kan du uppdatera din profilbild med en ram vi har skapat just för den här dagen!

    – Läs vårt pressmeddelande som vi har publicerat idag: “Det saknas en röd tråd inom gymnasieutbildningen”

    – Läs också om OAJ:s program för Världslärardagen. Vid Sanomahuset i Helsingfors kommer man att bland annat presentera målen för det kommande riksdagsvalet. Programmet inleds klockan 13.00.

  • Fullmäktige kallas till möte

     

    Mötet hålls på hotell Scandic City, Hämeenkatu 1 i Tammerfors. Mötet börjar klockan 10.30 på onsdagen och avslutas senast klockan 13.45 på torsdagen. Under mötet behandlas stadegeenliga ärenden och övriga ärenden. Mötet innehåller även en seminariedel.

    Förbundskansliet har bokat rum för samtliga ledamöter (dubbelrum) på hotellet. Den som inte övernattar på hotellet och den som inte kommer själv utan sänder sin suppleant, bör kontakta förbundskansliet senast den 26 otkober (anita.stark@fsl.fi /020 749 54 64).

    Mötesdeltagarna arrangerar sina resor själva. Information om hur man går till väga finns på Intran.

    För ledamöter som inte tidigare använt Intran kommer inloggningsrättigheter och allmän information per e-post inom kort.

    Skriv en motion eller ett initiativ!

    Motioner till fullmäktige kan väckas av en enskild medlem, genom en medlemsförening eller av en medlemsförening. En motion bör innehålla ett motiverat förslag till beslut och lämnas in senast den 17 oktober 2018.

    Fullmäktige välkomnar nu även initiativ, som är enklare än motioner och som inte kräver att den som väcker initiativet presenterar ett förslag på beslut. Initiativet kan gälla en fråga som en medlemsförening eller enskild medlem önskar ta upp till behandling. Initiativ måste lämnas in en vecka före fullmäktigemötet, alltså senast den 7 november.

    Läs mer om hur man skriver en motion eller ett initiativ: pdf Var med och bestäm – skriv en motion eller ett initiativ

  • Christer Holmlund: Skolan ska inte bära ansvaret för Move!-testet

    Move!-testets syfte är inte pedagogiskt och hör därför inte hemma i skolan, säger Finlands svenska lärarförbunds ordförande Christer Holmlund. Gymnastiken ska, i likhet med andra ämnen, fokusera på elevens väg till en hållbar livsstil.

     

    Move! är ett mätinstrument som byggts utgående från hälsovårdens behov av att mäta elevernas fysiska kondition. Resultaten från testen kan inte användas som en del av bedömningen och är helt isolerade från den läroplansenliga undervisningen.

     

    – Testets syfte är inte pedagogiskt och borde skötas av hälsovårdsmyndigheterna istället, säger Holmlund.

     

    FSL kritiserade införandet av Move!-testet i läroplansgrunderna år 2016 och hänvisade bland annat till det merarbete som faller på skolorna och lärarna. Enligt instruktionerna för Move! ligger det på lärarens ansvar att bedöma om en elev kan delta eller inte. Det är att ge lärarna ett alltför stort ansvar med tanke på deras utbildning, framför allt med tanke på hur restriktivt information om elevens hälsotillstånd överförs mellan social- och hälsovårdssektorn och skolan.

     

    – Jag har svårt att förstå att skolan ska bära ansvaret för genomförandet och bokförandet av testen, utan egentlig koppling till den övriga undervisningen, säger Holmlund.

     

    Idag görs ungefär 120 000 test som vårt utbildningssystem inte kan dra nytta av och som inte kan garantera att våra ungdomars intresse för motion ökar. Skolans och lärarnas uppgifter bör och måste vara pedagogiskt försvarbara.

     

    – Vi hamnar på villospår om skolan uppdrag även ska innefatta testfunktioner vars syfte är att undersöka folkhälsan, säger Holmlund.

     

    Kontakta oss

    Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi
    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

    Pressbilder!

     

  • Så här stressar du rätt – Christoph Treier delar med sig av sina bästa tips

    Så här stressar du rätt – Christoph Treier delar med sig av sina bästa tips

     

    Många lärare och rektorer upplever att arbetsbelastningen är mycket hög nuförtiden.

    – Alla undersökningar pekar på rött, säger ombudsman Jens Mattfolk och hänvisar bland annat till Arbetslivsbarometern från 2017.

    Därför bjöd FSL in den mentala tränaren Christoph Treier till kursen Andra klass, för att föreläsa om hur man kan ”stressa rätt”.

     


    Christoph Treier, mental tränare

    Treier säger att många moment i skolan föder stress och att det därför inte går att undvika.

    – Det handlar istället om att skapa förutsättningar att tåla stress.

     

    En attitydförändring gör verkligen skillnad

    Bara det att man säger att ”jag är stressad” gör att stressen ökar.

    – Ni kommer säkert att känna av en viss stress efter att den här föreläsningen är över, sade Treier åt kursdeltagarna under FSL:s kurs ”Andra klass” i Tammerfors i september 2018.

    Han menar att det är viktigt att man analyserar om man är stressad eller om det egentligen handlar om att man har mycket att göra. Att använda rätt ord spelar en förvånansvärt stor roll.

     

    Tre olika typer av stress

     

    Vanlig stress

    När förväntningarna inte stämmer överens med verkligheten. Det klassiska exemplet är när en sträcka med bilen som normalt tar 30 minuter plötsligt tar 45 minuter på grund av något oförutsägbart – det gör att man blir stressad. Eller när något strular med datorn och man känner hur pulsen stiger.

     

    Onödig stress

    När man oroar sig för saker som kan anses ganska orimliga; ”Tänk om jag inte får hem alla elever från klassresan.”

     

    Farlig stress

    När man själv inte kan bedöma hur mycket jobb något innebär och man på så sätt inte har kontroll över situationen. Till exempel hur långt ett samtal med en vårdnadshavare kommer att ta och vad det eventuellt för med sig.

     

    Tre konkreta tips

    Sömnen

    Sömnen är en nyckelfaktor för hälsan och välbefinnandet. En vuxen person bör sova minst 7,5 timmar per natt. Det är inte så farligt om man vaknar mitt i natten så länge man får sova minst tre timmar ostört i ett sträck, det behöver hjärnan för att ”rensa ogräs”, säger Treier.

    Han konstaterar att vi i Finland har en konstig attityd till sömn.

    – Man säger att det är lata och svaga människor som behöver sömn och man skryter med hur lite sömn man klarar sig på. Istället borde vi berömma en person som sover mycket!

    Att gå och lägga sig och stiga upp ungefär samma tid hjälper dig med sömnen. Att låta telefonen vila 30 minuter innan du går och lägger dig är också ett tips.

     

    Andningen

    Vi tänker ganska lite på vår andning trots att den har en stor betydelse för vår förmåga att hantera stress. Att andas genom näsan och se till att utandningen är längre än inandningen är ett konkret verktyg man kan ta hjälp av i stressiga situationer.

    – Det minskar oro och ångest, ger mer energi och innebär återhämtning för hjärnan.

     

    Långsamma rörelser

    Det är bevisligen så att rör vi oss långsamt så sjunker stressnivån. Lugna och långsamma rörelser ser man kanske inte så mycket av i skolans korridorer där de flesta (åtminstone lärare) rusar från a till b. Men försök undvik att jäkta när du inte måste, var uppmärksam så att det inte blir en ovana att alltid har bråttom.

  • För stora gruppstorlekar i Lojo – inbesparingar leder till säkerhetsrisker i skolan

     Situationen har blivit ohållbar under hösten som en följd av stadens sparprogram. Det optimala för undervisningen inom textilslöjden skulle vara en grupp på 12–14 elever, Utbildningsstyrelsens rekommendation är maximalt 16, nu består gruppen av 18–20 elever. Inom andra praktiska ämnen är också grupperna för stora.

    – Man hinner inte se en tredjedel av det som händer i klassen och jag får vara orolig över vad som händer när jag vänder ryggen till, säger Anette Grund-Korhonen, timlärare i textilslöjd i Källhagens skola.

    På våren hade slöjden klasserna delade i två grupper, halva klassen hade textilslöjd och andra halvan teknisk slöjd. Från och med hösten har textilslöjden och tekniska slöjden haft hela klasser, vilket betyder 18–20 elever samtidigt. Grund-Korhonen har försökt göra det bästa av situationen och planerar undervisningen så att det ska fungera så bra som möjligt.

    – Som lärare har jag ju ett ansvar för eleverna och pressen är stor eftersom man vill finnas till för varje elev. Tyvärr hinner inte alla få den hjälp de behöver i klassen.

    Anna Idman, ordförande för Kustvägens Lärarförening, säger att det handlar om elevernas säkerhet och att situationen är oroande.

    – När grupperna blir större än rekommenderat borde man ha ögon i nacken. Stadens sparprogram har slagit hårt mot skolan.

     

    För stora undervisningsgrupper är ett landsomfattande problem

    Att undervisningsgrupperna växer är oftast en direkt följd av inbesparingar. För många elever i samma grupp sätter både lärare och elever i en hopplös situation.

    – Det är inte bara en fråga om trivseln och tryggheten i skolan utan också om lärarens möjlighet att tillgodose alla elevers behov. Det är till exempel väldigt svårt att uppfylla det lagstadgade trestegsstödet när undervisningsgrupperna är för stora, säger FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund.

    För att råda bot på problemet med gruppstorlekarna måste tillräckliga resurser garanteras. Vi behöver ökad grundfinansiering från statligt håll och lokala politiker som gör beslut som garantera lärarna möjlighet att ge eleverna den undervisning som läroplanen förutsätter.

    Kustvägens Lärarförening är en av FSL:s lokalföreningar med ungefär 100 medlemmar.

     

    Kontakta oss:

    Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi
    Anna Idman, ordförande för Kustvägens Lärarförening, 040 715 9905, anna.idman@edu.lohja.fi
    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

     

  • Mattias Fagerholm ny chefredaktör för Läraren

     

    – Ränderna går väl aldrig ur. Det var de facto som kolumnist på tidningen Läraren som min journalistiska karriär började. I det här jobbet kan jag fullt ut utnyttja hela paletten av erfarenhet som jag samlat på mig: lärarbehörigheten och tiden bakom katedern, 15 år som journalist, men också erfarenheten av kommunikation och opinionsbildning från tankesmedjan Agenda. Framför allt så är jag en skrivande människa, och den sidan kommer jag att få bejaka i det här jobbet, säger Mattias Fagerholm.

     

    Vad har du i bagaget?

     

    Fagerholm är utbildad klasslärare men har jobbat som journalist på Yle största delen av sin yrkeskarriär.

    – Jag har huvudsakligen jobbat med nyheter och aktualiteter och i de flesta roller man kan tänka sig på en nyhetsredaktion. Allt från nyhetsuppläsare till producent för presidentvalsdebatter. Och närmast kommer jag från Agenda, där jag som verksamhetsledare haft uppdraget att starta upp och driva verksamheten vid tankesmedjan.

    Fagerholm efterträder Carl-Erik Rusk, som har varit chefredaktör för Läraren sedan år 1987. Fagerholm tillträder befattningen vid årsskiftet.

     

    Läraren utges av Finlands svenska lärarförbund FSL. Tidningen, som har en tryckt upplaga om 5 600 exemplar, utkommer med 20 nummer per år. Redaktionen består av två heltidsanställda journalister.

    Läraren är en av de allra äldsta facktidskrifterna i vårt land. Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, utgavs år 1894. Namnet Läraren togs i bruk på 1970-talet, då de svenskspråkiga folkskol- och läroverkslärarna gick samman.

    ***

    Kontakta oss: 

    Christer Holmlund, förbundsordförande, 040 532 9800, christer.holmlund@fsl.fi
    Carl-Erik Rusk, chefredaktör för Läraren, 020 749 5468, carl-erik.rusk@fsl.fi
    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi