Årets idrottsfest, Stafettkarnevalen, är snart här och vi är redo att koka kaffe åt er i dagarna två. Ni hittar oss i tältbyn, i det stora röda tältet.
Vi bjuder på kaffe och te åt alla lärare och rektorer. Kom och ta dig en skön paus från de högljudda hejarramsorna inne på stadion!
I år har Svenska Finlands Skolidrottsförbund “bullat upp” ordentligt och fördubblar antalet bullar de bjuder på till kaffet.
Vi har som vanligt beställt vackert vårväder och ser fram emot att träffa er!
Inom Finlands svenska lärarförbund finns en påtaglig oro över lärarnas fortbildningsmöjligheter i framtiden. När världen blir mer oförutsägbar och skolans roll förändras, behöver lärarna högklassig fortbildning för att kunna möta de nya krav som ställs.
Från och med 2025 dras bidragen för lärarfortbildningen ner till ett minimum. Utbildningsstyrelsens möjligheter att fortbilda lärare har märkbart försämrats med 15 miljoner mindre i statliga bidrag, Regionförvaltningsverkets viktiga fortbildningsuppdrag har från och med årsskiftet avslutats och olika producenter av vuxenutbildning tvingas lägga ner sin verksamhet som en följd av utebliven finansiering, till exempel Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.
FSL:s fullmäktige är kritiskt till sparåtgärden som står i konflikt med de ambitiösa framtidsvisioner som formuleras och som dessutom påverkar lärarnas förutsättningar att framgångsrikt verkställa aktuella skolreformer, till exempel det förnyade stödsystemet inom den grundläggande utbildningen.
Att lärarkåren har en möjlighet att uppdatera sina kunskaper och undervisningsmetoder är en grundförutsättning för en jämlik och framtidsorienterad utbildning i Finland.
– Den artificiella intelligensen är ett konkret exempel på ett område där utvecklingen går i rasande takt och där fortbildningen är central. Vi som lärare behöver mer kunskaper kring tekniken och hur den fungerar men också möjlighet till utvecklande pedagogiska diskussioner om hur vi implementerar allt det nya i undervisningen, säger Christoffer Sourander, fullmäktigeordförande.
För den finlandssvenska utbildningssektorn är nedstängningen av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, en nyhet som väcker mycket oro bland lärarna.
– Utan CLL försvinner ett stort utbud av den forskningsbaserade och kvalificerade kompetensutvecklingen för oss svenskspråkiga lärare, säger Sourander.
Med slopade statliga bidrag skuffas det ekonomiska ansvaret för lärarfortbildningen över på kommunerna, som hädanefter måste bekosta den avtalsenliga fortbildningen själva. Riskerna är uppenbara för att kommunernas strama budgetar tvingar fram lösningar som inte alltid håller den kvalitet som skulle behövas.
– Jag är rädd för att det blir ännu fler stora föreläsningar på distans kring mer allmänna teman, snarare är ämnesspecifika fortbildningar som erbjuder möjligheten att nätverka och fördjupa sig i pedagogiska frågor, säger Sourander.
Vem ska finansiera lärarfortbildningen i framtiden?
Just nu är det mycket oklart hur lärarfortbildningen ska finansieras i fortsättningen. Kommunernas varierande förutsättningar kan leda till att kvaliteten och tillgången på lärarkårens fortbildning i allt för hög grad blir beroende av externa finansiärer eller kortsiktiga projektpengar.
FSL:s fullmäktige ifrågasätter hur jämlikheten inom utbildningen garanteras om inte heller en jämlik kvalitet på den undervisande personalens fortbildning kan tryggas.
Fortbildningen påverkar också attraktionskraften till yrket. Bland blivande lärare och lärare med några års erfarenhet är kompetensutveckling en av de viktigaste faktorerna för att hållas kvar i branschen.
– Med tanke på tillgången på behörig personal är fortbildningen en fråga som måste prioriteras, säger Sourander.
FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ bestående av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeförening.
För mer information:
Christoffer Sourander, fullmäktiges ordförande, csourand@gmail.com, tfn 050 534 6788
Inger Damlin, förbundsordförande, inger.damlin@fsl.fi, tfn 040 089 7300
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn 040 686 9959
Att gå in för en sådan förändring skulle innebära en rejäl försämring i både kvalitet och tillgång.
I prakten handlar det då om att frångå pålitliga och välstrukturerade läroinrättningar inom den fria bildningen, där till exempel behörigheter och kollektivavtal beaktas, och istället öppna upp för aktörer på den öppna utbildningsmarknaden som säljer integrationsutbildning till ett billigare pris.
Nu behövs en politisk förståelse för effekterna av en sådan här förändring och en vilja att sätta ner foten innan det är för sent.
Att gå in för en sådan förändring skulle innebära en rejäl försämring i både kvalitet och tillgång. I nuläget utgör integrationsutbildningen en viktig del av verksamheten inom våra medborgarinstitut och folkhögskolor. Förlorar man det här bildningsuppdraget försämras förutsättningarna för att ordna olika typer av språkutbildningar på svenska överlag. Vi riskerar också att tappa den värdefulla lokala förankring som finns där våra läroinrättningar samarbetar intensivt med arbetslivet och kan svara på regionens behov – själva kärnan för en lyckad integration.
I klarspråk handlar det om att dörrar stängs för integrationsstigar på svenska i Finland, vilket får konsekvenser får vår skola och utbildning, tillgången på arbetskraft och hela livskraften i Svenskfinland. Nu behövs en politisk förståelse för effekterna av en sådan här förändring och en vilja att sätta ner foten innan det är för sent.
Regeringen har formulerat en målsättning att 5–10 procent av alla nyfinländare skulle integreras på svenska. För att nå det målet behöver vi hålla fast vi de strukturer för integration på svenska som vi har och se till att våra kompetenta lärare har möjlighet att jobba med det de kan bäst, det vill säga undervisa i språk och öppna upp det finländska samhället för de nyanlända.
Inger Damlin, förbundsordförande
I kvarteret Hörnan på Educamässan vill vi samla er med en tydlig koppling till det finlandssvenska utbildningsfältet för att tillsammans skapa en inspirerande svenskspråkig oas för besökarna. Som utställare har ni en möjlighet att träffa framför allt undervisningspersonal och skolledare och nätverka, presentera era senaste nyheter och föra intressanta pedagogiska diskussioner. Som utställare är ni också med och bidrar till programmet på vår scen och har möjlighet hitta nya samarbetspartners i vimlet på mässan.
Planeringen inför Educa 2026 har dragit igång och FSL fungerar i vanlig ordning som koordinator för Hörnan. För att anmäla intresse för en monter i Hörnan ber vi er kontakta försäljningschefen Johanna Juurus på Messukeskus: johanna.juurus@messukeskus.com. Hon svarar också på frågor om priser och fakturering.
Vill ni veta mera om Educamässan och Hörnan är ni välkomna att ta kontakt med FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi.
Vi ser fram emot att samarbeta med er!
Läs mer: “Idag är sista dagen som utvecklingen går så här långsamt” – framtiden i fokus på årets Educamässa
I min bloggtext fokuserar jag på sjukfrånvaro och mer specifikt kortare sådana, där läraren är sjuk några enskilda dagar eller kanske en hel arbetsvecka. Här går vi alltså inte in på till exempel prövningsbaserade tjänstledigheter.
Avtalen och lagen, ger de “enkla” svaren. Lärare, och rektorer för den delen, har rätt till sjukfrånvaro och när man meddelar arbetsgivaren om sjukfrånvaro så upphör också arbetsskyldigheten. En sjuk arbetstagare kan inte åläggas arbetsuppgifter. Den juridiska utgångspunkten här är att arbetstagarens tillfrisknande inte får äventyras.
“….oavsett om du är lite eller mycket sjuk så har du ingen arbetsskyldighet.”
Om en vikarie anställs så får hen också lön för att planera undervisningen. Det vill säga, oavsett om du är lite eller mycket sjuk så har du ingen arbetsskyldighet. Här är det skäl att påminna om att arbetsgivaren har rätt att begära läkarintyg redan från första dagen av din sjukfrånvaro, även om praxis för många arbetsgivare är att tillämpa systemet med egen anmälan för exempelvis tre dagar. Samma principer gäller för lärare med andra arbetstidssystem än undervisningsskyldighet. Arbetsgivaren kan inte kräva att du efter en veckas sjukledighet gör dubbelt arbete veckan du är tillbaka.
I verkligheten vet vi att den här saken inte är lika svartvit eller enkel som i lag och avtal. Många lärare gör en gedigen planering för sin vikarie hemma från sjuksängen. Då säsongsinfluensan slår till uppstår många frågor:
Sen uppstår dilemmat: Prioriterar du planeringen och därmed underlättar vikariens jobb och kanske också elevernas lärande, eller prioriterar du din egen hälsa och skippar planeringen? Eller räcker det med några franska streck för att klara en dag i taget? Klart är att arbetsgivaren inte har rätt att kräva en planering från den sjuka läraren.
“Klart är att arbetsgivaren inte har rätt att kräva en planering från den sjuka läraren.”
Om vi skulle fråga hundra lärare vad de tycker om det här, så skulle säkert svaren variera en hel del. En del lärare kanske upplever ett stort ansvar, även vid en kort sjukfrånvaro, för att årsplaneringen ska hålla och att målen i läroplanen ska nås. En annan lärare kanske anser att det som blir gjort blir gjort och så får ”jag ta tag i det sen”. Kanske en session “hänga gubbe” med ett gott skratt eller en värdefull pratstund om livet helt utanför det schemalagda ämnet också kan vara meningsfullt?
Korta sjukfrånvaron och pusslet med vikarier/inhoppare är sannolikt ett gissel på de flesta arbetsplatser och för många arbetstagare är realiteten den att ingen kallas in när man är sjuk utan jobbet väntar snällt tills man är tillbaka. Oberoende av förutsättningarna, bör du som arbetstagare funderar på vad som känns rätt för dig, inte bara på kort sikt utan också ur ett längre perspektiv.
Arbetshälsoinstitutets undersökning från 2024 visar att det blir allt vanligare att jobba när man är sjuk. En av orsakerna är en hög arbetsbelastning som “tvingar” arbetstagarna att jobba när de är sjuka för att klara av sina uppgifter. Det här blir en ond spiral för individen men som dessutom kostar samhället pengar, medarbetare kanske smittas och produktiviteten och arbetsförmågan sjunker på sikt.
En del medlemmar hör av sig till oss och undrar huruvida den insjuknade läraren ska anställa vikarien. Här ska ändå en klar gräns dras, det är arbetsgivarens uppgift att både kontakta och anställa vikarien. Det är upp till arbetsgivaren att se till att det finns ett system och tillräckligt med resurser för att den uppgiften sköts. Det här ska inte åläggas en sjuk lärare men om kutymen ser ut så här där man jobbar, ska man kontakta förtroendemannen.
“Det kan vara nyttigt att diskutera praxis och värderingar, till exempel inför ett nytt läsår.”
Säkerhets- och trygghetsaspekten borde också beaktas här; Om lärarna själva ansvarar för att hitta en vikarie, ökar risken att den person som sedan anställs inte är lämplig och att hela proceduren i praktiken sker utan en kontroll från rektorn eller annan ansvarig person.
Det är säkert inte den lättaste av arbetsuppgifter att kontakta och jaga vikarier men det innebär inte att lärarna kan åläggas uppgiften. Här måste kraven riktas mot arbetsgivaren så att den som sköter uppgiften har tillräckligt med arbetstid och/eller ersättning för uppgiften och att systemet har tillräckligt med flexibilitet för veckor då vikariebehovet är större.
Till syvende och sist är ekvationen inte så lätt att lösa, inte för lärare men inte heller för arbetstagare i andra branscher. Det kan vara nyttigt att diskutera praxis och värderingar, till exempel inför ett nytt läsår. Den här typen av svåra frågor måste ständigt ventileras och kom håg att det är okej att ha lite olika åsikter i frågan.
Jens Mattfolk, ombudsman
– Man hör en hel del negativt om läraryrket och blir osäker på om studierna har förberett en tillräckligt mycket, säger Amanda Ljunglin, ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening, sektionen vid Åbo Akademi.
Finlands svenska lärarförbund har i en enkät frågat 75 blivande lärare vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet om de tänker söka ett lärarjobb efter studierna. I Vasa svara 23 procent att de är osäkra eller inte tänker söka ett lärarjobb, i Helsingfors är motsvarande siffra 39 procent.
Oron för arbetsbördan bland blivande lärare är stor. Vid Helsingfors universitet uppger hela 73 procent av lärarstuderandena arbetsbelastningen som orsak till den tveksamma inställningen till ett jobb som lärare.
– Erfarenheterna från praktiken avskräcker nog en del. Vi praktiserar ju i vanliga skolor och får en ganska realistisk bild av lärarjobbet och till exempel hur mycket tid och energi som går till annat än själva undervisningen, säger Anna Wikström, ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening, sektionen vid Helsingfors universitet.
Bland de blivande lärarna som tvekar eller inte tänker söka ett lärarjobb, lockas 59 procent av ett jobb i en annan bransch. Bland lärarstuderandena vid Åbo Akademi finns också en oro över tillgången på lärarjobb.
– Efter flera år med studier och utmanande ekonomi vill man ju nog gärna ha den där fasta tjänsten och helst sin egen klass, säger Ljunglin.
Drygt 30 procent av de som tvekar eller inte tänker söka ett lärarjobb, uppger missnöje med lönenivån som en orsak.
Så här kommenterar två blivande lärare i enkäten:
“Jag jobbar med annat vid sidan om där jag trivs just nu och tyvärr är lönen betydligt mycket bättre än den är i läraryrket.”
“Känner att jag behöver en paus efter studierna och kanske jobbar någon annanstans för att samla pengar.”
– Attraktionskraften till yrket stärks genom en sund arbetsmiljö och en konkurrenskraftig lön. Studerandenas åsikter kommer vi att ta med oss in i vårens avtalsförhandlingar, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.
– Vi kan inte riskera att förlora en fjärdedel av alla utbildade lärare till andra branscher. Vi måste stärka yrkets attraktionskraft och få en positiv vändning på samhällsdebatten kring skolan och lärarjobbet, säger Damlin.
Damlin poängterar vikten av konkreta insatser som förbättrar lärarnas förutsättningar att jobba i skolan.
– Arbetsgivarna är i en nyckelposition här. Kommunerna är lärarnas i särklass största arbetsgivare och med attraktiva lärartjänster, kvalitativ fortbildning och en välkomnande och stödjande miljö för nya lärare kan man åstadkomma mycket, säger hon.
Enligt Statistikcentralen jobbar 59 procent av alla under 30 år och kommunalt anställda lärare, på ett tidsbundet kontrakt.
– Vi behöver en så attraktiv inledning på lärarkarriärerna som möjligt för att säkerställa att våra utexaminerade lärare inte väljer andra branscher. Därför är det jätteviktigt att kommunerna inte sparar in på lärartjänsterna eller utan grundad anledning anställer på viss tid, så att man till exempel blir utan lön under lov, säger Damlin.
För mer information:
Inger Damlin, förbundsordförande, inger.damlin@fsl.fi, tfn 040 089 7300
Amanda Ljunglin, ordförande för FSLF i Vasa, amanda.ljunglin@abo.fi, 050 321 5502
Anna Wikström, ordförande för FSLF i Helsingfors, anna.wikstrom@helsinki.fi, 045 669 7930
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn 040 686 9959
Migri ger både Ukraina och det svenska i Finland en riktig käftsmäll genom att meddela om sparplaner, närmare bestämt en indragning av 18 flyktingmottagningscentraler i Finland. I Svenskfinland drabbas Oravais, Vasa, Borgå och Åland.
Vi lever i ett land där en myndighet ensidigt kan fatta beslut som strider mot Finlands breda linje att hjälpa till exempel de som flyr kriget i Ukraina. Ett beslut som dessutom underminerar regeringens målsättning att integrera 5–10 procent av alla invandrare i Finland på svenska.
Inom utbildningen har en kontinuerlig lärstig på svenska sakta men säkert byggts och i dagsläget är vi väldigt duktiga på det här.
Under årtionden har det vid våra svenskspråkiga mottagningscentraler byggts upp ett värdefullt kunnande kring integration och i det omgivande samhället har en inkluderande kultur skapats. En kultur där invandrare är en naturlig del av idrott, kultur och arbetsplatser. Inom utbildningen har en kontinuerlig lärstig på svenska sakta men säkert byggts och i dagsläget är vi väldigt duktiga på det här.
Integration är en process där människor med olika bakgrunder och erfarenheter anpassas och inkluderas till befintliga strukturer i lokalsamhället. Brister den processen, brister en livsnerv i samhället.
Jag har själv haft förmånen att vara lärare för invandrare, jag har haft möjlighet att jobba i närskola till mottagningscentren och jag har tagit emot tonåringar som integrerats i de högre klasserna. Jag har alltid sett den mångkulturalism som finns i de svenskspråkiga skolorna som en rikedom för alla barn och unga i regionen.
Nedstängningsbeskedet av mottagningscentraler har väckt oro, en helt befogad sådan. Integration på svenska är inte enbart berikande, det är också en livskraftsfråga för skola på svenska i Finland. Man kan med fog ställa sig frågan: Hur kan den svenskspråkiga skolutvecklingen hänga med om elevunderlaget inte matchar samhället?
För hela den finlandssvenska minoriteten är Migris beslut också alarmerande. Att nedmontera integrationen på svenska kan få långtgående konsekvenser för kommunerna, tillgången på arbetskraft och för hela jämlikheten i landet.
Inger Damlin, förbundsordförande
Att flytta fram sommarlovet skulle inte innebära att läsåret förkortas. Antalet skoldagar är reglerade i vårt land, också datumet för när läsåret ska avslutas. Det här innebär att läsåret inleds vid olika tidpunkter i olika delar av landet, skolstarten kan variera med två veckor eftersom kommunerna själva har rätt att bestämma längden på till exempel höst- och jullov.
Förslaget om att flytta fram sommarlovet har lyfts fram med jämna mellanrum. I bakgrunden finns främst ekonomiska incitament. En framflyttning sägs gynna den inhemska turismen i augusti och på sikt Finlands ekonomi.
Skälet till det förslag på flytt som nu aktualiserats är alltså varken att förbättra inlärningsresultaten i skolan eller elevernas och studerandenas välbefinnande. Argumentet ignorerar de rapporter som framhåller alla de negativa konsekvenserna för barn och unga en flytt av sommarlovet skulle få. En färsk undersökning visar till exempel att 63 procent av OAJ:s medlemmar anser att en flytt skulle innebära sjunkande inlärningsresultat. Hela 82 procent befarar att en flytt skulle inverka negativt på arbetsron i skolan. Med tanke på det här är det förbluffande att inte en endaste elev eller studerande synts till då vi vuxna nu än en gång diskuterar deras ledigheter.
Jag ställer mig frågan: Är det samhällets eller de ungas behov som ska styra? Eller är det rentutav familjernas förutsättningar som är avgörande?
Vi som jobbar i skolan vet att eleverna och studerandena är trötta i maj. Något måste göras om vårterminen ska förlängas, att vårterminen är kortare än höstterminen är inget argument som håller. När vårterminen närmar sig sitt slut, är behovet av en paus uppenbart. I skolan syns det på otaliga sätt, läxor blir ogjorda, frånvaron ökar och stämningen i klassen blir stökigare.
För att skapa välbefinnande och höja lärresultaten i våra skolor så måste skolreformer till, men vi behöver sådana reformer som gagnar orken och motivationen.
Därför, bästa minister; Kunde vi fokusera på de verkliga skolproblemen nu ett tag? Kunde vi till exempel koncentrera oss på motivationsbristen bland elever och studerande? Att lösa upp den knuten skulle ha en stor positiv inverkan på landets ekonomi, på familjernas välbefinnande och framför allt på barns och ungdomars framtid.
Inger Damlin, förbundsordförande
FSL:s högsta beslutande organ möts för ordinarie vårmöte 23-24 april i Tammerfors. Under mötet behandlas stadgeenliga ärenden. OAJ:s ordförande Katarina Murto deltar under mötets första dag.
Alla FSL-medlemmar är välkomna att bidra till diskussionerna och förbundets verksamhet med en motion eller ett initiativ. Deadline för motioner är 25.3 och 15.4 för initiativ. På medlemsintran finns mer information och ett elektroniskt formulär.
Mötet, som hålls på Sokos Hotel Ilves, börjar klockan 10 på onsdag och avslutas senast klockan 15 på torsdag. Möteshandlingarna finns på de förtroendevaldas intra senast i slutet av vecka 13.
Anmäl om ditt deltagande i fullmäktigemötet senast måndagen den 24 mars 2025 via medlemsintran. Har du frågor om övernattningen kan du kontakta Anita Stark, tfn 020749 54 64 eller e-post anita.stark@fsl.fi.
#fslfullmäktige #läraretryggarframtiden
Finlands Svenska Skolungdomsförbund uttrycker en stark oro över den ökande psykiska ohälsan och vilka konsekvenser den bristande tillgången på psykiskt stöd kan medföra. Från koncentrationssvårigheter, trötthet och motivationsbrist i klassrummen till social isolering, konflikter och bristande självförtroende. Psykisk ohälsa försvagar individens möjligheter redan från en tidig ålder och kan få livslånga konsekvenser om ändamålsenlig vård inte fås i god tid.
– Allt fler unga mår dåligt. Det riskerar att leda till att de blir utmattade och kan förlora intresse för utbildningen. Läget är allvarligt och unga behöver akut stöd för att handskas med psykisk ohälsa, säger Niko Partanen, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS.
Det finns ett ökat behov av psykiskt stöd för elever och studerande i grundskolan och på andra stadiet. Det här gäller särskilt elever och studerande vid svenskspråkiga skolor, som enligt Hälsa i skolan-undersökningen har sämre tillgång till professionell hjälp för sitt dåliga mående jämfört med övriga skolor i landet.
– Elev- och studerandevården ska finnas nära. Vi får ofta höra av elever och studerande att det inte finns en skolpsykolog på plats i skolan. Det är problematiskt att vårdpersonalen inte finns fysiskt nära, eftersom det ofta innebär att man måste boka en tid och ta sig dit vården finns, vilket höjer tröskeln för att uppsöka vård. Unga känner en distans till vården och att man kastas fram och tillbaka innan man får den hjälp man behöver, om man alls får den, konstaterar Partanen.
THL:s utredning om studerandevårdstjänsterna från 2024, visar att endast 53 procent av skolorna kan erbjuda ändamålsenliga utrymmen där studerandevården, kuratorer och psykologer kan arbeta samtidigt. Med andra ord är tjänsterna otillgängliga och avlägsna i en stor del av skolorna, samtidigt som behovet för just de här tjänsterna ökar.
Finlands svenska lärarförbund delar skolungdomsförbundets oro över tillgången på hälsovårdstjänster för elever och studerande på svenska i Finland. Det här borde ha högsta prioritet inom välfärdsområdena under den kommande mandatperioden.
– I tider då många välfärdsområden jobbar med tuffa sparmål måste vi ändå prioritera våra barn och ungas hälsa. Kuratorer och psykologer måste vara en del av skolgemenskapen och finnas där eleverna och studerandena finns. Att få hjälp i rätt tid av bekanta och trygga vuxna är oerhört viktigt och kan hindra att problemen eskalerar, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.
En bristfällig social- och hälsovård för barn och unga syns tydligt i skolvardagen. Det påverkar inte bara elevernas lärande utan tar sig i uttryck i en ökad oro i klassrummen och korridorerna.
– Vi har elever som är i uppenbart behov av vård men inte får det och som lärare upplever du en hjälplöshet här. Vi improviserar och försöker skräddarsy skolvardagen så gott det går men det är inte hållbart. De här problemen äter dessutom en hel del resurser som är tänkta för stöd för lärande, säger Niclas Zweigberg, huvudförtroendeman i Raseborg.
Det är inte skolans uppgift att täppa till luckor på de områden där välfärdsområdena misslyckas. Det måste finnas tillräckligt med personal inom social- och hälsovården som med sin kompetens kan hjälpa med de problem som många unga tampas med idag.
FSS och FSL förutsätter att den ojämlika tillgången på psykologer och kuratorer korrigeras.
– Tillräckligt med kompetent personal är jätteviktigt och välfärdsområdena måste kunna garantera lika bra vård på svenska. Det duger inte att skylla ifrån sig och hänvisa till för få sökande till tjänsterna. Man måste förbättra förutsättningarna för till exempel skolpsykologerna och där är frågan om arbetsbörda och dimensioneringen central, säger Damlin.
För mer information:
Inger Damlin, förbundsordförande, FSL
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300
Niko Partanen, ordförande, FSS
niko.partanen@skolungdom.fi
tfn 050 322 7715