FSL Import

Category: På gång

  • Nya läsåret börjar med nya lagar

    Nya läsåret börjar med nya lagar

    Mobiltelefonerna

    Mobiltelefoner och andra mobila enheter, till exempel smartklockor, är förbjudna på lektionerna från och med 1.8.2025. Användningen är dock fortfarande tillåten med lärarens tillstånd för inlärningssyfte samt med rektorns eller lärarens tillstånd för personlig hälsovård.

    I ordningsreglerna ska det fastställas var mobiltelefoner och andra mobila enheter förvaras under lektionerna och vad som gäller för raster och till exempel skollunchen. Skolan kan till exempel besluta att telefonerna förvaras i elevens egen väska eller lämnas till en telefonparkering.

    Den senaste veckan har vi kunnat läsa många nyheter på det här temat. Mest intressant är förstås hur utbildningsanordnare och skolor tänker angående årskurs 7–9 och rasterna. Överlag verkar merparten av skolorna gå inför att mobilen är parkerad någonstans även på rasten. Det här lär förstås inte vara populärt bland alla elever och det är som sagt lärarna som ska övervaka att ordningsreglerna följs. Med tiden får vi se hur ungdomarna, eller i alla fall majoriteten av dem anpassar sig. Kanske kan kortpacken och ett parti pidro på matrasten bli in igen?

    Då hanteringen av mobilerna ökar så ökar kanske också risken för att en mobil råkar ut för en olycka och går sönder.

    I enlighet med skadeståndslagen är arbetsgivaren i första hand skadeståndsskyldig men det kan vara klokt att repetera innehållet i lagen och huvudprinciperna för hur skador ersätts. Läs mer om skadestånd vid en olycka i skolan på vår webb!

     

    Ny tobakslag redan i kraft

    Riksdagen godkände i maj en ny tobakslag. Enligt lagen får personer under 18 år inte inneha tobaksprodukter eller tobaksersättningar. Förbudet utvidgas och gäller hädanefter också nikotinpåsar och nikotinfria ”vapes”.

    Den nya tobakslagen är efterlängtad och välbehövd för skolorna, lagstiftningen hade släpat efter utvecklingen på det här området. Däremot kvarstår utmaningar med att övervaka detta i skolorna eller att beslagta nikotinprodukter av elever. Rektorn eller skolans lärare får ta tobaksersättningen i beslag av eleven eller studeranden om man ser eleven använda en nikotinprodukt. Vid beslag får inte våld användas och elevens tillhörigheter får inte genomsökas, till exempel får produkterna inte tas ur ryggsäcken eller skåpet.

    Här kan alltså en gråzon uppstå där man vet att en elev har nikotinprodukt men läraren eller rektorn har inte rätt att beslagta den.

    Det lönar sig säkert att diskutera på kollegial nivå hur man går inför att övervaka det här. Den gemensamma målsättningen är förstås en nikotinfri skoldag och vad eleverna sedan använder på sin fritid är ett ansvar som landar på hemmen eller andra myndigheter.

     

    Regionförvaltningsverken kan i fortsättningen granska på eget initiativ

    Det är regionförvaltningsverken (RFV) som övervakar ordnandet av undervisning i Finland, de övervakar alltså både kommuner och privata utbildningsanordnare. Tidigare har övervakningen skett genom klagomål, inskickat av till exempel en vårdnadshavare eller en annan part.

    I fortsättningen kan RFV också på eget initiativ och av motiverad anledning utreda om undervisningen ordnas enligt lagen om grundläggande utbildning. En motiverad anledning kan till exempel vara att vårdnadshavare har framfört oro över ordnandet av undervisningen. En granskning kan riktas allmänt mot ordnandet av undervisning, så att till exempel en kommun granskas om exempelvis stöd för lärande ordnas så som det avses i lagen, men även lärarens undervisning kan vara föremål för granskning. Men det är egentligen alltså inte det nya, enskilda lärare har kunnat granskas även tidigare om det riktats ett klagomål.

    Det nya är rätten för RFV granska på eget initiativ, och detta har efterlysts både av FSL och OAJ samt föräldraföreningar. Det har funnits en konsensus om att utökade rättigheter behövs.

    Också när det kommer till den här lagförändringen krävs tid för att se hur lagen börjar tillämpas och RFV använder sin nya rätt. I alla fall finns det förhoppningar på att till exempel resurserna för stöd för lärande på anordnarnivå kanske ska kunna granskas. RFV:s resurser har inte ökat trots de nya möjligheterna så det återstår att se hur många fall de kan granska på eget initiativ.

     

    Stöd för lärande

    Att stödet för lärande förnyas har knappast undgått någon lärare. Just nu pågår säkert ett digert förnyelsearbete och temat behandlas säkert på både FBA-dagar och lärarmöten.

    Förändringarna i stödet för lärande kommer att genomsyra förbundets arbete hela läsåret, det viktiga för oss är förstås att få höra vad ni som arbetar med det tycker att blir bättre och vad vi ännu behöver påverka. Jag ser fram emot många diskussioner med medlemmarna under det kommande läsåret.

    Det viktigaste just nu är att se till att pengarna för reformen faktiskt når ner till skolgolvet utan att minskas och försvinna till andra uppgifter kommunen har.

    Kolla gärna in vår frågor och svar-artikel om du funderar på stödreformen!

     

    AI-förordning

    Under våren godkände EU en ny AI-förordning, och det är bra för lärare att känna till. I förordningen klassificeras olika AI-system enligt en riskbaserad modell.

    Det är i första hand utbildningsanordnarna som ansvarar för anskaffningarna av AI-system och de måste följa AI-förordningen.

    Inom utbildningssektorn är dataskyddsombudet från och med augusti 2025 tillsynsmyndighet i Finland. Dataskyddsombudet kan enligt lagförslaget samarbeta med branschmyndigheter, såsom Utbildningsstyrelsen.

    Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen har publicerat nationella rekommendationer för användningen av AI inom småbarnspedagogik, grundskole-, gymnasie- och yrkesutbildning samt inom fri bildning. Om du inte redan bekantat dig med dem så finns de här.

     

    Olika disciplinär åtgärder har förtydligats

    I lagen om grundläggande utbildning har också paragraferna om disciplinära åtgärder setts över. Lagen har inte förändrats, men de åtgärder som används för att ingripa i grundskolan har förtydligats genom att termerna har strukturerats från mildast till strängast och säkerhetsåtgärderna har skilts åt tydligare från de övriga.

    I fortsättningen talar man inom den grundläggande utbildningen om pedagogiska åtgärder, disciplinära åtgärder och säkerhetsåtgärder.

    Pedagogiska åtgärder är till exempel att bestämma att eleven ska rengöra eller ordna upp skolans egendom eller utrymmen förutsatt att man med säkerhet vet vem som utfört gärningen. Fostrande samtal hör också till pedagogiska åtgärder. Disciplinära åtgärder är att göra läxor efter skoldagens slut, kvarsittning, skriftlig varning samt avstängning för en viss tid.

    Säkerhetsåtgärder är att avlägsna eleven eller att förvägra rätten att delta i undervisning samt omhändertagande av föremål och ämnen.

    Jens Mattfolk signatur
    Jens Mattfolk, ombudsman

  • Rehabiliteringskurs för FSL:are börjar i december 2025

    Rehabiliteringskurs för FSL:are börjar i december 2025

    För vem?

    • Du har fast anställning eller upprepade visstidsanställningar.
    • Du har fått hjälp av företagshälsovården och på din arbetsplats men hjälpen inte verkar räcka till.
    • Du har en sjukdom eller en skada som de senaste åren väsentligt har försämrats eller de närmaste åren kan försämra din arbetsförmåga och möjligheten till inkomstförvärvande.
    • Det finns ett konstaterat och upplevt behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Bakom rehabiliteringsbehovet kan ligga förändringar i arbetet eller små möjligheter att påverka arbetet. Detta kan ta sig uttryck i försämrad arbetsprestation, upplevd belastning eller hälsoproblem som orsakas av ständig belastning och som minskar arbetsförmågan.

    härmä rehab logo

    Mål

    Målet med KIILA-rehabilitering är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet. Rehabiliteringen ger dig en möjlighet att stanna upp och se över din egen arbetssituation för att kunna kartlägga vilka förändringar som kunde göras för att orka bättre. 

     

    Tidtabell

    Rehabiliteringskursen innehåller 1 öppenvårdsdag och 3 grupperioder (totalt 13 dygn) på plats vid Härmä Rehab & Spa samt 4-7 individuella kontakter. Rehabiliteringsprocessen är 1-1,5 år.

    Tidpunkterna för den svenskspråkig KIILA-kursen med start i december 2025, nummer 94033:

    Inledande samtal samt öppenvårdsdygn under perioden 1.12.2025-25.1.2026.

    • Grupperiod 1: 26-30.1.2026 (5 dygn)
    • Grupperiod 2: 14-18.9.2026 (5 dygn)
    • Grupperiod 3: 18-20.1.2027 (3 dygn)

    Mellan grupperioderna hålls 4-7 individuella kontakter.

     

    Så här ansöker du om Kiila-rehabilitering

    Ta kontakt med din företagshälsovård och besök din företagsläkare eller din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande. 

    Kom ihåg att nämna alla de åtgärder som vidtagits (till exempel besök till fysioterapeut, psykolog, hjälpmedel som införskaffats) och redogör för eventuella förändringar i arbetsbilden, sjukskrivningar med mera som är väsentliga med tanke på ditt rehabiliteringsbehov.

    Ansök till KIILA-rehabilitering med blankett KU101r samt KU200r. Kursen bekostas av FPA. Om du inte får lön under tiden du är i Härmä får du söka rehabiliteringsdagepenning från FPA.

    Ansökan med bilagor inlämnas till FPA, PB 10, 00056 FPA, eller via MITTFPA (FPA:s e-tjänst)senast 1.10.2025 (ansökningstiden är öppen ännu då det finns lediga platser kvar).

    Meddela gärna Jessica Havulehto (Härmä Rehab & Spa) då du lämnat in ansökan!

     

    Mer information

    Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa
    jessica.havulehto@harmankuntoutus.fi, tfn 050 516 0360

    Jens Mattfolk, ombudsman, FSL
    jens.mattfolk@fsl.fi, tfn 040 551 0023

  • ”Lärarna blir psykakutvårdare” – Elevvårdens brister hotar skolframgången

    ”Lärarna blir psykakutvårdare” – Elevvårdens brister hotar skolframgången

    Över hälften av de finlandssvenska lärarna och rektorerna upplever att resurserna för elevhälsovården har försämrats sedan social- och hälsovårdsreformen 2023. Sämst upplever man läget i Västra och Östra Nyland där över 70 procent anser att resurserna har försämrats. Det här framkommer i en undersökning som Finlands svenska lärarförbund har genomfört bland sina medlemmar. Drygt 500 lärare och rektorer svarade på enkäten.

    Lärarna och rektorerna larmar framför allt om hur illa vården av elevernas psykiska ohälsa ordnas. Väntetiderna till kuratorerna och skolpsykologerna är allt för långa, upplever man. Så här kommenterar två lärare läget:

    ”Tillgången till psykiatriska stödtjänster är så gott som obefintlig. Läraren blir psykakutvårdare.”

    “Skolan saknar detta läsår en psykolog. Inget sådant stöd ges eleven.”

    Eleverna ska ha rätt till stödtjänster nära och i rätt tid. Att behöva vänta flera veckor på ett besök hos kuratorn eller skolpsykologen är inte acceptabelt, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

    Inger Damlin

    – Att elevvårdspersonalen är både bekant och tillgänglig för eleverna sänker tröskeln att ta kontakt och små problem kan tas om hand innan de blir stora.

     

    ”Jag har elever som sover på lektionerna”

    De flesta lärare undervisar varje vecka elever de upplever är i behov av stöd för och vård av olika former av psykisk ohälsa. Över 30 procent gör det dagligen, visar undersökningen. Den här lärarkommentaren beskriver läget:

    “Vi har elever placerade i skolan som inte är i skolskick. Jag har elever som bokstavligen sover på lektionerna – av utmattning eller andra psykosociala orsaker.”

    Damlin konstaterar att läget är ohållbart. Samhället sviker eleverna och för undervisningspersonalen, som inte är utbildad i att sköta den här typen av problem, får det ohållbara läget konsekvenser i form av hög arbetsbelastning, etisk stress och en känsla av att inte räcka till.

     

    Minska skolfrånvaron och höj lärresultaten

    Över 60 procent av de som svarade på enkäten anser att tillgången och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänsterna är mycket relevanta när det kommer till att höja lärresultaten. Lärarna och rektorerna ser en tydlig koppling mellan den försämrade psykiska hälsan bland barn och unga och den ökade skolfrånvaron.

    “Psykisk ohälsa leder till en hel del skolfrånvaro. Det är svårt för elever att hänga med på lektionerna om de mår dåligt och måendet blir ännu sämre då resultaten sjunker.”

    Lärarna efterlyser mer flexibilitet i undervisningsgrupperna för att kunna tillgodose elevernas behov.

    “Drömscenariot skulle vara att när eleven har en sämre dag (koncentrationssvårigheter, ångest, magont…) finns det en lärarresurs som eleven kan gå till om hen inte klarar av undervisningen i grupp. Det är många i gruppen som påverkas när det råder oro för en elev (eleven själv, klasskamrater, personal).”

    – Utbildningsanordnarna måste säkerställa att undervisningsgrupperna bildas så att elevernas behov kan beaktas tillräckligt bra. Vi behöver bättre förutsättningar för att kunna ta hänsyn och anpassa undervisningen, säger Damlin.

     

    Sekretess och strukturer sätter käppar i hjulen för samarbetet

    Närmare 80 procent av lärarna och rektorerna anser att bestämmelserna om sekretess påverkar möjligheterna att undervisa och fostra.

    “Skulle vara lättare att ge eleven det den behöver om man hade den information som krävs för att kunna göra det.”

    I och med flytten av elevvårdspersonalen till välfärdsområdena har avståndet till undervisningspersonalen ökat, både rent fysiskt men också strukturellt. I en del kommuner finns till exempel inte stödtjänsterna kvar i skolan.

    Den ökade distansen syns också i kommunikationen.

    – Vi behöver tydligare riktlinjer kring vilken information som får och bör delas mellan skolan och olika myndigheter. Överlag efterlyser vi mer samarbete och dialog mellan välfärdsområdet och skolan, mellan den undervisande personalen och den vårdande, säger Damlin.

     

    Det förebyggande arbetet borde få mer resurser

    Endast en av tio lärare och rektorer upplever att elevvården lyckas erbjuda tidigt stöd och arbeta förebyggande för en god hälsa. Damlin konstaterar att resursfördelningen är ojämn.

    – Det mesta går åt till att släcka bränder och ta hand om problem på individnivå. Mer resurser och en vettigare fördelning behövs för att kunna jobba förebyggande.

    Som exempel nämner hon de värdefulla insatser en kurator kan göra i en klass där det till exempel finns ett begynnande problem med mobbning.

    – Genom rätt åtgärder i rätt tid kan man hindra att saken eskalerar. Att eleverna, vårdnadshavarna och lärarna blir bekanta med elevvårdspersonalen bygger också förtroende, vilket är jätteviktigt i skolgemenskapen och för de enskilda elevernas trygghet och välbefinnande.

    Ladda ner undersökningsresultaten: Skolans och lärarnas samarbete med social- och hälsovården_undersökningsresultat_FSL_040825

     

    För mer information

    Inger Damlin, ordförande
    inger.damlin@fsl.fi
    tfn 040 089 7300

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
    mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
    tfn 040 686 9959

  • Tre viktiga vägval inför ett nytt läsår

    Tre viktiga vägval inför ett nytt läsår


    1. Att skolan ska vara en trygg arbetsplats borde vara en självklarhet. Men i takt med att våld, rasism och kränkande språkbruk ökar, samtidigt som kommunala nedskärningar urholkar resurserna, blir det allt svårare att upprätthålla denna trygghet. Lärare vittnar om en ökad psykisk belastning, större undervisningsgrupper och minskad tillgång till stödpersonal. Trots det här förväntas de fortsätta leverera undervisning av hög kvalitet.

    Vi måste våga prata om arbetsmiljön i skolan – inte som ett sidospår, utan som en grundförutsättning för varje elevs lärande.


    2.     Att leda personal och det pedagogiska arbetet är inte bara en del av rektorns uppdrag – det är kärnan i rektorsuppdraget. Men för att kunna agera, snarare än att enbart reagera, krävs tid, resurser och mandat. Alla som haft en bra chef vet vad det betyder för arbetsmiljön och motivationen. Skolan är inget undantag.

    Vi måste ge våra rektorer möjlighet att vara närvarande ledare, inte enbart administratörer.


    3. I en tid där vuxenvärlden ofta kör över barn och unga i tron att de inte vet bättre, är det viktigare än någonsin att lyssna. Elevernas åsikter är inte bara värdefulla – de är nödvändiga för att forma framtidens skola. Genom att inkludera dem i beslutsfattande och utvecklingsarbete visar vi att deras erfarenheter och perspektiv räknas.

    Då visar vi att vi tar elevernas tankar och idéer på allvar och ger dem möjlighet att påverka sin egen skolvardag och sin framtid.


    Däremot behöver vi mindre utspel om lärarnas löneförhöjningar som problematiska eller oskäliga för kommunala arbetsgivare. Lärare är också vanliga arbetstagare vars rätt till en konkurrenskraftig löneförhöjning och bibehållen köpkraft är självklar. Vill vi vill ha den bästa skolan, måste vi också värdera dem som bär den på sina axlar.

    Ingers signatur

    Inger Damlin, förbundsordförande

  • Lyssna mer, döm mindre   

    Lyssna mer, döm mindre   

    Idag är vi tyvärr jättedåliga på att kommunicera. Vi lyssnar sällan på varandra. Allting blir svart-vitt. Det finns knappt om utrymme för nyanser, för eftertanke, för att förstå den andres åsikter eller perspektiv. I stället för dialog får vi monologer där vi berättar om hur saker är. I stället för förståelse får vi polarisering.

    Det här gäller inte bara i vardagen, i medier eller i sociala medier – det gäller också globalt. Länder lyssnar inte på varandra. Överenskommelser bryts. Krig rasar. Människor lider. När vi slutar lyssna, slutar vi också att se varandra som människor.

    Kanske handlar det om att vi lever i ett högt tempo och vill bli omruskade. Att vi är rädda och osäkra. Att vi är så upptagna med att formulera vårt eget svar att vi glömmer att ta in vad den andra faktiskt säger. Men vill vi bygga ett samhälle som håller ihop – och en värld som inte faller isär – måste vi lära oss att lyssna igen.

    Skolan har ett viktigt samhällsuppdrag, ja kanske helt avgörande. Här formas framtidens medborgare. Här lär vi oss inte bara att läsa och räkna – utan också prata med varandra, respektera varandra och lyssna.

    “Vi behöver släppa behovet av att alltid ha rätt, och i stället vara nyfikna på vad andra har att säga.”

    För framtiden är det avgörande att vi lyckas skapa en kommunikationskultur om och i skolan där lyssnande är en självklarhet. Där elever får öva på att uttrycka sig – men också på att lyssna aktivt. Där vårdnadshavare bjuds in till dialog, inte bara informeras. Där lärarna får tid och utrymme att bygga relationer, inte bara leverera innehåll. Det handlar inte om att alltid hålla med, men om att vilja förstå. Om att se skolan som ett samarbete.

    Vi behöver prata mindre om mitt och vårt och lyssna mer på ditt och andras. Vi behöver släppa behovet av att alltid ha rätt, och i stället vara nyfikna på vad andra har att säga. Först då kan vi bygga relationer som håller. Först då kan vi skapa en skola – och ett samhälle – där alla känner sig hörda.

    Att lyssna är inte svaghet. Det är styrka. Det är en förutsättning för ett välmående samhälle.

    Inger Damlin, förbundsordförande

    Ingers signatur

  • PM för läsåret 2025-2026

    PM för läsåret 2025-2026

    PM for lasaret 2025 2026

    PM:et hittar du som bilaga i tidningen Lärarens sista nummer innan sommaravbrottet. Vill du laddar ner PM:et kan du göra det här: PM för läsåret 2025-2026

    Vi rekommenderar att du sparar tidningsbilagan (den går att riva ut!) och till exempel hänger upp den i lärarrummet, så har du informationen nära till hands! 

    PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli utgående från gällande lagar och kollektivavtal. Jobbar du vid en läroanstalt som inte omfattas av informationen i PM:et eller har du en fråga som du vill bolla med en expert? Ta kontakt med ditt lokala fackombud eller FSL:s rådgivare!

    Mycket får plats i PM:et men inte allt. För mer detaljer, klicka dig vidare och läs mer om:

  • Vi kan skapa en bättre värld, ett läsår i taget

    Vi kan skapa en bättre värld, ett läsår i taget

    De barn vi utbildar idag kommer att vara morgondagens ledare, beslutsfattare och världsmedborgare. Genom att stå upp för mänskliga rättigheter lägger vi grunden för en framtid byggd på rättvisa och respekt. I skolan kan vi öppna dörrar till ett meningsfullt liv där alla känner att deras insats behövs och gör skillnad. 

     

    Värdegrundsarbetet: hjärtat i vårt uppdrag

    Värdegrunden är inte något som enbart kan läras ut. Det är en levande process, en kultur som vi lever i. Det handlar om att skapa en trygg och inkluderande miljö där alla känner sig sedda och hörda. Där alla ges utrymme att växa och vara den man är.

    Det är vi som lär att konflikter kan lösas genom dialog och att skillnader är något att fira, inte frukta.

    Som vuxna i skolan tar vi avstamp i de värderingar som genomsyrar våra styrdokument och formar de sätt barn och unga ser på världen. Genom våra ord och våra handlingar, står vi upp för mänskliga rättigheter och värderingar. Det är vi som lär att konflikter kan lösas genom dialog och att skillnader är något att fira, inte frukta.

     

    Låt oss leva som vi lär

    Vi lär våra elever att stå upp för det som är rätt, att vara respektfulla och att kämpa mot orättvisor. Och i denna process är vi lärare och rektorer förebilder. Vi lever våra värderingar.

    För att forma en bättre värld måste vi själva vara den förändring vi vill se. När våra elever ser oss följa överenskomna spelregler i mobbningssituationer eller stå upp för allas lika värde, när de hör oss prata om vikten av jämlikhet och tolerans – då förstår de att de också kan göra skillnad.

    Vi står upp för allas rätt att vara sig själva, både i skolan och på jobbet.

    Att se elever hjälpa varandra, att höra dem uttrycka empati eller att se deras engagemang för en rättvisare och mera tolerant värld, är tecken på att det vi gör i skolan spelar roll. Dessa små ögonblick har kraften att förändra liv, och i förlängningen, världen.

    Inkludering, jämlikhet och mångfald har alltid varit viktiga frågor inom fackföreningsrörelsen. Vi står upp för allas rätt att vara sig själva, både i skolan och på jobbet.

    Globalt men även nationellt ser vi en oroväckande utveckling när det kommer till mänskliga rättigheter för sexuella- och könsminoriteter. Mycket behöver göras när det kommer till allt från lagstiftning och rättigheter i arbetslivet till hur vi pratar med och om varandra. Det här är avgörande när det kommer till välbefinnande och produktivitet i arbetslivet.

    Tillsammans kan och ska vi skapa en bättre värld, ett läsår i taget.

    Inger Damlin, förbundsordförande

    Ingers signatur

  • FSL:s medlemsguide inför sommaren 2025

    FSL:s medlemsguide inför sommaren 2025

     
    I den här artikeln kan du läsa mera om

     

    Du är försäkrad

    Som medlem i FSL har är du försäkrad i Turva. Personförsäkringen innefattar bland annat en resenär- och olycksfallsförsäkring. Reseförsäkringen gäller också för fritidsresor i hemlandet, så länge de är minst 50 kilometer från den egna bostaden, arbetsplatsen eller fritidsbostaden. Dina barn och barnbarn under 20 år är också försäkrade under resan.

    På Turvas webbsida hittar du alla detaljer och villkor!

    Ditt digitala medlemskort fungerar också som försäkringskort. Du hittar det i vår egen app Lärarrummet eller på medlemsintrans ingångssida efter att du har loggat in.

    försäkringskortet i appen 2

    På baksidan av det digitala kortet finns ett SOS-nummer till en internationell larmcentral som kan hjälpa dig med att hitta en passande vårdinrättning om det skulle behövas. Larmcentralen har öppet dygnet runt, tveka inte att ta kontakt!

     

    Billigare båtbiljetter

    Har du tänkt dig en tur på havet i sommar? Tallink Silja erbjuder dig som FSL:are en uppgradering till silvernivån direkt när du ansluter dig till kundklubben Club One. Som silvermedlem får du till exempel mer rabatt på ordinarier resor. Läs mer om hur du ansöker om medlemskapet på vår medlemsintra!

    Reser du med Eckerö Line får du upp till 20 procent rabatt på reguljära resor och kryssningar med Finlandia, gäller även fordon.

    • 10 % rabatt gäller varje dag mellan 9.6.–10.8.2025 samt på lördagar 1.1.2025–31.1.2026.
    • 20 % rabatt gäller för avgångar söndag–fredag 1.1.2025–8.6.2025 samt 11.8.2025–31.1.2026.

    På vår medlemsintra hittar du mer information om hur du kan utnyttja rabatten i samband med din elektorniska bokning.

     

    Inträden

    Till Tykkimäki-nöjesparken i Kouvola får du rabatt på inträdet när du visar upp ditt medlemskort vid kassan.

    • Armband, över 120 cm 38 euro (normalpris 42 euro)
    • Armband, under 120 cm 29 euro (normalpris 32 euro)

    Du kan också köpa också köpa ett Park Hopper-armband som gäller under samma dag i både Tykkimäki och Aquapark.

    • Park Hopper, över 120 cm 42 euro (normalpris 52 euro)
    • Park Hopper, under 120 cm 36 euro (normalpris 43 euro)

    Sea Life i Helsingfors ger rabatt till FSL/OAJ-medlemmar. Den rabatterade biljetten kostar 15 euro per person (normalpris 22/18 euro). Visa upp medlemskortet i biljettkassan vid köpet. Rabatten gäller också personer som bor i samma hushåll. Rabatten kan inte kombineras med andra förmåner, rabatter, nätköp eller armband.

     

    En uppsjö somriga erbjudanden

    Om du har tänkt satsa på ett par nya solglasögon i sommar, påminner vi om att Synsam erbjuder dig som FSL:are på 25 procent rabatt. Vid Instrumentarium och Nissen får du 20 procent rabatt på solglasögon. Visa upp ditt medlemskort i kassan!

    Kolla också in våra förmåner på friluftsmärket Garmins produkter. Rabatterna ligger mellan 15 och 35 procent och du hittar produkterna i den förmånsbutik som Garmin har öppnat för FSL:s och OAJ:s medlemmar. Logga in till medlemsintran för mer info!

    När du besöker Nationalgalleriets museer får du 2 euro rabatt när du visar upp ditt FSL/OAJ-medlemskort. Du kan också köpa ett förmånligt årskort för 28 euro

    .MemberLogo2

    Missa inte heller alla de rabatter och förmåner du erbjuds via Akavas förmånstjänst Member+. 

    Till exempel:

    • 24Rent – 20 % rabatt på person- och transportbilar
    • RUNO Hotel i Borgå – 20 % rabatt på övernattningar
    • Mumindalen – två dagar till priset av en
    • Nanso – 20 % rabatt på kläder
    • BookBeat, Nextory och Storytel – ljudböcker och e-böcker gratis i 30–45 dagar

    Logga in till Member+ och läs mer detaljer om rabatterna. Du måste registrera dig innan du loggar in första gången-

    Vissa delar av webbplatsens information är enbart tillgänglig på finska. Vi beklagar det här men hjälper dig gärna med svenskspråkig information, kontakta vår avdelningssekreterare Anita Stark, anita.stark@fsl.fi tfn 020 749 54 64, om det är något du undrar över.

    Notera också att en del av förmånerna är specifikt förhandlade för OAJ-medlemmar och finns bakom ytterligare en inloggning som FSL-medlemmar inte kommer åt.

     

    Om du insjuknar under sommaren

    Om du insjuknar under sommaruppehållet, är du i allmänhet inte tvungen att ansöka om tjänstledighet (sjukledighet) av din arbetsgivare för sjukdomstiden. Är du däremot arbetsoförmögen under den så kallade kalkylerade semestern (börjar den 16 juni och är olika lång bland annat beroende på antalet tjänsteår), har du rätt att få både lön och FPA:s sjukdagpenning under sjukdomsperioden.

    Sjukdagpenningen kan du få efter självrisktiden – alltså dagen man insjuknar och nio därpå följande vardagar.

    Eftersom de flesta anställda inom andra sektorer har möjlighet att skjuta upp sin semester på grund av sjukdom, har lärarna beviljats denna rättighet i tjänstekollektivavtalen som en kompensation för den förlorade lediga tiden.

     

    Om du är arbetslös i sommar

    Du som är eller blir arbetslös under sommaravbrottet bör komma ihåg att anmäla dig som arbetssökande via e-tjänster på Jobbmarknaden senast din första arbetslösa dag. Det går att aktivera arbetssökningen i förväg men inte retroaktivt.

    Dagpenning från Arbetslöshetskassan för undervisning och forskning kan betalas ut tidigast från den dagen du har anmält dig som arbetssökande. Dagpenningen från a-kassan är betydligt större än den som FPA betalar ut.

    Ifjol trädde ett flertal förändringar kring utkomstskyddet i kraft som påverkar dig som arbetslös. Både periodiseringen av dagpenningen och den förlängda självrisktiden har till exempel skjutit fram dagen för när du kan börja få inkomstrelaterad dagpenning. Läs mer i vår artikel!

    Arbetsvillkoret för att ha rätt till dagpenning förlängdes också hösten 2024 och är numera 12 kalendermånader. För dig som ansökte om inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning från a-kassan förra sommaren och då uppfyllde det tidigare arbetsvillkoret på 26 veckor, behöver nu inte uppfylla det nya villkoret på 12 månader för att få ersättning.

    På a-kassans webbsida kan du som arbetslös sommaren 2025 få mer information.

     

    Tjänstledigheter under läsåret kan komma att minska sommarlönen

    Sedan 2023 gäller nya bestämmelser för hur bland annat hur en lång oavlönad tjänstledighet påverkar lönen under sommaravbrottet.

    – Ledigheter som minskar lönen för sommaravbrottet är till exempelstudieledighet, andra perioden av vårdledigheten eller alterneringsledighet, säger FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström.

    I den här artikeln (från 2023) beskriver vi hur minskningen av lönen beräknas och ger några räkneexempel för den kommunala och privata sektorn.

     

    Uppdatera ditt medlemskap inför nästa läsår

    Byter du jobb till hösten eller blir du kanske familjeledig? Kom ihåg att uppdatera dina medlemsuppgifter i medlemsintran. Med rätt kontaktuppgifter och information om din anställning kan vi betjäna dig på bästa sätt.

    Om du får en ny arbetsgivare bör du lämna in en ny fullmakt till din arbetsgivare så att medlemsavgiften dras av automatiskt av din lön.

    Har du problem med att uppdatera uppgifterna? Hör av dig till oss, vi hjälper gärna! Kontakta anita.stark@fsl.fi, tfn: 020 749 54 64.

     

    Studerande som börjar jobba på hösten?

    För dig som varit studerandemedlem i FSLF och börjar jobba till hösten gäller det att ansöka om medlemskap i den lokala FSL-förening där du ska jobba. Via medlemsintran och sidan för dina medlemsuppgifter fyller du i information om arbetsgivare och arbetsplats. Du ansöker samtidigt om medlemskap i föreningen på orten du jobbar.

    Genom att göra de här ändringarna i medlemskapet ger vi din arbetsgivare fullmakt att dra av medlemsavgiften från din lön och du håller medlemskapet i FSL aktivt.

     

    Frågor?

    Vår ombudsman Jens Mattfolk och vår förbundssekreterare Pocke Wikström svarar gärna på era frågor om lagar och avtal. Ring, mejla eller utnyttja vår frågelåda!

    2457

    Vår avdelningssekreterare Anita Stark hjälper er med frågor kring förmåner och rabatter.

    Här hittar du våra kontaktuppgifter.

     

    Sommarstängt

    Under tiden 23.6–3.8.2025 är FSL:s kansli stängt. Du är välkommen att mejla oss under sommaren så tar vi kontakt så fort vi är tillbaka.

    Vid brådskande ärenden under semesterperioden, kan du kontakta förbundsordförande Inger Damlin, inger.damlin@fsl.fi, 040 089 7300.

  • Mellan raderna i de nya avtalen i kommunsektorn

    Mellan raderna i de nya avtalen i kommunsektorn

    Den nya exportmodellen spökade redan ifjol, och påverkade förhandlingarna om ett nytt avtal inom den privata undervisningssektorn. Nu skulle den offentliga sektorn, kommunernas, välfärdsområdenas och statens anställda, förhandla om nya avtal och löneförhöjningar utgående från exportmodellen. I kombination med det faktum att Finland AB:s ekonomi gärna skulle få vara starkare, var utgångsläget svårt. 

    Nu har dammet lagt sig och vi kan dra en lättnadens suck för det nya avtalet är bra och ett bevis på vår fackliga styrka.

    Skulle vi lyckas behålla löneutvecklingsprogrammet som vi kämpat för med strejker 2022? Skulle den offentliga sektorn få 7,8 procent över tre år som ”alla andra” fått? Skulle lärarna behöva strejka för att få löneförhöjningar enligt den allmänna linjen? 

    Nu har dammet lagt sig och vi kan dra en lättnadens suck för det nya avtalet är bra och ett bevis på vår fackliga styrka. En styrka lärarfacket OAJ och FSL tillsammans visade våren 2022 och även om den inte behövdes denna gång, säkerligen fanns i gott minne vid förhandlingsbordet.

     

    Löneförhöjningarna 

    Den allmänna linjen på 7,8 procent har hittills visat sig utgöra både tak och golv för löneförhöjningar i alla branscher. Diskussionen i samhället och bland experter lär fortsätta om huruvida den offentliga sektorn ska kunna få lika stora löneförhöjningar som exportbranschens arbetstagare. Men när vi på nationell nivå talar om att vi behöver återfå köpkraften, blir det direkt konstigt om lärarnas eller till exempel vårdarnas köpkraft skulle vara mindre viktig. Inom den offentliga sektorn jobbar över 700 000 finländare, att den här gruppen inte skulle kunna vara med och bidra till att sätta fart på hjulen i den finska ekonomin, låter orimligt.

    Beräknat på en månadslön på 3500 euro blir förhöjningen 87,50 euro per månad. 

    I kommunernas avtal blev sist och slutligen löneförhöjningarna 7,37 procent. Eftersom det nya avtalet blev 34 månader långt och därmed inte fullt tre år, ligger löneförhöjningarna i exakt proportion till avtalets längd. Må vara att första årets allmänna förhöjning kommer ganska sent, den första oktober, men förhöjningen på 2,5 procent är faktiskt den tredje största allmänna förhöjningen på 2000-talet. Beräknat på en månadslön på 3500 euro blir förhöjningen 87,50 euro per månad. 

     

    Löneutvecklingsprogrammet 

    Syftet med löneprogrammet som vi strejkade för 2022, var att minska lönegropen mellan den offentliga sektorns löner och den privata sektorns löner. 

    Många medlemmar blev säkert missnöjda när arbetsgivarparten, bara några dagar innan avtalsperioden löpte ut, sade upp löneutvecklingsprogrammet. Kvar fanns nämligen löneförhöjningar på 2 procent för åren 2026 och 2027. 

    Statistik visar faktiskt tydligt att tack vare löneprogrammet så har löneskillnaden mellan den offentliga och privata sektorn minskat under 2023–2025.

    Hatten av till arbetsgivarparten för att man ändå insåg att tre års arbetsfred och ett nytt avtal hängde på att inte helt riva upp lösningen från 2022, något som troligen hade lett till lärarstrejker och stridsåtgärder även från vårdfacken. Ett förnyat löneutvecklingsprogram blev resultatet av vårens förhandlingar och därmed kan vi fortsätta att genom lokala justeringspotter utveckla det lokala lönesystemet som vi ofta kallar för VAS-system.

    Statistik visar faktiskt tydligt att tack vare löneprogrammet så har löneskillnaden mellan den offentliga och privata sektorn minskat under 2023–2025. Att vi får en fortsättning på programmet har därför en stor betydelse för attraktionskraften till hela den offentliga sektorn. 

    Det nya löneprogrammet gäller under åren 2025–2028 och kan inte sägas upp. Totalt handlar det om 1,8 procent, fördelat på 0,4 procent år 2026 och 2027 samt 1 procent år 2028. 

     

    Få textändringar i UKTA och AKTA  

    Eftersom prio ett bland målsättningarna var att stärka medlemmarnas köpkraft, blev förändringarna i texterna i avtalen få. I UKTA handlar det främst om ändringar för att korrigera uppenbara orättvisor, till exempel att en klasslärare som har timmar i fysik och kemi eller biologi i årskurs 7–9 också ska få timmar för förberedelse av demonstrationer.

    En viktig förändring är att man i de kommunala avtalen nu byter ur begreppet förtroendeman (finskans luottamusmies), syftet är förstås att gå in för ett könsneutralt begrepp.

    Vi på FSL understöder titeln fackombud.

    Institutet för de inhemska språken har rekommenderat att det nya “luottamusedustaja” skulle bli fackombud på svenska. Begreppet ombud är vanligt förekommande i fackliga sammanhang i Sverige. Vi på FSL understöder titeln fackombud eftersom till exempel huvudfackombud ändå är relativt kort och enkelt kan förkortas till HFO, medan till exempel en översättning till huvudförtroenderepresentant är både lång och krånglig. Så länge den officiella översättningen av avtalstexten saknas, kan vi inte vara helt säkra på vad våra förtroendemän inom den kommunala sektorn ska kallas i framtiden.

     

    Fokus på samplaneringen

    Det som berör flest medlemmar är textändringar kring lärararbetsdagarna och samplaneringen. Nu stärks betydelsen av att planera samplaneringen och användningen av tiden, så att den räcker till för de ålagda uppgifterna. Nu ska samplaneringen också följas upp, vilket är intressant.

    Ska det bli ändring på problemet så kanske vi mera systematiskt måste kunna redogöra varför samplaneringstiden inte räcker till. 

    Ett problem tidigare har ju varit att man enligt avtalet inte måste följa upp samplaneringstiden. Många lärare vittnar om att samplaneringstiden inte räcker till, vilket också får stöd i undersökningar. Ska det bli ändring på problemet så kanske vi mera systematiskt måste kunna redogöra varför samplaneringstiden inte räcker till. Många medlemmar har ju följt upp sin samplanering men vi fick inte ännu heller in någon avtalslösning på vad som ska hända när samplaneringstiden tar slut. Därmed måste fokus ligga på att få tiden att räcka till.

    Jag har i skrivande stund inte sett den nya avtalstexten på den här punkten ännu, så vi får återkomma till de exakta formuleringarna i sinom tid. Men vi kan konstatera att arbetet med att försöka få kontroll över samplaneringstiden som helhet fortsätter.

     

    Flexibilitet kring FBA-dagarna 

    Lärararbetsdagarna, som ofta kallas FBA-dagar, blev i det nya avtalet mer flexibla när det kommer till alternativen för arbetsmängden per lärararbetsdag. Det här är en förändring som mycket väl kan vara positiv.

    Mängden arbete ändrar inte utan är fortfarande 18 timmar per läsår. En hel FBA-dag behöver däremot inte längre vara sex timmar utan kan vara endast fyra timmar, vilket också gör att en halv FBA-dag i fortsättningen kan vara så kort som två timmar. Bra är också att om mängden fortbildning överstiger 18 timmar under ett läsår så måste lön betalas per timme.

     

    Lättare att avbryta studieledighet 

    I AKTA noterar jag att vi fick till en förbättring gällande rätten att avbryta en studieledighet för graviditets- eller föräldraledighet. Tidigare har man fått avbryta studieledigheten för endast sex veckor med anledning av arbetsoförmåga efter födseln men nu kan en kommunalt anställd avbryta sin studieledighet för 105 vardagar för att hålla graviditets- och/eller föräldraledigt.

    Summa summarum kan vi konstatera att rond ett med exportmodellen hanterades med gott betyg. Nu har vi tre värdefulla år med arbetsfred inom den kommunala sektorn och kan tillsammans sätta fokus på utbildningspolitiska frågor och allt möjligt annat vi jobbar för. I sinom tid ska nya förhandlingsmål formas.

     

    Jens Mattfolk, ombudsman

    Jens Mattfolk signatur

  • FAQ kring det förnyade stödet inom den grundläggande utbildningen

    FAQ kring det förnyade stödet inom den grundläggande utbildningen


    Artikeln har uppdaterats med några nya frågor och svar 10.10 klockan 13.00. De nya frågorna/svaren markeras med (ny).

    Staten finansierar stödreformen med 100 miljoner euro per år och det ska synas som fler timmar och lärare i skolan för mer flexibilitet i undervisningen. Tyngdpunkten kommer att framöver ligga på nya, så kallade gruppspecifika stödformer.

    I den här artikeln samlar vi vanliga frågor och svar kring det förnyade stödsystemet. I slutet av artikeln har du möjlighet att sända in din egen fråga. Vi uppdaterar artikeln med jämna mellanrum.

     

    Nyttiga länkar

     

    Det nya stödet i praktiken

     

    ⇒I lagen begränsas antalet elever i en vanlig grupp som undervisas av endast en enda lärare. Vad innebär det här?

     

    Att det i en vanlig grupp får finnas max fem elever som undervisas:

    • mer än 50 procent av timmarna i det ämnet,
    • av en speciallärare eller en specialklasslärare i en smågrupp eller
    • av en specialklasslärare i en specialklass.

    Om en elev till exempel undervisas 2/3 av timmarna i matematik per vecka i smågrupp, räknas hen som en av fem sådana elever.

    Läs mera om hur bildandet av undervisningsgrupper regleras på undervisnings- och kulturministeriets hemsida.

     

    ⇒ Gäller maxantalet 5 elever även i smågrupp som undervisas av en speciallärare/specialklasslärare?

    Maxantalet på 5 elever som får undervisning av en speciallärare eller specialklasslärare över 50 procent av undervisningen i ett ämne, gäller undervisning i elevens egen klass, inte i smågrupper.

     

    ⇒ Är det inte så att även om en elev går hos speciallärare mindre än 50 procent, men ändå regelbundet, räknas det som en elevspecifik åtgärd?

    I en vanlig grupp, som undervisas av en lärare, får det finnas max fem elever som får som elevspecifik stödåtgärd undervisning i smågrupp över 50 procent av undervisningen i ett ämne av en special-/specialklasslärare eller undervisning av en specialklasslärare i specialklass.

    Om eleven får undervisning mindre 50 procent eller mindre i smågrupp räknas inte eleven som en av dessa 5.

     

    ⇒ (ny) Kan stödet vara elevspecifikt även om eleven inte är mer än 50% av lektionerna inom ett ämne i smågrupp? Visst räknas det alltså som ”delvis undervisning av speciallärare i smågrupp och i samband med annan undervisning” om smågruppsundervisningen är under 50% av lektionerna?

    Ja, de elevspecifika stödåtgärderna är: Elevspecifik undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning, undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper, undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass och tolknings- och biträdestjänster samt hjälpmedel som ges eleven med stöd av 31 § 1 mom.

    De elevspecifika stödåtgärderna förutsätter att utbildningsanordnaren fattar ett skriftligt beslut om elevspecifika stödåtgärder.

    ⇒ Hur ska en svag elev kunna gå kvar i sin lilla närskola? Där finns en speciallärare på plats en dag i veckan. Då kan eleven inte undervisas 50 procent av timmarna i modersmålet av en speciallärare. Är tanken att anställa fler speciallärare?

    Eleverna har rätt till stöd för lärande och skolgång genast då behovet uppstår. Detta innebär att om eleven behöver elevspecifika stödåtgärder då de gruppvisa stödformerna inte räcker till måste ordnaren av utbildning se till att de har tillräckligt med special- och specialklasslärare för att möta behovet.

     

    ⇒ Vem bedömer elevens behov av stöd?

    De lärare som undervisar eleven, bedömer elevens behov av stöd. Vid behov och på lärarnas begäran, kan till exempel elevvårdspersonal eller andra experter delta i bedömningen.

     

    ⇒ Vi lärare som jobbar heltid med elever som har annat modersmål än skolspråket (antingen som lärare för språk- och kulturgrupper eller som lärare för svenska som andraspråk) och på detta sätt har en “specialkunskap” vad gäller dessa elever, kan vi räknas som den “andra” läraren inom det gruppspecifika stödet? Det stöd vi ger avviker nämligen ibland starkt från det en “vanlig” speciallärare.

    Då man ser på de gruppspecifika stödformerna är de stödundervisning, undervisning av en speciallärare i samband med övrig undervisning och stödundervisning i undervisningsspråket som är stödformerna. Behörig att ge stöd är de lärare som undervisar eleverna i de olika ämnena. Behörig att ge undervisning i svenska som andra språk är klasslärare då det gäller klassundervisning och lärare i modersmål och litteratur då det gäller ämnesundervisning. Stödundervisning kan ges utanför lektionstid, till exempel före eller efter skolan eller under lektionen. Samma lärare kan dock inte samtidigt ge stödundervisning som gruppspecifik stödform till en del elever och undervisa den övriga klassen.

     

    ⇒ Är det så att elever som förut haft intensifierat stöd och då kunnat ha (och gagnats av) undervisning enskilt med speciallärare regelbundet (ej 50 procent av lektionerna men en mindre andel), men som nu inte ”kvalar in” under elevspecifika stödet i fortsättningen ska klara sig i gruppen hela tiden?

    Eleven kan nog även nu få undervisning av en speciallärare delvis i smågrupp och delvis i samband med annan undervisning. Det vill säga om eleven inte klarar sig med gruppspecifika stödformer så har eleven rätt till elevspecifika stödåtgäerder, eleven “kvalar” då in. 

    Om de gruppspecifika stödformerna inte är tillräckliga för elevens stödbehov så har eleven rätt till elevspecifika stödåtgärder.

    En elev har rätt att få elevspecifika stödåtgärder utan dröjsmål om de gruppspecifika stödformerna enligt 20 b § 2 mom. är otillräckliga. Elevspecifika stödåtgärder ges utifrån individuella behov och regelbundet. Genomförandet av elevspecifika stödåtgärder ska ske genom samarbete mellan lärarna.

    Elevspecifika stödåtgärder är elevspecifik undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning, undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper, undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass och tolknings- och biträdestjänster samt hjälpmedel som ges eleven med stöd av 31 § 1 mom.

     

    ⇒ Vem sköter bedömningen?

    De lärare som undervisar eleven bedömer också elevens kunnande.

     

    ⇒ När behövs nya beslut gällande elevens stödbehov?

    Om det sker väsentliga ändringar i elevens situation och stödbehov, ska gällande beslut ändras eller ett nytt stödbeslut fattas.

     

    ⇒ Kommer det modellblanketter?

    Ja, Utbildningsstyrelsen har publicerat sådana och processbeskrivningar för stödet inom den grundläggande utbildningen.

     

    ⇒ Hurudant stöd får en elev som tidigare haft IP (individuell plan), men efter lagförändringen följer allmän läroplan och får mer än 50 procent av sin undervisning i liten grupp?

    Utgående från elevens stödbehov får eleven sannolikt elevspecifika stödåtgärder, där det kan ingå undervisning av speciallärare i smågrupp och i samband med övrig undervisning, undervisning i smågrupp eller undervisning i specialklass av en specialklasslärare.

     

    ⇒ Vad kommer att gälla kring ersättningen om kollegan i en grupp man undervisar tillsammans, är sjuk?

    I och med stödreformen och det nya så kallade gruppspecifika stödet, kommer samlärarskap bli vanligare och därmed ökar också behovet av att precisera tolkningen av paragraf 24 i UKTA, som fastslår hur arvodet av skötsel för en annan lärares timmar ska se ut.

    Den här frågan diskuterades under FSL:s fullmäktigemöte i april 2025 och styrelsen konstaterade då att frågan är relevant och ska bevakas av förbundet. Den nya stödreformen kommer sannolikt att kräva helt nya avtalsbestämmelser kring den här ersättningsfrågan.

    FSL anser att god praxis, som en del arbetsgivare följer, är att beakta det merarbete som uppstår då en lärare är borta och den andra har hand om hela undervisningsgruppen ensam. Att skaffa en vikarie så fort som möjligt ska ändå prioriteras.

    ⇒ (ny) Kan en skolgångshandledare ge gruppspecifikt stöd?

    Nej, det räknas inte som en gruppspecifik stödform. En skolgångshandledare kan inte som skolgångshandledare undervisa eleverna. Endast en som är anställd som lärare kan undervisa elever, ge stödundervisning eller specialundervisning.

    Gruppspecifika stödformer är stödundervisning, stödundervisnings i undervisningsspråket och undervisning av speciallärare i samband med annan undervisning. Att en skolgångshandledare är med i undervisningsgruppen är en del av de åtgärder med vilka utbildningsanordnaren kan säkerställa undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande inom den grundläggande utbildningen. Men det är inte en gruppspecifik stödform.

     

    Terminologi 

    • Specialklass/smågrupp 

       
      I en specialklass ges undervisningen av en specialklasslärare till elever som får specialklassundervisning som en elevspecifik stödåtgärd. 
       
      I smågrupp kan undervisningen ges av en speciallärare eller specialklasslärare. 

    • Regelbunden undervisning 

       
      Regelbunden undervisning av speciallärare innebär att man får undervisning en termin eller ett läsår. 

    • Samundervisning/kompanjonundervisning 

       
      Utbildningsstyrelsen använder uttrycken synonymt i läroplansgrunderna för tillfället. Forskare (till exempel vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet) har definierat det så att samundervisning är att två lärare med olika behörigheter undervisar gruppen. Kompanjon/två- eller flerlärarskap däremot, innebär att lärarna har samma behörighet.  
       
      Utbildningsstyrelsen har för avsikt att låta definiera begreppen, ett initiativ som FSL också har fört fram. 

     

    Övergångsperioden 

     

    ⇒ Vad gäller för elever med beslut om särskilt stöd enligt det gamla systemet?

    Fram till 31.8.2026 kan man följa det gamla systemet gällande elever som har beslut om IP. 

     

    Resurser

     

    ⇒ Hur mycket måste man per skola reservera för gruppspecifika stödformer? 

    Minst 0,122 timmar per elev, vecka och skola ska reserveras för gruppspecifika stödformer. Det här innebär att utbildningsanordnaren beaktar gruppspecifika stödformer i sin timresurs och därigenom i lärarnas arbetsplaner.

     

    ⇒ Kan en kommun hävda att man “redan gör tillräckligt” eller att man sedan tidigare uppfyller lagens intentioner? 

    Nej, med reformen struktureras stödformerna om och de 100 miljoner euro i tilläggsfinansiering per år (runt 40 miljoner under 2025) som staten satsar på reformen, ska gå till implementeringen. Med tanke på bland annat sjunkande lärresultat och ständigt ökande behovet av stöd, är det absolut nödvändigt att statens bidrag utnyttjas i sin helhet för den nya stödreformen.  

    I de beräkningar som utgör grunden för den nya lagen, utgår man från att kommunerna idag använder 0,037 undervisningstimmar per elev, skola och vecka för det förebyggande stödet. Nu har man ökat finansieringen till 0,122 timmar. Det innebär att kommunen från och med 1.8.2025 ska satsa minst 0,085 undervisningstimmar mera på förebyggande stödformer än man gjort tidigare. 

    Mikaela Nylander, statssekreterare vid Undervisnings- och kulturministeriet, säger i en intervju till Läraren att man vid ministeriet kommer att följa upp reformen och blir offentligt hur kommunerna agerar.

     

    Fler frågor?