FSL Import

Category: På gång

  • Uppgift #7 – Vilken ledartyp är du?

    Uppgift #7 – Vilken ledartyp är du?

    Som förbundsordförande för FSL ska man både leda förbundet och vara förman för kanslipersonalen. Ordförandekandidaterna konstaterar att det ofta krävs olika ledarstilar beroende på situationen men i veckans utmaning måste de välja en eller två stilar de känner sig mest hemma i. Kandidaterna beskriver också sina styrkor och svagheter som ledare.

    Här kan du läsa mera om ledarstilarna som kandidaterna har valt mellan. 

     

    Jeanette Lindroos

    ⇒ Empatisk och drivande ledare

    Ordföranderollen kräver att man ser och förstår människor. Personliga kontakter är viktiga. Dalai Lamas ord  “Varje människa jag möter har något att lära mig” vägleder mig. Jag är en positiv och empatisk person. Det gör mig till en god lyssnare och hjälpsam person. En svaghet är att jag ofta prioriterar andras behov före mina egna. Styrkor jag har är organiseringsförmåga, problemlösning “outside the box” och viljan att stötta upp och föra andras talan, alltså egenskaper som behövs på ordförandeposten. 

    FSL:s ordförande ska inspirera och arbeta uthålligt. Idrottsvärlden har gjort mig uthållig att arbeta med långsiktiga mål och coacha andra till framgång, men även stötta adepter vid motgångar. I förtroendemanna arbetet har mina goda egenskaper som flexibilitet, tålamod och samarbetsförmåga varit till nytta, vilka också behövs i ordförande arbetet. 

    “Jag har visioner om hur FSL kan utvecklas och jag kan motivera andra i utvecklingsarbetet.”

    Jag siktar på att alltid göra mitt bästa och att ständigt utveckla mig. Jag har visioner om hur FSL kan utvecklas och jag kan motivera andra i utvecklingsarbetet. Vi behöver ett starkt svenskspråkigt attraktivt fackförbund i framtiden och det kräver en ordförande med god skärpa, självkännedom, självförtroende, social kompetens och empatisk förmåga. Dessa krav uppfyller jag. 

     

    Pamela Leka

    ⇒ Demokratisk och drivande ledare

    Frågan om vilken ledartyp man är känns svår eftersom det beror på gruppen man ska leda. Olika grupper, omständigheter och situationer kräver olika ledartyper. Som lärare i klassen är det viktigt att vara en typ av ledare medan det kanske i en organisation eller ett förbund krävs en annan typ.

    “Jag är bra på att göra snabba beslut och det jag lovat fixa så har jag ofta gjort redan innan deadline.”

    Jag är nog en drivande ledare. Jag sätter upp höga mål för mig själv men också dem jag leder. Jag är bra på att göra snabba beslut och det jag lovat fixa så har jag ofta gjort redan innan deadline. Tempot är högt och jag har många bollar i luften. Av de anställda kräver jag också att det som skall göras blir gjort. Ibland kanske jag kan vara lite snabb i vändningarna vilket betyder att om instruktionerna inte är klara från början utan ändrar på vägen så blir jag tvungen att omarbeta vissa delar av jobbet.

    Förutom att jag är en drivande kraft så har jag också många drag av den demokratiska ledaren. Jag inser att jag inte kan allt själv och det är viktigt att diskutera problem och utmaningar från flera håll. Jag litar på de anställdas expertiskunskap och jag tycker det är viktigt att lyssna. När jag lyssnat in de anställda är jag beredd att ta beslut och jobba utgående från de beslut jag tagit.

     

    Inger Damlin

    ⇒ Coachande och drivande ledare

    Jag är en tydlig kommunikativ ledare med ett stort hjärta.

    Ledarskap är inget statiskt begrepp har jag fått lära mig under de senaste 7 åren då jag lett skola och varit del av ledning i olika fackliga positioner. Att leda kräver mod, transparens, ett brett nätverk och en skarp analys av utbildningsvärlden. Det är styrkor jag som ledare besitter.

    Ledaren är den som lyssnar till medarbetare samt fältet och leder enligt den vision som organisationen format. Som ledare vill jag garantera en ständig förnyelse som motsvarar nutidens behov.

    Att leda personal är för mig att skapa förutsättningar för att varje arbetstagare ska kunna utvecklas till sin fulla potential. Jag har ett stort intresse för människor och ett tryggt ledarskap, vilket gör att jag lyckats bra som förman.

    “Mitt mål är alltid att alla ska veta vad man kan påverka när.”

    Ledarskap på organisationsnivå är att säkerställa processer så att alla känner sig hörda. Väl beredda ärenden kräver att ledaren skiftar fokus, byter perspektiv från litet till brett. Mitt mål är alltid att alla ska veta vad man kan påverka när. Det skapar ett starkt förtroende för mig som ledare.

    Jag får ofta höra att jag har ”rätt attityd” i ledarskapet. Med en glimt i ögat och ett positivt tänk skapas gemenskap där trivsel frodas.

    Som ledare möter man ibland  situationer där du märker att ditt sätt att leda inte fungerar. Då har jag mod att ta ett steg tillbaka och analysera situationen. Det finns en lösning på allting, trots att man inte alltid genast ser den.

     

     

    Jens Mattfolk

    ⇒ Empatisk och demokratisk ledare

    Mina erfarenheter av ledarskap består av olika delar från yrkeslivet och idrotten. Jag har varit vicerektor och platschef, suttit i ledningsgrupp, varit lagkapten och fotbollstränare på elitnivå. Många ledaregenskaper är gemensamma oavsett var och i vilken situation man är ledare.

    Jag anser att jag har förmåga att fatta välgrundade beslut utgående från den information som finns, jag är bra på att lyssna, skapa en vi anda, är empatisk, vågar stå upp för min åsikt och mina anställda. Jag kan även ändra mig om jag anser att det är rätt beslut eller medge om jag har fel, något som jag också anser att är viktiga ledaregenskaper.

    Jag kunde bli bättre på att ge order och vara mera visionär. Men som ledare är man säkert aldrig färdig utan man utvecklas på vägen. Jag trivs inte särskilt bra med konflikter varför jag alltid strävar efter att lösa dem om det går, men det betyder inte att jag räds att vara av en annan åsikt än min motpart.

    “Vi är en stor organisation och alla kommer inte att tycka lika hela tiden, och ska inte göra det heller.”

    Jag vet att jag har många bra ledaregenskaper för att leda FSL. Vi är en stor organisation och alla kommer inte att tycka lika hela tiden, och ska inte göra det heller. Därför är det viktigt att kunna lyssna till fältet, olika organ, kansliet och därefter staka ut vägen framåt.

     

    Sex olika typer av ledarroller

     

    Listan är inspirerad av den här modellen.

    Den drivande ledaren

    Den drivande ledaren sätter en hög standard och med höga mål, både för sig själv och sina anställda. Ledarskapsstilen leder till snabba resultat men kan göra att tempot blir för högt.

     

    Den empatiska ledaren

    En empatisk ledare ser till människorna på arbetsplatsen och vill skapa starka relationer mellan ledaren och medarbetarna. Ett allt för stort fokus på människorna i längden riskerar dock att leda till lägre produktivitet för teamet.

     

    Den demokratiske ledaren

    Den demokratiske ledaren eftersträvar konsensus. Alla ska vara med och tycka till och komma överens. Den här stilen passar för team där de enskilda medarbetarna sitter på expertkunskaper och där det är viktigt att alla förstår och ställer sig bakom organisationens mål. Den demokratiska stilen fungerar sämre när det krisar och när snabba beslut måste fattas.

     

    Den coachande ledaren

    En ledare som har en coachande stil fokuserar på att utveckla medarbetarna och arbetar med att identifiera och utveckla varje persons styrkor och svagheter. Den coachande stilen funkar bra på en motiverad och talangfull person medan det kan vara slöseri med resurser om medarbetaren saknar driv eller intresse.

     

    Den befallande ledaren

    Den befallande ledaren kräver lydnad och är effektiv i situationer där tydligt ledarskap krävs, exempelvis i en krissituation. Den här ledartypen fungerar väl på ”besvärliga” medarbetare men skapar sällan god stämning på arbetsplatsen.

     

    Den visionäre ledaren

    Den visionäre ledaren mobiliserar sina anställda och målar upp ett gemensamt mål som teamet ska nå. Med denna ledarskapsstil ligger fokus på slutmålet snarare än vägen dit. Den här ledarstilen ger fria tyglar men passar sämre för de medarbetare som behöver tydliga riktlinjer.

     

  • A-kassan informerar om tillfälliga ändringar

     

    1. Arbetsvillkoret för att har rätt till inkomstrelaterad dagpenning kan sjunka från 26 kalenderveckor till 13.
    2. Förmånen betalas ut också för självrisktiden.
    3. Är man permitterad ackumuleras inte maximibetalningstiden för arbetslöshetsdagpenning under perioden 16.3–30.6.2020.

    ⇒ Läs mer detaljerad information på A-kassans webbsida!

    Kom ihåg att anmäla dig på TE-byrån som arbetslös sökande av heltidsarbete senast när permitteringen eller arbetslösheten börjar! Det är en förutsättning för att ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning.

  • Det kan bli aktuellt att växla mellan när- och distansundervisning i höst

    – Det måste alltid finnas en beredskap att reagera. Det som vi nu vill är att inte behöva använda beredskapslagen när det gäller utbildningen, dvs att vi inte skall behöva ta till kraftiga åtgärder som gäller alla grundskolor och alla elever i hela landet. Det skall vara möjligt att reagera lokalt om det finns behov för det. Om det uppstår ett fall men en coronasmitta i en skola så skall man lokalt kunna fatta beslut att stänga den skolan, säger undervisningsminister Li Andersson.

  • De sista veckorna före läsårets slut skapar en bro inför framtiden

    Vi är medvetna om att anvisningarna varken kan eller kommer att ge svar på alla detaljer som berör arrangemangen. Det är förståeligt att man av en instans skulle önska få tydliga och detaljerade instruktioner för hur man ska gå till väga i alla situationer. Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen har skrivit ett blogginlägg på deras webbsida.

  • Läsårets kanske två viktigaste veckor väntar

    Läsårets kanske två viktigaste veckor väntar

     

    Nu pågår ett intensivt jobb på fältet för att ta fram så fungerande lösningar som möjligt när grundskolan återgår till närundervisning den 14 maj. Direktiven från myndigheterna kan kanske upplevas för löst och allmänt utformade men formuleringarna vittnar samtidigt om vilket förtroende man har för våra lärare och rektorer. I alla tider, kriser eller ej, ska samhället kunna lita på att yrkeskåren känner skolan, eleverna och personalen bäst. Det är trygghet.

    “Coronakrisen sätter oss på prov och vem vet, kanske vi måste plocka fram de modeller vi nu utvecklar fortare än vi anar igen.”

    Vi behöver vettiga och realistiska anvisningar men inte för hård styrning utan möjlighet till lokala lösningar. Behovet av flexibilitet och förståelse har kanske aldrig varit större än nu. Coronakrisen sätter oss på prov och vem vet, kanske vi måste plocka fram de modeller vi nu utvecklar fortare än vi anar igen.”

    Jag hoppas att alla, föräldrar, lärare och elever, har förståelse för att lösningarna kommer att se olika ut i skolorna. Det gör de också under så kallade normala förhållanden. Det här är en styrka i vårt utbildningssystem och vi ska värna om den även i dessa tider. Jag kan garantera att målsättningen är att skapa en så fungerande närundervisning det går med de förutsättningar som nu finns.  

    När skolorna öppnar igen är det av allra högsta vikt att också våra lärare känner sig trygga på sin arbetsplats. En del kan känna sig obekväma med situationen nu och därför är det jätteviktigt att skolledningen kommunicerar med sin personal och att man inom kollegiet stöder varandra. Hör man till en riskgrupp ska man inte behöva jobba i skolan, vi förutsätter att utbildningsanordnaren tar sitt ansvar här.  

    Rektorerna har verkligen befunnit sig i stormens öga under de senaste månaderna, vilket jobb ni har gjort! Och lärare, den flexibilitet och laganda som ni har bidragit med är fantastisk! Jag vill också lyfta fram hur viktigt samarbetet är mellan hemmet och skolan är, det har blivit så konkret under de senaste månaderna.

    En av FSL:s tyngdpunkter under det här verksamhetsåret är Må bra på jobbet, tänk om vi hade vetat hur aktuellt och viktigt det här temat skulle bli. Vi kommer att göra allt vi kan för att främja arbetshälsan framöver. Jag hoppas att resten av samhället också inser hur viktigt det är att skolpersonalen mår bra och orkar jobba.

    “Jag uppmanar nu alla att ta vara på tiden med eleverna, alla är värda en bra avslutning på läsåret.”

    Jag uppmanar nu alla att ta vara på tiden med eleverna, alla är värda en bra avslutning på läsåret. Två veckor är en kort tid och så mycket är så annorlunda när det här läsåret avrundas, vi kan vara stolta över vår insats. 

    Linda Felixson, vice ordförande för FSL

  • Fokus på läroplikt, frånvaro och elevernas mående i UBS:s riktlinjer

    När den grundläggande utbildningen återgår till normala förhållanden den 14 maj 2020 ska fokus ligga på att begränsa smittorisken. Eleverna ska ändå delta i närundervisningen om de inte “av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse”, skriver man på webbsidan. Runt lunchtid 6.5 uppdaterades direktiven med ytterligare information om elevernas välmående, undervisningsgruppernas storlek med mera. “Den period som återstår av närundervisningen denna vår är viktig med tanke på elevernas välbefinnande och sociala relationer.”

  • Åland toppar närvarostatistik för elever i årskurserna 1–3

    “På Åland följer man nyhetsrapporteringen från Sverige i hög grad och där är samhället inte lika stängt som i Finland. Så man kanske tycker att det inte är så viktigt att vara så strikt här. Ingen på Åland har heller än så länge vårdats på intensiven på grund av covid-19, därför kan det kännas som att detta inte berör oss.” Så säger Kjell Nilsson, bildningsdirektör i Mariehamn.

  • De senaste anvisningarna från THL och ministeriet (5.4)

    Här hittar man preciserade anvisningar till utbildningsanordnarna om hur skoldagen ska arrangeras de sista veckorna i maj.

    “Man kommer inte att ge anvisningar om säkerhetsavstånd mellan personer.”

    “Ifall det i högstadiet är omöjligt att hålla isär undervisningsgrupperna satsar man på att hålla avstånd och strävar efter att sköta undervisningen i skift i mån av möjlighet.”

    “Skolbespisningen ordnas med den egna klassen eller gruppen, inte som gemensam bespisning i matsalen. Matsalen kan ändå användas i skift.”

     

  • Kampen om klubban förs på Instagram den här veckan

    Den här veckan har Kampen om klubban flyttat över till FSL:s instagramkonto (@fsllararforbund). Kandidaterna tar över våra stories (händelser) och delar med sig av sin vardag i tur och ordning. Följ oss på Instagram så får du en inblick i Pamelas, Ingers, Jeanettes och Jens vardag den här veckan. 

    Kandidaterna instagrammar enligt det här schemat:

    Ti 5.5 Pamela Leka
    Ons 6.5 Inger Damlin
    To 7.5 Jeanette Lindroos
    Fre 8.5 Jens Mattfolk

    #fslordförandeval 

  • Ett pusslande väntar rektorerna – FSL reder ut frågetecknen kring skolöppnandet  

    Beslutsfattarna i Finland bedömer att det är tryggt för både personal och elever att återvända till skolan. Det här är första gången regeringen lättar på restriktionerna och beslutet att börja med skolorna visar hur viktig man anser att just skolan är för samhället.

    – Ledningen i landet visar nu ett stort förtroende för lärarna och rektorerna. Man har anförtrott vår medlemskår ett stort ansvar och jag kan garantera att expertisen finns, säger Linda Felixson, vice ordförande för FSL. 

    Nu finns det två veckor att förbereda sig på skolöppningen den 14 maj. Social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet bereder detaljerade anvisningar till regionförvaltningsverken. Utbildningsstyrelsen formulerar också som bäst direktiv utgående från regeringens beslut. FSL listar behovet av preciseringar lite längre ner i den här artikeln.  

    Viktigt att komma ihåg är att man i kommunerna skapar skräddarsydda lösningar eftersom utgångsläget kring till exempel skolfastigheterna, skolskjutsarna och skolbespisningen varierar mycket.

    Regeringens besked om gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och fria bildningen kom den 4 maj. Restriktionerna hävs från och med den 14 maj men man rekommenderar ändå distansundervisning terminen ut.

    FSL håller koll på anvisningar som kommer och samlar länkar och information här: www.fsl.fi/corona 

    Det här kan vi med säkerhet säga nu

    Punkterna i den här listorna baserar sig på ministeriets anvisningar som publicerades den 29 april. Här samlar ministeriet frågor och svar, artikeln uppdateras kontinuerligt.

     

    • Hör du som lärare till en riskgrupp har du rätt till en riskbedömning. Arbetshälsovården ska stödja arbetsgivaren i riskbedömningen och FSL vill poängtera att den här bedömningen måste göras innan skolorna öppnar.  
       
    • Personalmöten ska undvikas eller ordnas på distans. Lärarna kan delta hemifrån eller från sitt arbetsrum/klassrum. 
       
    • Stora sammankomster, såsom vårfester, ordnas inte. 

      

    Åtminstone det här behöver preciseras i anvisningarna

    • Skolornas utrymmesplanering genomförs så att färre elever än vanligt befinner sig i ett utrymme samtidig.

      Kommer det att finnas rekommendationer på avståndet mellan eleverna? Om elevgrupperna delas, hur gör man då med lärare till de olika undervisningsgrupperna?   

    • Rasterna och skolmåltiderna ska ordnas tillsammans med den egna klassen eller gruppen. 

      Ska rasterna ordnas i etapper så att bara några klasser åt gången har rast? Hur sköts utdelningen av maten till klassrummen om eleverna äter i klassen?  

    • Lärarna ska jobba med samma barngrupp. 

      Hur gör man med ämneslärare? Även i lågstadierna har en hel del av klasslärarna timmar utanför sin klass i olika ämnen.  

    • Personalen ska inte flytta från en enhet till en annan 

      Ger man ambulerande lärare andra arbetsuppgifter? Kan/ska en ambulerande special- eller timlärare jobba normalt vid alla sina enheter?

    • Elever i riskgrupp 

      Om en elev av en läkare får ett intyg på att eleven inte kan komma till skolan, blir den eleven utan undervisning?  

     

    – De sista veckorna i maj blir en tid för lärarna att inleda kartläggningen av hur eleverna har klarat av distansundervisningen och förstås stämma av hur barnen och de unga mår, säger Felixson.

     

    Artikeln har uppdaterats 5.5. kl.08.50 med information om att restriktionerna för gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och fria bildningen också hävs.