Category: På gång

  • PM för läsåret 2020-2021

     

    Varsågoda, ett nytt PM!: PM för läsåret 2020-2021

     

    En del detaljer fick inte plats i det tryckta PM:et och kan hittas här nedan:

     

    Detaljer om klassföreståndarens uppgifter

    Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren. Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen i skolan och mellan skolan och hemmen. Det är också viktigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende med eleverna i klassen. Klassföreståndaren företräder eleverna i sin klass i undervisnings- och ordningsfrågor.

    Klassföreståndaren bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö och särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevens personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare. Klassföreståndaren bör vara med och ordna gemensamma evenemang i klassen och delta i dem, vid behov föreslå för rektorn att möten och andra liknande sammankomster ska ordnas med de andra lärarna i klassen och övriga personer som handleder eleverna i skolan och delta i ordnandet av dessa, delta i elevvårdsverksamhet, hålla reda på elevernas frånvaro och orsakerna till den och vid behov vidta åtgärder osv.

     

    Detaljer om särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten (grundläggande utbildningen)

     

    Utöver de arbetsupgifter vi har listat i PM:et kan också följande räknas till undervisningsskyldigheten:

     

    Ledning och övervakning av kostservice 

    En innehavare av lärartjänst i huslig ekonomi som ålagts ledningen och övervakningen av kostservicen betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för varje påbörjat antal av åtta grundskolor. Ersättningen kan dock motsvara högst sex årsveckoövertimmar.

    Om ledningen och övervakningen av kostservicen ålagts flera lärare i huslig ekonomi, delas den veckotimkvot som avses ovan mellan dessa lärare i proportion till arbetsmängden. 

    Korsanvändning av vissa ersättningar 

    Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i skötsel av bibliotek, skötsel av samlingar, skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning och elevkårshandledning. För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer. 

    Klubbarbete 

    Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskolan/gymnasiet betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 dividerat med 24.

    Ledning av fritidsverksamhet för elever på elevhem 

    För en timme fritidsledning för elever på elevhem betalas en lärartjänsteinnehavare en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare.

    Mer information om undervisninsgsskyldighet och arbetstid hittar du i vår artikel “arbetstid”.

     

    Detaljer om löner och lönebelopp

    Läs gärna vår artikel om lön där vi har samlat mycket nyttig information om hur en lärarlön är uppbygd. 

    På KT:s webbsida (endast på finska) går det att ladda ner lönetabeller i excel-format.

     

    Frågor?

    Vår förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström och vår ombudsman Jens Mattfolk svarar gärna på era frågor om lagar och avtal. Ring eller mejla!

    Under sommaren betjänar vi dig med ett brådskande ärende enligt följande schema: 

     

    22.6-10.7
    Jan Mikael Wikström, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi, 020 749 54 67

    10.7-31.7
    Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi, 020 749 54 70

    I ärenden som inte är brådskande, återkommer vi gärna till dig i augusti.

  • Skynda långsamt med den förlängda läroplikten – behovet av stöd och studiehandledare är fortfarande stort  

    Skynda långsamt med den förlängda läroplikten – behovet av stöd och studiehandledare är fortfarande stort  

     

    FSL understöder tanken om en obligatorisk andra stadiets utbildning för alla men precis som lärarfacket OAJ har poängterat (till exempel 9.6.2020), haltar lagförslaget. En kostnadsfri utbildning på andra stadiet är problematisk, inte minst på finlandssvenskt håll där kommunerna kan vara små och ekonomin ansträngd.  

    Implementeringen av den nya gymnasielagen och det sjunkande elevantalet ökar ytterligare den ekonomisk påfrestningen i kommunerna.

     

    – Om utbildningen på andra stadiet ska bli gratis kommer vi att se negativa effekter på till exempel kursutbud och gruppstorlekar, vilket är ett hot mot jämlikheten i utbildningen. I förlängningen kan kostnaderna också påverka gymnasietätheten, säger FSL:s nyvalda ordförande Inger Damlin.  

    FSL ställer sig frågan om de resultat man eftersträvar med utvidgningen av läroplikten och den kostnadsfria andra stadiets utbildning kunde nås genom att göra motsvarande ekonomiska satsningar på att utveckla stödet för skolgång och handledning under alla skeden av lärstigen. 

     

    Brist på elev- och studiehandledare 

    För att målsättningen med en förlängd läroplikt ska uppnås, det vill säga garantera alla en andra stadiets utbildning och en möjlighet till jobb i framtiden, måste man skapa rätt förutsättningar under hela skolgången. Tillräckligt med stöd och studiehandledning är a och o, både i grundskolan och på andra stadiet. Här kan man göra den riktigt stora skillnaden för unga som riskerar att falla mellan stolarna.

    – Att kanalisera resurserna till trestegsstödet, skapa ett bättre system för överföring av sekretessbelagda uppgifter och se över begreppsdefinitionerna, tror vi på FSL är de viktigaste frågorna, säger Damlin.

    Det råder stor brist på behöriga elev- och studiehandledare. FSL:s kartläggning över lärarsituationen (2019) visar att runt 20 procent av de som jobbar som elev- och studiehandledare i de finlandssvenska skolorna är obehöriga. För tillfället finns det ingen möjlighet för redan yrkesverksamma lärare att vidareutbilda sig till elev- och studiehandledare.

    – Det skulle verkligen finnas ett mervärde i en sådan utbildningsmöjlighet. Elev- och studiehandledarna har en nyckelposition när det kommer till att vägleda våra unga, säger Damlin.  

      

    Tidtabellen är för tight 

    Kommunernas ekonomi och personalens ökade arbetsbelastning i kölvattnet av coronakrisen måste beaktas när man diskuterar tidtabellen för den utvidgade läroplikten. FSL, OAJ och ett flertal aktörer har vädjat till regeringen om tilläggstid.

    – Nu måste vi skynda långsamt så att de uppenbara frågetecknen kan redas ut. FSL efterlyser långsiktighet i de politiska besluten, säger Damlin. 

    Att regeringens lagförslag fortsättningsvis saknar svenskspråkiga motiveringar vittnar också om att tidtabellen är för snäv. FSL förutsätter att beredningen av en så pass omfattande lagförändring som förlängning av läroplikten, är i enlighet med språklagen.  

    FSL anser att en lagförslaget kunde ges till riksdagen under 2021 och lagen träda i kraft under 2022. 

     
    FSL har avgett ett utlåtande 

    FSL har idag avgett sitt utlåtande kring lagförslaget om en förlängd läroplikt. I utlåtandet har vi fört fram ovanstående punkter men även behovet av tillräckligt med lärarresurser och lärarnas viktiga roll när det kommer till att välja ut lämpliga läromedel.

    Läs hela utlåtandet: pdf FSL:s utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till läropliktslag

     

    Kontakta oss: 

    Inger Damlin, förbundsordförande; tfn: 0400 897 300, inger.damlin@fsl.fi

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, tfn: 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi 

  • Inger Damlin är ny FSL-ordförande

    Inger Damlin är ny FSL-ordförande

     

     

    – FSL står för den stabila intressebevakaren som medlemmar litar på då det uppstår kris. Det är många indikatorer på att det är just så. Medlemsantalet har ökat, antalet besökare på hemsidor och sociala mediekanaler har skjutit i höjden och förbundets uttalanden har ofta synts i pressen. Våra medlemmar är de bästa sakkunniga vad gäller undervisningsarrangemangen. Vi måste lyssna in deras synpunkter för att minska på den arbetsbelastning som coronatiden förorsakat. Målet måste vara en intressebevakning som stärker lärarkraften, säger Damlin.

    FSL:s nyvalda ordförande är utbildad klass-, ämnes-, invandrar- och speciallärare och har sedan 2016 jobbat som rektor för Korsholms högstadium. Damlin har gedigen facklig bakgrund, bland annat som representant i FSL:s fullmäktige och styrelse och under de sex senaste åren som FSL:s representant i OAJ:s styrelse.

    I ordförandevalet kandiderade också Jeanette Lindroos från Pargas, Pamela Leka från Helsingfors och Jens Mattfolk från Raseborg.

    Damlin har utsetts till ordförande för den resterande mandatperioden, det vill säga till slutet av 2022. Uppdraget som förbundsordförande sköts som ett heltidsarbete vid FSL:s kansli. Nästa gång väljer FSL ordförande hösten 2022.

    Den nya ordföranden tillträder så fort som möjligt men senast i början av det nya läsåret.

    Kontakta oss:

    Inger Damlin, nyvald förbundsordförande, 045 804 2770 (kommentarer)
    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

  • Se på valdebatten i efterhand

    Se på valdebatten i efterhand

    Ingers inlägg profilbild 2

    {mediagallery:36;Valdebatten 28.5 } 

    Torsdagen den 28 maj deltog ordförandekandidaterna Jeanette Lindroos, Pamela Leka, Jens Mattfolk och Inger Damlin i en digital valdebatt. Pamela Granskog från Utbildningsstyrelsen modererade debatten. I början av debatten presenterar FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström deltagarna. 

    Den 3 juni 2020 utser FSL:s fullmäktige en ny förbundsordförande.

    #fslordförandeval 

  • Valdebatt 28.5 – följ med via Zoom

    Valdebatten sker digitalt via Zoom, det är enkelt för vem som helst att lyssna på debatten via vårt Zoom-webbinarium: https://us02web.zoom.us/j/89385699669

    Under debatten kan du som åhörare bland annat ställa frågor till kandidaterna och rösta i olika korta omröstningar. 

    Den 3 juni samlas FSL:s fullmäktige och då kommer den nya förbundordföranden för den resterande mandatperioden att utses. Du har väl inte missat alla andra uppgifter i Kampen om klubban?

    Jeanette Lindroos, Pamela Leka, Jens Mattfolk och Inger Damlin kandiderar till ordförandeposten.

     

  • “Om jag blir ordförande för FSL…” – uppgift #8

    Jens Mattfolk 

    – Om jag blir ordförande lovar jag att varje FSL-medlem ska få en dedikerad, hårt arbetande ordförande som varje dag brinner för medlemmarna och för förbundet.

    {mediagallery:34;Jens Mattfolk: “Om jag blir FSL-ordförande…”}

     

    Inger Damlin

    – Om jag blir ordförande lovar jag att varje FSL-medlem ska få vara trygg i ett självständigt FSL.

    {mediagallery:33;Inger Damlin: “Om jag blir FSL-ordförande…”}

     

    Pamela Leka

    – Om jag blir ordförande lovar jag att varje FSL-medlem ska få en aktiv, drivkraftig ordförande som jobbar på att föra förbundet framåt. 

    {mediagallery:35;Pamela Leka: “Om jag blir FSL-ordförande…”}

     

    Jeanette Lindroos

    – Om jag blir ordförande lovar jag att varje FSL-medlem ska få känna sig delaktig och uppskattad.

    {mediagallery:32;Jeanette Lindroos: “Om jag blir FSL-ordförande…”}

     

    ⇒ “Kampen om klubban” är FSL:s serie där vi utmanar ordförandekandidaterna med olika uppgifter fram till valet.

    Varje vecka får de en ny uppgift. Följ också kandidaterna på sociala medier: #fslordförandeval. 

  • FSL:s ombudsmän ger svar på tre brännande frågor 

     

    1. Vilka bestämmelser gäller en lärares pauser under skoldagen?

    Lärarnas arbetstid och lön baserar sig i grundskolan på att minst 45 minuter av en timme är undervisning (förordning om grundläggande utbildning §3). Därav det ofta använda grundsystemet med 45 minuter lektion och 15 minuter rast. Rasterna är alltså betald arbetstid som arbetsgivaren i princip bestämmer över. Ibland arbetar läraren med förberedelser, ibland hinner läraren med en kaffepaus och ibland har läraren förordnats övervakning.  

    Nu, när skoldagen ska genomföras med många anvisningar och rekommendationer från olika myndigheter så råder inte ett normalläge i skolan. Arbetsgivaren har rätt att förordna rastövervakning i samband med varje lektion, vilket sällan behövs under normala omständigheter. Rektorerna, och kommunen i egenskap av utbildningsanordnare, har på bästa sätt försökt att skapa en trygg skolvardag och förhindra smittspridning.

     

    “Vi uppmanar till konstruktiv dialog mellan rektorer och lärare. Alla gör sitt bästa.”

     

    FSL rekommenderar att man med beaktande av de lokala förhållandena och de tillgängliga lärarresurserna samt med hjälp av övrig personal säkerställer att lärarna under arbetsdagen hinner gå på toaletten och äta vid sidan om övervakningen av eleverna. Vi uppmanar till konstruktiv dialog mellan rektorer och lärare. Alla gör sitt bästa. 

     

    2. Kan en lärare förväntas delta i matutdelningen?  

    FSL:s linje är att lärarna också under de sista veckorna ska fokusera på lärararbete. Matutdelningen ska primärt skötas av kosthållspersonalen och i andra hand med hjälp av skolgångsbiträden. I nuläget då skoldagen bygger på många specialarrangemang kan det med tanke på tryggheten accepteras att lärare delar ut mat i enskilda fall, trots att det här inte hör till lärarens uppgifter. 

     

    “Lärarna måste få fokusera på sitt eget arbete, övervakningen och den fostrande uppgiften i samband med skollunchen.”

     

    Det är viktigt med tanke på nästa läsår och den osäkra utvecklingen av coronapandemin att man analyserar de nuvarande arrangemangen. Om skolan fortsätter att fungera med diverse undantagsarrangemang i höst så bör det finnas tillräckligt med kosthållspersonal för att sköta matutdelning och städpersonal för att städa enligt givna anvisningar. Lärarna måste få fokusera på sitt eget arbete, övervakningen och den fostrande uppgiften i samband med skollunchen. 

     

    3. Vilken ersättning får lärare för extra jobb under rådande omständigheter? 

    Om en elev, till exempel genom ett läkarintyg, har getts befrielse från närundervisningen och i stället får distansundervisning så kan en lärare förordnas att med den eleven hålla extra lektioner på distans. För varje sådan enskild lektion ska läraren betalas ett engångstimarvode enligt UKTA del A §27. Kom överens med din förman om hur och när du redovisar de här lektionerna.

     

    “Samma arvodesgrund gäller också de lärare som nu förordnas att undervisa fler lektioner än under normala omständigheter.”

     

    Samma arvodesgrund gäller också de lärare som nu förordnas att undervisa fler lektioner än under normala omständigheter. Ett exempel kan vara en klasslärare som normalt har 24 timmar undervisning per vecka men som nu, på grund av avvikande undervisningsarrangemang, åläggs följa sin klass i årskurs 6 hela tiden. Om läraren förordnas att hålla till exempel 4 lektioner mer än normalt per vecka, ska den här läraren få ett engångstimarvode för varje enskild lektion utöver det normala schemat.

     

    Sist men inte minst

    FSL har tagit del av en del medlemmars oro över att vissa myndighetsdirektiv är omöjliga att följaVi vill påminna om att det rör sig om anvisningar och att ingenkan förvänta sig att arrangemangen fungerar felfritt, speciellt inte från början. Alla i skolan måste få tid på sig att anpassa sig till det ”nya normala” ochdet är viktigt att komma ihåg att anvisningarna och riktlinjerna är allmänna och hur de kan förverkligas varierar från skola till skola.

    OAJ har på sin webbsida (på finska) samlat fler frågor och svar med anledning av att grundskolan har öppnat igen den 14 maj.

  • Digitalt skutt kan inte ersätta vanlig undervisning

    Risken finns nog att någon, i den mycket utmanande ekonomiska situation som kommer att råda framöver i kommunerna, kläcker inbesparingsidén att införa en betydligt större del distansundervisning med orden ”det gick ju så bra”, skriver Jonas Forsman i en kolumn i Läraren.

  • Kaj Kunnas: “Kämpa på – fortsätt med ert viktiga jobb!”

    {mediagallery:31;Kaj Kunnas: “Kämpa på – fortsätt med ert viktiga jobb!”}

    Idag öppnar grundskolan dörrarna igen och sportjournalisten Kaj Kunnas vill uppmärksamma alla lärare och rektorer för det fina jobb som görs på fältet. Han uppmanar oss att inspirera varandra och skapa en positiv laganda. FSL kan bara instämma i Kajs ord: “Kämpa på, fortsätt med ert viktiga fina jobb!” 

  • Anvisningar för slutet av läsåret i gymnasiet

    Utbildningsstyrelsen har publicerat direktiv för hur man i gymnasierna ska ordna undervisningen de sista veckorna i maj. Man rekommenderar att undervisningen fortsätter på distans men skriver till exempel att “det kan vara motiverat att inom en del läroämnen ordna vissa prov på kunnande i form av närundervisning.” Läs mera på UBS:s webbsida.