Category: På gång

  • De flesta tillfälliga coronarealterade ändringarna inom arbetslöshetsskyddet har upphört att gälla

    • Självrisktiden inom utkomstskyddet för arbetslösa är från årsskiftet fem dagar, om inte självrisktiden har inletts senast 31.12.2020. För självrisktiden får arbetssökande ingen arbetslöshetsförmån.
    • Arbets- och medlemsvillkoret inom det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet förlängs från tre månader tillbaka till sex månader, om inte utbetalningen av inkomstrelaterad dagpenning har inletts senast 31.12.2020. Arbetsvillkoret innebär att arbetssökande måste ha jobbat minst 26 veckor under de senaste 28 månaderna. För att få rätt till inkomstrelaterad dagpenning måste arbetssökande dessutom ha varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst sex månader när arbetslösheten inleds.

    Maximitiden förbrukas som normalt igen

    Maximitiden med arbetslöshetsdagpenning gäller igen som normalt efter årsskiftet. För permitterade har inte dagarna med arbetslöshetsdagpenning sedan 16.3 räknats in i maximitiden med dagpenning, det här villkoret utvidgades 1.7 till att gälla alla som har fått arbetslöshetsdagpenning.

    Från årsskiftet återgick man nu till det gamla systemet, där arbetslöshetsdagpenning beroende på situationen betalas i antingen 300, 400 eller 500 dagar. Om arbetslösheten fortsätter efter att maximitiden har uppnåtts, måste de arbetssökande ansöka om arbetsmarknadsstöd från FPA.

    • Förhöjningen av arbetslöshetsförmånens skyddsdel från 300 euro till 500 euro i månaden förblir i kraft till 31.3.2021. Skyddsdelen är det belopp som arbetssökande får tjäna utan att det påverkar storleken på arbetslöshetsförmånen.
    • Permitterade kan få arbetslöshetsskydd till 31.12.2021, även om de studerar under permitteringen. I övrigt tillämpas de arbetskraftspolitiska villkoren från början av år 2021 igen; Permitterade ska till exempel ta emot jobb och service som arbets- och näringsbyrån erbjuder och ska också delta i uppgörandet av en sysselsättningsplan.

    Läs mer om Lärarnas arbetslöshetskassa på vår webb!

  • Vi måste satsa på attraktionskraften för rektorsjobbet

    Vi måste satsa på attraktionskraften för rektorsjobbet

    I dag handlar allt mera om kommunikation och information. Det är en väldigt viktig bit av rektorsjobbet och utgör en bra bas för allt samarbete.

    Då rektorsbordet svämmar över med tjänstemannauppdrag, beslutsdjungel, elevvård, undersökningar och specialuppdrag som till exempel vaktmästare, kock eller kunnig i byggbranschen – då uppstår en situation som varken är bra för rektorn eller skolan.

     

    Med förstående arbetsgivare som ser det hektiska i rektorvardagen och rensar bort mera än bara undersökningar, är jag ganska säker på att den finländska skolan lyckas bibehålla rektorers entusiasm, en drivkraft som varje skola behöver.

    Och jo, rektorsjobbet är det bästa av det bästa i stunder då du som rektor ser att skolan rullar. Du möter underbara barn och ungdomar med brinnande iver. Du ser inspirerade lärare som tar sig an och du kan se ett påtagligt VI, den kollegiala styrkan. Den stunden är fin, den känslan bär.

    Attraktionskraften till rektorsjobbet behöver vi satsa på. Vägen dit är varken rak eller enkel men förståelse för rektorers pressade vardag är en bra början på nya ledarskapslösningar som passar skolenheten.

     Ingers signatur

  • “Utan bildning, ingen demokrati”

    “Utan bildning, ingen demokrati”

    Sociala medier är i dag en del av allt som sker. “Likes” styr den allt mer svartvita världen.Klimatet är hårt, polariseringen stark och desinformationen utbredd. Ledord som respekt och demokratiär svåra att måna om.

    Vi lärare och rektorer har ett viktigt jobb, vi är en del av samhällets demokratibygge.

    Demokrati är ingen självklarhet. Demokrati kräver ständigt underhåll. Från det att barn i tidig ålder lär sig skillnad på rätt och fel, till levande elevdemokrati och aktivt medborgarskap ska medvetenheten vara närvarande

    Vi lärare och rektorer har ett viktigt jobb, vi är en del av samhällets demokratibygge. Vi gör vårt yttersta varje dag för att följa det styrdokument där delaktighet, kritiskt tänkande, samhällskunskap och läskunnighet utgör viktiga delar. Vi jobbar för bildning.

    Utan lärare, ingen bildning.Utan bildning, ingen demokrati.

    Ingers signatur

  • Fackets fem tips inför terminsstarten

    När du nu inleder en ny termin är det ypperligt läge att se över hur mycket samplaneringstid som finns kvar, kommer timmarna att räcka till?

    {mediagallery:50;Hur mycket samplaneringstid har du kvar?}

     

    Permitteringar räddar inte kommunens ekonomi men äventyrar våra elever och studerandes rätt till en trygg och läroplansenlig undervisning. Ställ din kommunalvalskandidat frågor om prioriteringar!

    {mediagallery:48;Permitteringar räddar inte kommunens ekonomi}

     

    Allmänna löneförhöjningar är på kommande den här våren, vi ger dig de exakta siffrorna.

    {mediagallery:49;Löneförhöjningar under 2021}

    Under 2021 kommer FSL och lärarfacket OAJ att lansera en kampanj för att höja lärarstatusen.vMed en högre lärarstatus kan vi åstadkomma förbättringar och hållbara lösningar på de utmaningar och problem som vi vet att ni möter varje dag

    {mediagallery:47;FSL lanserar lärarstatuskampanj}

     

     

    Vårens största utbildningsmässa får ett nytt format den här gången. Den digitala Hörnan den 27 januari 2021 klockan 15.00 bjuder på några timmar livesänt program med gäster från hela det finlandssvenska utbildningsfältet.

    {mediagallery:51;Titta på livesändningen från Hörnan 27.1 klockan 15.00}

  • “Vi kliver in i det nya året med attityd” 

    “Vi kliver in i det nya året med attityd” 

    De goda erfarenheter coronaåret gett ska vi ta med oss, resten skakar vi av oss och lämnar bakom.

    Vikten av samarbete, nätverk och det kollegialastödet har blivit så tydligt under pandemin. Digitala erfarenheter, innovativa lösningar och flexibilitet har fötts i krisens svallvågor. Att skolan är mera än undervisningen är samhällets viktiga lärdom. Lärarnas betydelse har uppmärksammats från många håll.

    Enormt fina insikter för framtidens skola.

    Vi respekterar våra medarbetare i skolsamfundet, vi ser vikten av andra yrkesgruppers insatser och förespråkar alltid samarbete – men vi jobbar stenhårt framåt för våra medlemmars förbättrade arbetssituation.

    Kryddar vi insikterna med att vi aldrig någonsin låtit årets utmaningar överta rodret, så vet vi att vi trots allt känner hopp. Låt oss hålla kvar hoppet, stärka tron på framtiden och tilliten till varandra. Sådant sker i vardagen, i mötet och i bemötandet. 

    Inom förbundet kommer vi att gå in i det ny året med visionen ”starkare lärarskap”. Vi kommer att på olika sätt synliggöra det fina i att vara lärare, det fantastiska i att vara rektor. Läraryrket är och måste förbli ett yrke med stark attraktionskraft. 

    Lärarkraften och rektorskraften måste alltid vara stark. Elever har rätt till kvalitativt god undervisning. Det som belastar lärares och rektorers välmående tänker vi inte blunda för, inte heller får vårt ständiga arbete för en konkurrenskraftig lön någonsin läggas på vila.

    FSL:s grunduppgift är och förblir intressebevakning. Vi respekterar våra medarbetare i skolsamfundet, vi ser vikten av andra yrkesgruppers insatser och förespråkar alltid samarbete– men vi jobbar stenhårt framåt för våra medlemmars förbättrade arbetssituation.

    Vi kliver in i det nya året med attityd– Vi är stolta över vårt yrke, vi är lärare vi!

    Ingers signatur

  • Så här kan du som rektor lätta på arbetsbördan och få loss mer tid

    • Använd de möjligheter UKTA ger. Sänk undervisningsskyldigheten så mycket det går. Tillämpa UKTA del B §10 och tillämpningsanvisningen om att sänka usken med två timmar mer på grund av mycket administrativt arbete. Lösgör tid i samarbete med arbetsgivaren för att leda skolan och stöda lärarna.
    • Granska kritiskt de coronarelaterade uppgifter som kommer från hälsovårdssektorn och diskutera med din förman huruvida det faktiskt är du som rektor som bör sköta dem. Vid behov flytta i så fall andra av din uppgifter till biträdande rektorn eller vicerektorn.
    • Tänk på att coronastödpengar som kommunen tagit emot också kan användas för att stärka ledarskapet i skolorna; Mindre undervisning och mera tid för att leda arbetet för tjänste-, biträdande-, vice- eller förtroenderektorer.
    • Värna om din egen återhämtning. Tid du har jobbat utöver din avtalsenliga arbetstid ska få tas ut som lediga dagar utan krav på att vara tillgänglig. Acceptera inte krav på att vara i beredskap under veckoslut utan ersättning.
    • Var i kontakt med din chef om det kommer arbetsuppgifter utifrån och fråga om de ska utföras, vem som ska utföra dem och på viken tid och med vilken resurs.

    Läs förbundsordförande Inger Damlins senaste inlägg om rektorsjobbet.

    Med förstående arbetsgivare som ser det hektiska i rektorsvardagen och rensar bortmera än bara undersökningar, är jag ganska säker på att den finländska skolan lyckas bibehålla rektorers entusiasm, en drivkraft som varje skola behöver.

  • Arbetshälsoinstitutet: Anvisning för att förhindra covid-19-infektioner vid småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning

    “Innehållet i denna anvisning fokuserar på förebyggande av arbetstagarnas exponering och ger instruktioner för arbetsgivarna. Även Institutet för hälsa och välfärd (THL) och undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen har utarbetat rekommendationer och listor med vanliga frågor.”

  • Utbildningsstyrelsen har preciserat anvisningarna för undervisningen vårterminen 2021

    I stora drag gäller samma anvisningar för undervisningen under vårterminen 2021 som under hösten men på vissa punkter har Utbildningsstyrelsen gjort preciseringar. Den 17 december 2020 har man uppdaterat stödmaterialet om bland annat “undervisning för elever i karantän och isolering och elever som hör till en riskgrupp, beredskap inför allvarliga epidemisituationer och beaktande av elever med invandrarbakgrund.” 

  • Elevstödet var otillräckligt under coronatidens digiskutt

    De största effekterna har undantagssituationen haft på de studerandes välbefinnande och deras behov av stöd för lärandet, rapporterar Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU. Främst gäller detta de studerande som möter utmaningar då det gäller studiernas framskridande och lärande. I framtiden gäller det att utveckla digipedagogiken på alla utbildningsstadier så att också behoven hos specialgrupper och studerande med olika bakgrunder beaktas.

     

  • Svårt att rekrytera behöriga elev- och studiehandledare i Svenskfinland – fältet efterlyser möjlighet att studera vid sidan om jobbet

    Svårt att rekrytera behöriga elev- och studiehandledare i Svenskfinland – fältet efterlyser möjlighet att studera vid sidan om jobbet

    FSL:s färska kartläggning* omfattar så gott som alla finlandssvenska högklasser och gymnasier. Sammanlagt 65 förtroendemän, rektorer och elev- och studiehandledare har gett sina synpunkter på bland annat behörighetssituationen bland elev- och studiehandledare. Resultaten visar att nästan 30 procent av elev- och studiehandledarna är obehöriga, 35 procent säger att skolan har haft svårigheter att rekrytera behöriga.

    Vi har ett flertal lärare som skulle vilja studera sig till att bli behöriga studiehandledare, men det finns inget vettigt sätt att göra detta.

    Antalet elever eller studerande som en elev- och studiehandledare ansvarar för ligger i medeltal på 236 stycken, som mest hela 430 stycken. FSL förespråkar ett tak på maximalt 200 stycken.

    Fsl2020 fridalonnroos 24

    – Det är ett steg på vägen för att garantera att varje enskild elev eller studerande får tillräckligt med elev- och studiehandledning och som är i linje med gällande lagstiftning och läroplaner, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

    Bland respondenternas öppna svar framgår det tydligt att elev- och studiehandledaruppgifterna har svällt ut och att många arbetsmoment slukar tid från det huvudsakliga handledaruppdraget.

    “Studiehandledaren sköter många extra uppgifter utöver sina traditionella uppgifter, tex. i anslutning till administrativa dataprogram som gäller hela skolväsendet i staden som skolbyrån har delegerat till skolan och helt schematekniska frågor. Här skulle det behövas akut minst en ½ studiehandledartjänst till, också med nu gällande rekommendationer.”

    (citat ur undersökningen)

    Det finns en tydlig efterfrågan på behörighetsgivande och flexibla studiemöjligheter. Bland alla 35 öppna svar i anknytning till den här frågan, uppger 16 respondenter att det finns ett behov av och intresse för behörighetsgivande studier.

     ”Vi har ett flertal lärare som skulle vilja studera sig till att bli behöriga studiehandledare, men det finns inget vettigt sätt att göra detta. Eftersom den förlängda läroplikten som är på gång garanterat kommer att innebära mer jobb för studiehandledare borde det definitivt finnas möjlighet att läsa sig till denna behörighet även fast man är ute i arbetslivet.”

    (citat ur undersökningen)

    – Just nu finns det så få behöriga på fältet att de lediga platserna lockar få eller inga behöriga sökande alls. Samtidigt kan det finnas erfarna men icke behöriga handledare som jobbat i många år men aldrig fått möjligheten att studera på svenska. För att möta dagens behov och en sannolikt ökande efterfrågan på handledning under de kommande åren, behövs det helt enkelt fler som har behörighet för att ge elev- och studiehandledning, säger Mattfolk.

    FSL har i diskussioner med Åbo Akademi fått indikationer på att flexibla utbildningsmöjligheter är på kommande inom en ganska så snar framtid.

    – Förhoppningsvis får vi snart mer klarhet i det här, jag tror vi har lärare på kö för en studieplats, säger förbundsordförande Inger Damlin.

     

    Elev- och studiehandledarprofessionen förutsätter en egen utbildning

    Fsl2020 fridalonnroos 17

    FSL vill framhålla att elev- och studiehandledarprofessionen är unik och skulle kräva en särskild forskningsbaserad utbildning. Handledning och samtalsteknik är områden som en studiehandledare måste behärska och en gedigen kännedom och förståelse för utbildningsfältet en förutsättning. Att det enbart finns möjlighet att studera det här som ett biämne räcker inte, anser Damlin.

    – En flexibel utbildningsmöjlighet med specialkunnande är en stabil grund för den vägledning som utgör en viktig del av det livslånga lärande, säger hon.

    Slide2
    *Undersökningen genomfördes 19.11-11.12.2020 i huvudsak med verktyget Webropol, några svar samlades in genom telefonintervju. Sammanlagt inkom 65 svar. Svaren har samlats per enhet, alltså skilt för varje högstadium och gymnasium. Åland ingår inte i undersökningen.

    Här en presentation av undersökningsresultaten: Elev- och studiehandledarsituationen i Svenskfinland_2020_FSL

    FÖR MER INFORMATION:

    Inger Damlin
    förbundsordförande
    inger.damlin@fsl.fi
    tfn 040 089 7300

    Jens Mattfolk
    ombudsman
    jens.mattfolk@fsl.fi
    tfn 020 749 54 70

    Mirjam Heir-Lindström
    kommunikatör
    mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
    tfn 040 686 9959