FSL Import

Category: På gång

  • Inga förändringar kring de yrkesbaserade pensionsåldrarna för lärare

    Inga förändringar kring de yrkesbaserade pensionsåldrarna för lärare

    (Det här är en bearbetning av en artikel på finska, publicerad på OAJ:s webbsida 4.3.2020)

    Rättsprocessen som pågått i flera år angående höjningen av de yrkesbaserade pensionsåldrarna har nått ett slut. OAJ förde saken ända till den europeiska människorättsdomstolen men utan resultat.

    – Vi har försökt allt. Det faektum att ärendet inte ens togs till egentlig behandling var en stor besvikelse, säger Kai Kullaa, jurist på OAJ.

    OAJ och lärarfacket hade lovat sina medlemmar att kämpa enda till slutet kring frågan om de redan avtalade yrkesbaserade pensionsåldrarna för lärare. Nu har man vänt på den sista stenen och ärendet är färdigbehandlat.

    OAJ har bestridit ändringen sedan den senaste pensionsreformen 2017, först i besvärsnämnden, sedan i försäkringsdomstolen och till sist i den europeiska människorättsdomstolen.

    Jan-Mikael Wikström

    – Höjningen av pensionsåldern har sedan 2018 inneburit att pensionsåldern, även för de som valt en yrkesbaserad pensionsålder, har stigit med tre månader per år. Det här kommer alltså att fortsätta, konstaterar Jan-Mikael Wikström, förbundssekreterare på FSL. 

  • Ett stort kliv närmare ett lärarregister

    – På grund av de stora förändringarna i samhället blir det allt viktigare att få information. Som grund för prognostiseringsarbetet och beslutsfattandet inom undervisningssektorn behöver vi en bättre kunskapsbas om lärarna än i har idag, och också mer fungerande sätt för att samla in data. Kunskapsbasen bidrar till att säkerställa att antalet lärarutbildningar räcker till för att trygga tillgången på behöriga lärare för olika undervisningsuppgifter, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko i ett pressmeddelande.

    Varför behövs ett lärarregister?

    Ett lärarregister ger oss en helhetsbild av lärarbehovet i framtiden, siffror vi i dagsläget saknar. Med en tillförlitlig prognos kan lärarutbildningen förhindra lärarbrist och vi kan garantera behörig och kompetent undervisningspersonal i framtiden. 

    Med tanke på befolkningsutvecklingen och det faktum att en stor andel lärare kommer att gå i pension i den närmaste framtiden, är den data man får via ett lärarregister avgörande för att möta framtidens utmaningar, säger Päivi Lyhykäinen, specialsakkunnig på OAJ.

     FSL:s ombudsman Jens Mattfolk håller med:

  • “Luddig och långsam information sätter frustrerande käppar i hjulen”

    Regeringens rekommendation om distansundervisning i slutet av förra veckan har lett till osäkra regioner och kaos i kommunikationen till skolor och hem. Ett år med pandemin har gått och man skulle förvänta sig mer av myndigheterna nu. Det borde finnas beredskap för snabba beslut och tydlig kommunikation. Luddig och långsam information sätter frustrerande käppar i hjulen för en redan sårbar skola och påfrestande skolvardag, skriver FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

     

  • “Luddig och långsam information sätter frustrerande käppar i hjulen”

    “Luddig och långsam information sätter frustrerande käppar i hjulen”

    Otydligheten skapar framför allt ovisshet, frustration och otrygghet bland lärare, rektorer, elever och vårdnadshavare. Sådant är illa i ett krisläge. Veckan för viktiga förberedelser inför perioden med distansundervisning håller på att torka in i väntan på slutgiltiga besked.

    “Att skolan ges förutsättningar för att komma med tydliga besked kring nya omställningar är avgörande för samarbetet med hemmen.”

    Att växla mellan närundervisning och distansundervisning är ingenting man gör i en handvändning. Förutom alla praktiska arrangemang kring skoltransporter och mat så handlar det för lärare om helt olika lektionsplaneringar beroende på om elever är närvarande eller inte. Varje ny period med distansundervisning ökar dessutom trycket på stödfunktionerna och behovet av kreativa och motiverande lösningar i undervisningen. Ett arbete som tär på lärarkraften, den kraft som så väl behövs framåt just nu.

    För hemmen ser vardagen fullkomligt olika ut med när- eller distansundervisning och omställningen kan vara väldigt krävande. Att skolan ges förutsättningar för att komma med tydliga besked kring nya omställningar är avgörande för samarbetet med hemmen.

    Beslut om övergång till distansundervisning ska inte fattas lättvindigt och det är väldigt viktigt att komma ihåg. FSL har länge framhållit att en tidig vaccinering av lärarkåren skulle skapa ett bättre utgångsläge för närundervisning och på så sätt säkerställa en trygg skolgång och garantera elevers och studerandes rätt till undervisning.

    Lärarnas arbete är sådant att det inte alltid går att undvika närkontakt. I nuläget har omkring tio länder vaccinprioriterat lärare, i dag har USA:s president sällat sig till den skara som insett vikten av att vaccinera lärarna.

    Ingers signatur

  • Alla arbetsplatser ska ha förteckning över anställda som har exponerats för coronaviruset

    Det är viktigt att arbetsgivaren har förteckning över anställda som har exponerats för smitta i arbetet. Då kan man även fastställa att exponeringen uttryckligen har skett i arbetet. Smitta som fåtts i arbetet kan i ett senare skede till exempel förorsaka yrkessjukdom. Förteckningen är ett konkret sätt att förbättra arbetarskyddet och är ett steg mot bättre arbetssäkerhet. Läs mer på OAJ:s webbsida.

  • På jobb dygnet runt?

    Jag är lyckligt lottad och har bara haft ströfall och inga större smittspårningar. Men de som har varit tvungna att göra många smittspårningar är säkert ganska trötta på situationen. Rektorer som har tvingats smittspåra under veckoslut, har blivit utan behövliga vilopauser. Jag har nog rektorskolleger som jag tycker synd om, säger rektorn Tony Björk i Esbo. 

  • Det finns brister i arbetarskyddssamarbetet under undantagsförhållandena

    När epidemin bröt ut var samarbetsformerna oklara och man visste inte vem som ger instruktioner och anvisningar eller när. I krisen glömde man bort arbetarskyddssamarbetets möjligheter, konstaterar Sari Melkko och Teija Golnick som är OAJ:s specialsakkunniga i arbetshälsa.

  • “Vackra ord och uppmuntran räcker inte längre!”

    Att blint följa kartan kanske inte är det bästa, nu gäller det för arbetsgivarna att kunna läsa terrängen också. Att modigt prioritera rektorernas och lärarnas arbetshälsa är det enda rätta, pandemin och följderna av den kommer att kräva stora insatser, länge. 

  • OAJ och Lärarförbundet: Vaccineringen av lärare måste påskyndas

    Coronavaccineringen av lärare och personal i skolor och daghem måste påskyndas. Det kräver Olli Luukkainen, ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet i Sverige, i ett gemensamt ställningstagande. Det är viktigt för hela samhället att skolor, daghem och läroanstalter kan hålla öppet, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

  • Lärarfacket och Kommunarbetsgivarna ger anvisningar till rektorer, daghemsföreståndare och andra förmän kring extra uppgifter relaterade till coronapandemin

    Lärarfacket och Kommunarbetsgivarna ger anvisningar till rektorer, daghemsföreståndare och andra förmän kring extra uppgifter relaterade till coronapandemin

    (Det här är en bearbetning av en ursprungstext på finska av Henna Honkalo, publicerad 28.1 på OAJ:s webb.)

    Coronasiuationen har orsakat mera arbete för personalen inom utbildningssektorn. Till exempel daghemsföreståndare, rektorer och andra förmän tvingas göra en del extra arbete när de ska spåra elever som blivit utsatta för smitta inom de egna enheterna.

    oaj lindroos petri 01 kuvaaja leena koskela

    – Spårningen av smittkedjorna hör enligt lagen om smittsamma sjukdomar till kommunen eller sjukvårdsdistriktets ansvariga läkare för smittsamma sjukdomar, inte till rektorer eller daghemsföreståndare. Om det i skolan eller läroanstalten konstateras coronasmitta så ger den ansvariga läkaren för smittsamma sjukdomar anvisningar om nödvändiga åtgärder, konstaterar Petri Lindroos förhandlingsdirektör för OAJ.

    Den ansvariga läkaren för smittsamma sjukdomar samarbetar med skolan eller läroanstalten i smittspårningen, om rektorn eller daghemsföreståndaren har blivit ålagd att inleda ett samarbete med hälsovårdsmyndigheterna. Om det i skolan finns misstanke om smitta så ska frågor i anslutning till situationen riktas till de lokala eller regionala myndigheterna för smittsamma sjukdomar.

    – Många förmän, rektorer, biträdande rektorer och skolföreståndare har utfört uppgifter i anslutning till spårningen av smittkedjor på basen av myndighetsförordnande. Arbetsgivaren måste på förhand definiera och informera om vilka arbetsuppgifter i anslutning till spårningen av smittkedjor som hör till rektorerna och hur arbetstid reserveras för detta, fortsätter Lindroos.

    Läs mera: “Rektorernas förmän lyser allt för ofta med sin frånvaro och glömmer bort den här yrkesgruppen i diskussioner om arbetshälsa och mående bland utbildningspersonalen.”

     

    Arbetarskyddsansvaret är kommunens

    OAJ och kommunarbetsgivarna KT är eniga om att daghemsföreståndarnas, rektorernas och andra förmäns förutsättningar för att sköta sitt arbete måste säkerställas. Organisationerna har tillsammans varit i kontakt med myndigheter för att få klarhet i vem som har vilket ansvar och hur beslutsordningen ser ut. 

    – Arbetsgivaren är skyldig att se till arbetstagarnas säkerhet och arbetshälsa. Arbetsgivarens ansvar enligt arbetarskyddslagen gäller också rektorer, påpekar Lindroos.

    Rektorns arbetstid är inte ändlös konstaterar Lindroos, utan den årliga arbetsmängden begränsas av arbetstiden enligt kollektivavtalet. Trots att arbetstidssystemet för rektorer inte känner till överskridande av arbetstiden måste olika ändringar alltid göras i arbetstidsplanen och utjämnandet av arbetstiden.

    För skolföreståndare med undervisningsskyldighet finns inte definierat en årlig arbetsmängd men de har en begränsad mängd arbetsdagar per år, precis som lärarna.
    Det här frigör dock inte arbetsgivaren från arbetarskyddsansvaret. Vid oförutsägbara situationer kan det finnas ett behov av att tillfälligt frigöra föreståndaren från den egna undervisningen.

    – UKTA känner inte till motsvarande bestämmelser om beredskap eller fortlöpande telefondejourering som i AKTA. En viss nåbarhet ingår i rektorernas och skolföreståndarnas arbete, även utanför den normala tjänstearbetstiden. Det här innebär verkligen ändå inte beredskap 24 timmar i dygnet, eller att arbetsgivaren kan förutsätta beredskap enligt AKTA. En del arbetsgivare har förutsatt fortlöpande beredskap vilket strider mot kollektivavtalet, preciserar Lindroos.