Category: På gång

I takt med att coronapandemin mattas av och skolåret avrundas riktas blickarna mot nya utmaningar och hur den digitala utvecklingen inom utbildningssektorn ska förvaltas i framtiden. Det omtalade digisprånget i skolan har varit stort men krävt mycket tid och engagemang i en turbulent tid. Hur vi drar nytta av de nya digitala färdigheterna framöver är avgörande för jämlikheten i utbildningen.

Perioderna med distansundervisning har höjt den digitala kompetensen bland både undervisningspersonal, elever och studerande, vilket ger ett mervärde för undervisningen över lag. Många vittnar däremot om att de mänskliga mötena, tryggheten och rutinerna inte fungerar lika bra på distans som i skolan. Skolan är mycket mer än undervisning, uppdraget är betydligt större än det man kan förmedla via en skärm.

– Bara för att vi kan undervisa på distans betyder inte att vi ska göra det. Under coronapandemin har vi tvingats gå in för undantagsarrangemang, nödlösningar som har haft negativa konsekvenser för många, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

Att bedriva skola och utbildning på distans har varit nödvändigt för att kunna upprätthålla utbildningen under pandemin men långt ifrån optimalt.

– Det har varit krävande för personalen och svårt att möta alla målsättningar i våra styrdokument. För många elever och studerande har distansundervisning under framför allt längre perioder upplevts betungande, säger Damlin.

Skola på distans skapar ojämlikhet

Distansundervisningen har lett till kunskapsluckor och en ökad ojämlikhet. Tillgången på digitala verktyg varierar fortfarande mycket mellan kommunerna och elevernas ojämlika förutsättningar på grund av brist på utrustning har framkommit tydligt under pandemin.

De elever som är behov av stöd i sin skolgång ökar hela tiden och just den här gruppen har kommit i kläm under långa perioder av undervisning via skärmen. Att studera på distans förutsätter till exempelen god studiemotivation, vilket inte är en självklarhet för alla.

– Att som lärare undervisa på distans är inte heller samma sak som att ha eleverna i klassrummet, det kräver skild planering, handledning och bedömning, vilket dagens lärarresurser inte räcker till för,säger Damlin.

FSL värnar om att man i diskussioner om “det nya normala” inte likställer distansundervisning med närundervisning. I lärarfacket OAJ:s valkompass inför kommunalvalet uppger glädjande nog endast 5 procent av de 8500 kandidater som svarat, att de vill utöka mängden distansundervisning märkbart iden grundläggande utbildningen.

– Interaktionen är avgörande inom fostran och utbildning och det är viktigt att framtidens kommunala beslutsfattare inser att distansundervisning inte är en enkel lösning för att exempelvis kostnadseffektivera skolsektorn, säger Damlin, som hoppas på konstruktiva diskussioner om distansundervisningens fördelar och nackdelar.

Coronapandemin har fött “farlig solidaritet” inom yrkeskåren

Skolan drar nu efter andan och både personal och elever får tid för återhämtning under sommaravbrottet. Trycket på utbildningssektorn har varit enormt under pandemin. Utbildningspersonalen har tänjt på gränserna till max.

– Vi ser att pandemin har fört med sig en typ av “farlig solidaritet” inom yrkeskåren, höga förväntningar och stort ansvarstagande, som under längre perioder är utmattande. Vi hoppas att arbetsgivarna förstår det här och ser till att nästa läsår blir ett lugnt år med fokus på att återskapa trygghet istället för att driva stora utvecklingsprojekt. Tiden ska få gå till att möta eleverna och studeranden och bygga på relationerna, säger Damlin.

FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959

 

Finlands svenska lärarförbund har kartlagt de svenska och tvåspråkiga kommunernas timresurs för läsåret 2021–2022 och resultatet visar att 39 procent sänker timresursen, till exempel i Helsingfors, Kimitoön och Pedersöre. Timresursen slår fast antalet undervisningstimmar skolan har till förfogande för att ordna den läroplansenliga undervisningen. En hög timresurs gör det möjligt att dela på undervisningsgrupperna och den tid läraren har för varje enskild elev ökar därmed. En låg timresurs innebär det motsatta.

– Timresursen är ett av de tydligaste måtten på hur mycket en kommun satsar på utbildningen och borde vara något som man i kommunalvalstider debatterar flitigt, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.

FSL:s webbenkät gick till FOSU:s huvudförtroendemän och förtroendemän i 30 svenska och tvåspråkiga kommuner (inklusive två kommunalförbund på Åland) i maj 2021. Av de 21 som svarade på enkäten anger 33 procent att timresursen behålls på samma nivå som tidigare, 22 procent kommer att höja den, till exempel Vasa och Kronoby.

Läs hela undersökningen här: Timresursens utveckling inför läsåret 2021-2022 i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna 

Så här inverkar timresursen på den tid läraren har för varje enskild elev

För att synliggöra timresursens inverkan på den tid läraren har för varje enskild elev, har FSL tagit fram några exempel. Timresursen, alltså gruppstorleken, sätts här i relation till timplanen, alltså antalet timmar som man i kommunen beslutat att undervisa i olika ämnen.

Så här många minuter av lärarens maximala teoretiska tid skulle en elev få i läroämnet finska under årskurs 3, beroende på kommunens timresurs och timplan.

– Dagens läroplan bygger på handledning och därför är lärartid av hög prioritet, inte minst nästa läsår då eleverna på hösten återgår till en mer normal skolvardag med väldigt ojämlika förutsättningar i ryggsäcken, säger Damlin.

– Vi ser ibland kommuner som försöker kompensera en sänkt timresurs med fler veckotimmar när det tillfälligt kan finnas pengar i kassan, men undervisning i mindre grupp är alltid att föredra framom en stor grupp, oberoende hur många lektioner du skulle ha till förfogande, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

I FSL:s kartläggning uppger många av de kommuner som sänker timresursen att orsaken är ett sjunkande elevantal, men man borde inte vara för snabb med den åtgärden, anser FSL.

– Vi vet att antalet elever i behov av stöd och individuell lärarhandledning ökar stadigt och att tiden i dagsläget inte räcker till för att möta varje elevs individuella behov och uppnå målen i läroplanen. De kommuner som behåller timresursen på samma nivå även om eleverna blir färre har förstått det här och ökar därmed lärartätheten och förbättrar elevernas möjligheter till individuell handledning och en fungerande inkludering, något alla vinner på i längden, säger Mattfolk.

Nästan omöjligt att utnyttja coronastödpengarna optimalt

Samtliga kommuner i FSL:s kartläggning visar upp ett ekonomiskt överskott från 2020, högst sannolikt som en effekt av statens stödpaket. Ytterligare 70 miljoner euro betalas ut i coronastöd till utbildningen i regeringens tredje tilläggsbudget.

– Varje euro och cent behövs men pengarna kommer inte att kunna kompensera för den sänkta timresursen i kommunerna. Dessutom har vi ett stort tryck på elevvårdstjänsterna som kommunerna måste hörsamma rent ekonomiskt, säger Damlin.

Även denna gång har beslutet om coronastödpengarna fattats i sista sekund och tidpunkten för utbetalningen är ännu oklar. Malin Höglund-Snellman, biträdande rektor i Oxhamns skola i Jakobstad och styrelseledamot i FSL, konstaterar att planerna för nästa läsår redan är gjorda och att det är nästan omöjligt att utnyttja stödpengarna optimalt när de kommer så sent.

– Det är svårt att rekrytera behöriga lärare mitt i sommaren och skulle man få tag på någon är det inte lätt att använda timmarna klokt i en redan gjord planering. Med den här typen av kortsiktig punktfinansiering blir det inte behoven som styr, utan resurserna används för att släcka bränder framom förebyggande proaktivt arbete, där eleverna får stöd och smågruppsundervisning redan innan problemen blivit stora, säger hon.

Höglund-Snellman efterlyser en mer långsiktig finansiering i form av höjda statsandelar som inte belastar kommunens förvaltning och som inte kräver den arbetsdryga ansökningsrumban.

– Fördelningen av medlen skulle bli mer rättvis, timresursen kunde höjas och vi som planerar undervisningen kunde i ett tidigt skede beakta elevernas behov och utmaningar.

Rättelse 30.4 kl. 11:40 Raseborg hör inte till de som skär i timresursen som det felaktigt stod i uttalandet tidigare. 

Alla vuxna i skolan bildar ett team där varje insats är värdefull. Teamet formas utgående från elevernas behov, skolstrukturerna och resurserna och ser därför olika ut i olika kommuner.

När man vill granska hur väl kommunerna erbjuder stöd måste man se på hela personalteamet, inte bara en viss grupp som Svenska Yle gör i sin kartläggning över tillgången på skolgångshandledare (26.4.2021). Man måste också se hur kommunens skolnät ser ut, hur elever med olika stödbehov inkluderas och hur man stöder växandet och måendet i skolan.

Skolgångshandledare är en viktig del av teamet och ska ge elever och elevgrupper stöd för lärande. Men mängden skolgångshandledare ger inte hela bilden över hur mycket eller hur kvalitativt stöd eleverna får. Endast en bred granskning av alla stödfunktioner, allt från lärare och handledare till kuratorer och psykologer, ger en rättvis analys av läget.

Vi önskar att man inte förenklar en komplex fråga och bara tänker att “fler vuxna i skolan” är en kostnadseffektiv och bra lösning.

Skolgångsbiträdet kompletterar teamet men är inte hela lösningen. Biträdena har inte samma utbildning som lärare eller speciallärare och kan till exempel inte åläggas att undervisa.

– Ta till exempel kunskapsluckorna vi tampas med nu, där behöver vi öka teamet med fler lärare och speciallärare som känner till läroplanen och kan erbjuda handledning och stödundervisning i mindre grupper eller enskilt till en elev, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

Kommunerna måste vara måna om att analysera stödbehovet och satsa resurserna på sådana funktioner och ett sådant personalteam som kan möta dessa behov. Inför kommunalvalet i juni och den kommande mandatperioden vill FSL framhålla hur viktigt det är att man kritiskt granskar stödfunktionerna i kommunerna.

– Vi önskar att man inte förenklar en komplex fråga och bara tänker att “fler vuxna i skolan” är en kostnadseffektiv och bra lösning. Man måste definiera vad man menar med stöd och satsa resurserna så att stödet kan ges genast då behov uppstår, säger Damlin.

En kartläggning av timresursen ger en bra bild av utgångsläget

Timresursen är antalet timmar man har till förfogande för att ordna den läroplansenliga undervisningen. Den definierar storleken på undervisningsgrupperna och i praktiken hur mycket lärartid den enskilda eleven får.

– Lärartiden är värdefull. Läraren är pedagogiskt utbildad och har ansvar för att undervisningen följer alla styrdokument och att eleven får den handledning just hen behöver och har rätt till, säger Damlin.

En hög timresurs gör det möjligt med smågruppsundervisning och flexibla lösningar i klassen.

– En hög timresurs ger en hög lärartäthet, vilket gynnar alla elevers lärande och mående och minskar behovet av andra stödtjänster, säger Damlin.

Många kommuner skär i timresursen nu, till exempel Malax och Borgå. Det föder ojämlika förutsättningar för eleverna både på kort sikt och på lång sikt.

– Frågan om timresurs är i allra högsta grad avgörande för elevernas skolgång. Det här är en jätteviktig fråga eftersom det gäller gruppstorlekar och lärarresurser, säger Damlin.

FÖR MER INFORMATION:

Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959

 

 

 

 

Kommande läsår blir en utmanande tid för elever och studerande men även för utbildningspersonalen, konstaterar FSL:s fullmäktige, som har sammanträtt till digitalt vårmöte den 21–22 april. Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU har tidigare i vår utvärderat effekterna av undantagsförhållandena inom utbildningen och resultaten visar att situationen har upplevts som psykiskt belastande och har i allra högsta grad påverkat elevers och studerandes ork och studiemotivation.

– Lärarna ser en ökad psykisk ohälsa, raserade framtidsplaner och brist på studiemotivation, säger Christoffer Sourander, ordförande för FSL:s fullmäktige.

Enligt NCU är det viktigt att identifiera stödbehovet i ett tidigt skede och sätta in individuella åtgärder.

– För att göra det behöver vi mer personal än vi har idag, med fler lärare och speciallärare håller vi storleken på undervisningsgrupperna rimliga och kan erbjuda specialundervisning för fler, säger Sourander.

 

Utbildningssektorn behöver en särskild exitplan

FSL:s fullmäktige anser att alla kommuner och städer bör kartlägga utbildningens specifika behov och formulera en särskild exitplan för hur man går vidare. Fullmäktige vill också se att man öronmärker det statliga coronastödet så att resurserna landar rätt i kommunerna och städerna och nödvändiga åtgärder sätts in.’

– Staten har ganska så generöst stött städer och kommuner men inte varit tillräckligt specifika kring vad stödet ska gå till, man har kunnat använda resurserna till nästan vad som helst så länge man inte permitterat personalen, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.

Genom tydligare formuleringar kring hur stödet ska användas skyddar man också utbildningssektorn från politiska klavertramp som till exempel i Esbo, Borgå och Malax där nedskärningar och sänkt timresurs väntar.

– Att spara genom att minska antalet undervisningstimmar i en kommun leder till att elevgrupperna blir större, vilket i sin tur minskar tiden läraren har för varje elev i klassen. Man kan fråga sig om inte också de här kommunerna borde återbetala statsstödet eftersom ingreppet gör minst lika stor skada som permitteringar, säger Damlin.

 

Närundervisning men “långt ifrån normalläge”

Elevernas och studerandenas stödbehov hänger inte enbart ihop med förlorad kunskap utan lika mycket med motivationsbrist, försämrat psykiskt välbefinnande och en allmän vilsenhet.

Under nästa läsår är det antagligen närundervisning som gäller igen, men något normalläge kan vi inte tala om ännu, poängterar FSL:s fullmäktige. Polariseringen har ökat under pandemin och vi behöver mer resurser för att stärka elevernas och studerandenas psykiska välbefinnande. En del kan till exempel behöva hjälp med studietekniken och andra med självförtroendet. Många har dessutom bytt skolstadium under eller direkt efter pandemin, vilket inte är optimalt i kombination med distansundervisning.

– Dessutom kan hemmaförhållandena ha förändrats under pandemin och det värdefulla stödet från vårdnadshavare försämrats, säger Sourander.

Förutsättningarna för att tillgodose varje elevs och studerandes behov är ännu sämre än innan pandemin. Det räcker inte enbart med att kunna erbjuda stödundervisning, en del är inte mottagliga för hjälpen som erbjuds helt enkelt och då behöver också elevvården kopplas in.

– Allt fler barn och unga behöver få samtalsstöd och olika elevvårdstjänster för att kunna tillgodose sig undervisningen men med nuvarande tillgång på personal och krångliga processer kommer vi inte att kunna erbjuda alla den hjälpen, säger Pamela Leka, vice ordförande i FSL och speciallärare i Grankulla. 

 

Upprepa inte gamla misstag

Samhället behöver framtidstro, kunskap och sociala färdigheter för att ta sig ur och framåt efter coronakrisen, därför måste vi investera i våra barn och unga och deras utbildning.

– Det här var en av de viktigaste insikterna efter “laman”, att den unga generationen måste känna att samhället bryr sig. Vi kan inte göra samma misstag som under lågkonjunkturen på 90-talet, säger Sourander.

Parallellt med grundutbildningen måste vi också värna om det livslånga lärandet och medborgarnas möjligheter till nya kunskaper och färdigheter. Att få utvecklas och uppdatera sin kompetens ger både mening och livskvalité, sådant som samhället verkligen behöver.

– Många kommuner uppvisar ett bättre ekonomiskt resultat än på många år, det här mycket tack vare statens stöd. Att investera i utbildning måste vara lika självklart som att investera i till exempel vägbyggen, om inte ännu mera självklart i det läge vi nu befinner oss i. De som förstår att prioritera en utbildning av kvalité, inte bara i festtal och offentliga uttalanden, kommer att på allvar bidra till landets väg ur pandemin, säger Damlin.

 

FÖR MER INFORMATION:

Inger Damlin, förbundsordförande inger.damlin@fsl.fi tfn 040 089 7300
Christoffer Sourander, fullmäktigeorförande csourand@gmail.com tfn  040 686 9959
Pamela Leka, vice ordförande för FSL pamela.leka@edu.grankulla.fi tfn 040 522 5297
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi tfn 040 686 9959