Category: På gång

  • FSL firar Världslärardagen på universitet i år 

    FSL firar Världslärardagen på universitet i år 


    Varje år den 5 oktober firas alla lärare runt om i världen. Eftersom dagen infaller på en söndag i år, firar vi istället i veckan därpå. Vi hälsar alla lärarstuderande vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet välkomna på en kopp kaffe! Samtidigt delar vi också ut ett snyggt halarmärke och en ny broschyr där du kan läsa mer om vad FSL gör för att du som lärare i framtiden ska kunna göra ett så bra jobb som möjligt och trivas och må bra.

    Popup-caféet har öppet


    6.10 klockan 9.30-12.00 i foajén vid Åbo Akademi 


    7.10 klockan 11.30-13.00 i Minerva vid Helsingfors universitet

    FSLF cirkel HU

    På plats är FSLF:s styrelseaktiva och förbundets ordförande Inger Damlin.

     
    1443

    – Det är alltid bra stämning när vi träffar studdare och jag lär mig alltid något nytt när vi diskuterar lärarutbildningen och framtidsfunderingar. Kom och säg hej och byt några ord med mig!

     

    Världslärardagen 2025 

    Den internationella Världslärardagen har firats i över 30 år och uppmärksammar årsdagen då Internationella arbetsorganisationen (ILO) och UNICEF 1966 antog en rekommendation om lärares ställning. Temat i år är samarbete för att stärka undervisning, lärande och lärares professionella utveckling.

  • Är rasismen svår att motarbeta på högsta politiska nivå, är den garanterat också det i skolan

    Är rasismen svår att motarbeta på högsta politiska nivå, är den garanterat också det i skolan

     

    När nya forskningsresultat kritiserar det antirasistiska arbetet i skolan, välkomnar vi diskussionen. Mer kunskap är alltid ett steg i rätt riktning. 

    Rasism i skolan är oacceptabelt och det är viktigt att vi går till botten med problemet. Skolan har ett ansvar för att främja alla människors lika värde och skapa en trygg och inkluderande miljö. Ett kontinuerligt värdegrundsarbete som genomsyrar skoldagens olika stunder är en del av kärnverksamheten, ett arbete som blir viktigare för varje dag.

    Förra veckan kunde vi läsa om en ny undersökning, gjord vid Helsingfors universitet, som visar att det systematiska antirasistiska arbetet i grundskolan haltar. Skolan behöver tydligare formuleringar om antirasism i sina likabehandlingsplaner och personalen behöver mer stöd och utbildning, säger universitetslektor Jenni Helakorpi.

    Faktum är att rasismen är ett komplext samhällsfenomen, vilket är uppenbart då man inte ens på högsta politiska nivå lyckas få bukt med det. Trots utbildning och upprepade diskussioner fortsätter meriterade politiker mata samhällsdiskussionen med mer eller mindre medvetna rasistiska uttalanden och handlingar. Om det är svårt på den här nivån, är det garanterat svårt i skolan också.

    Det blåser hårda främlingsfientliga vindar både hemma och ute i världen just nu och det viner också runt skolans knutar. Samhället är i desperat behov av vuxna förebilder som står upp för jämlikhet, respekt och allas lika värde.  

    Jag är övertygad om att lärare och rektorer gör sitt yttersta för att vara förebilder i skolan men kanske det helt enkelt är så att tidigare verktyg inte fungerar längre och att man just nu är vilsen kring hur man ska motarbeta den allt mer utbredda rasismen.

    Förväntningarna är som vanligt skyhöga på skolan och därför måste vi börja möta det behov av fortbildning och konkreta verktyg som efterropas. 

    Med tanke på den redan utbredda känslan av otillräcklighet bland undervisningspersonalen, är det viktigt att bristen på erfarenhet inte förväxlas med nonchalans. FSL är mån om en konstruktiv diskussion kring skolans antirasistiska arbete och vi är mycket intresserade av forskningsdirektör Gunilla Holms undersökning. Vi ser fram emot hösten styrelsemöte då vi bjudit in Holm för att få ställa frågor och diskutera hur skolan kan fortsätta axla sitt viktiga samhällsuppdrag.

    Inger Damlin, förbundsordförande

  • Studentexamensnämnden lämnade rektorerna i sticket – FSL orolig för examinandernas rättsskydd

    Det ansvar som lades på gymnasierektorerna i samband med teknikproblemen när studentexamensprovet i modersmål och litteratur skrevs i måndags, var övermäktigt, anser FSL.

    – Studentexamensnämnden långsamma och luddiga kommunikation lämnade gymnasierektorerna i sticket. Ett så pass avgörande beslut som att förkorta eller förlänga tiden för ett prov ska fattas nationellt och på direkten för att garantera ett så rättvist och jämlikt studentexamensprov som möjligt, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

    Damlin ställer sig kritisk till Studentexamensnämndens beredskap att agera och kommunicera när den här typen av akuta problem uppstår.

    Att det obligatoriska studentexamensprovet i modersmål och litteratur väger tyngst i poängsättningen vid antagningen till de allra flesta högskoleutbildningar, gör händelsen ännu mer allvarlig. Inka Halkivaha, studiehandledare och styrelseledamot i FSL, är bekymrad över hur bedömningen av provprestationen ska kunna göras jämlikt och hänvisar till examinandernas rättsskydd.

    – En del har skrivit ett kortare prov, andra hela provet men långt in på eftermiddagen på grund av avbrottet. En del fick anteckna under avbrottet och andra inte. Förutsättningarna har varierat mycket och med tanke på att resultatet i det här provet kan påverka chanserna att komma in på en viss utbildning, är jag orolig över vad gårdagens händelse får för konsekvenser för våra studeranden.

    Incidenten visar hur viktigt det är att tekniken under studentexamensproven fungerar och att det finns en tydlig plan för hur eventuella problem ska lösas. Att kommunikationen är snabb och tydlig är a och o.

    – Det är otroligt att nämnden, vid ett så omfattande problem som drabbade tusentals examinander, inte agerade mer beslutsamt, säger Halkivaha.

    FSL anser att det är viktigt att trygga finansieringen till Studentexamensnämnden och garantera resurser för olika typer av belastningstest och kommunikation för att minimera risker och undvika att kaos uppstår.

    – Det som hände igår är oacceptabelt och får inte upprepas, säger Damlin.

     

    För mer information

    Inger Damlin, ordförande
    inger.damlin@fsl.fi
    tfn 040 089 7300

    Inka Halkivaha, studiehandledare och styrelseledamot 
    inka.halkivaha@edu.turku.fi 
    tfn: 040 138 5299

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
    mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
    tfn 040 686 9959 

  • Podd: “Vi behöver någon typ av auktoritet, någon som håller i trådarna i skolan”


    Nu kan du lyssna på det andra avsnittet av podden ”Vi ses i Hörnan”. Anna Bertills, statsvetare och programproducent för kvarteret Hörnan på utbildningsmässan Educa, träffar FSL:s ordförande Inger Damlin och diskuterar ledarskap, ett självklart tema på programmet i den svenskspråkiga Hörnan. 

    Tidigare fokuserade ledarskapet mycket på kunskap och lärmomentet i skolan, på den senaste tiden pratar vi mycket om mående och det förebyggande arbetet, säger Damlin.

    – Det här är en reaktion på det samhälle som omger oss. Vi har ett krävande samhälle som är extremt på många sätt och det leder till att skolan uppgift är jätteviktig. Värdegrundsarbetet kan vi aldrig prata nog om och det känns som jag säger det i varje mening. 

    Educamässan den 23–24 januari 2026 

    I kvarteret Hörnan på utbildningsmässan Educa i januari 2026 bjuder vi som vanligt på tankeväckande föreläsningar, intressanta samtal, workshoppar och mycket mer.

    Inträdet till mässan är gratis, du behöver endast registrera dig som besökare (kryssa för ”FSL” om du är vår medlem!).

    Fler poddar och information om utställarna och scenprogrammet publiceras under hösten. Hoppas vi ses i Hörnan!  

    Du vet väl att som FSL-medlem erbjuder vi förmåner på hotellövernattningar i samband med mässan?! 

  • Krav på att dokumentera gruppvisa stödformer förbryllar lärarkåren – FSL efterlyser tydliga direktiv i linje med lagens intention

     

    I och med stödreformen skulle dokumentationen minska, vad hände?

    En del utbildningsanordnare tycks vara osäkra på hur dokumentationen av det förnyade stödet ska se ut. Som en följd har man gått ut med felaktiga instruktioner åt lärarna och kräver nu anteckningar om gruppspecifika stödformer för varje elev efter lektionen. En möjlig orsak till den felaktiga tolkningen av lagen är att det i höstens uppdateringar av olika program för skoladministration finns fält för den typen av anteckningar.

    – Det verkar som att man på grund av en rädsla för att dokumentera för lite kräver att lärarna dokumenterar mera, för säkerhets skull. Det här strider mot lagens intention och är ett onödigt arbete och slöseri med resurser, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på Finlands svenska lärarförbund.

     

    Nu varierar direktiven kring dokumentationen mellan olika utbildningsanordnare, vad ska jag som lärare göra?

    Som lärare ska man följa de anvisningar kring dokumentation som getts av utbildningsanordnaren.

    Med tanke på jämlikheten i utbildningen och lärarnas förutsättningar att tillgodose elevernas behov av stöd, vill FSL betona hur viktigt det är att nya tydligare anvisningar publiceras så fort som möjligt.

     

    Vad gör FSL för att försvara lärarnas rättigheter och slopa utbildningsanordnarnas ogrundade dokumentationskrav?

    FSL:s ordförande Inger Damlin träffade undervisningsminister Anders Adlercreutz i måndags och förde en principdiskussion kring dokumenteringen av stödet. Ministern betonade även han lagens intention och behovet av att minska lärarnas arbetsbörda.

    Förbundet har varit i kontakt med Utbildningsstyrelsen och påtalat läget ute i kommunerna och behovet av tydligare anvisningar. Vi för en aktiv dialog med medlemmar för att få en helhetsbild av läget och informerar via både externa och interna kanaler hur vårt påverkansarbete går framåt.

     

    Varför anser FSL att det är viktigt att minska dokumentationen och inte kräva att det gruppvisa stödet bokförs i Wilma?

    Ett viktigt motiv bakom stödreformen inom den grundläggande utbildningen har varit att minska på byråkratin och pappersarbetet för att frigöra tid och resurser för att i skolorna kunna fokusera på stödbehovet och eleverna.

    Att öka dokumentationsbördan istället för att minska den är att gå emot intentionen med stödreformen och riskera elevernas rätt till stöd.

    – Det här är också en principfråga för lärarkåren. Vi behöver lösgöra regelrätt tid och mänskliga resurser för interaktionen med eleverna och det kan vi göra om vi minskar på dokumentationskravet. Vi måste lita på att lärarna gör sitt jobb och att rätten till gruppspecifikt stöd tillgodoses, även om det inte finns antecknat på ett papper, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

  • Det nya stödsystemet kräver inte elevspecifik dokumentation efter varje lektion

    Det nya stödsystemet kräver inte elevspecifik dokumentation efter varje lektion

    Från den första augusti ser stödet för lärande inom den grundläggande utbildningen nytt ut. Fokus ligger på det så kallade gruppspecifika stödet som inte kräver något administrativt beslut utan ska vara en del av skolans grundverksamhet. 

    2228

    – En viktig målsättning med stödreformen är att minska lärarnas administrativa börda. Det finns ingen skyldighet att dokumentera det stöd som lärare ger elever i grupp, under en vanlig lektion, säger FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström.

    Att det i höstens uppdateringar av olika program för skoladministration finns fält för den typen av anteckningar, betyder inte att de måste användas.

    – Att utbildningsanordnare hakat upp sig på den här detaljen är alarmerande. Vi förutsätter att man sätter sig in i lagtexten och Utbildningsstyrelsen anvisningar och inte kräver onödig dokumentation av lärarna, säger Wikström.

     

    Vad ska dokumenteras?

    Det är viktigt att följa upp hur stödet i skolan genomförs men samtidigt undvika onödigt pappersarbete för att garantera att resurserna går till undervisning.

    – Vi utgår från att utbildningsanordnarna är lika måna om att stödet i skolan ska förbättras som vi är. Att undvika onödigt arbete för lärarna är en nyckelfaktor här, säger Wikström.

    Enligt Utbildningsstyrelsen ska anordnare av grundläggandeutbildning årligen anmäla antalet undervisningstimmar som används för gruppvisa stödformer inom den allmänna undervisningen. De timmar som ska anges är de som används för gruppspecifik allmän stödundervisning, gruppspecifik stödundervisning i undervisningsspråket och gruppspecifik undervisning som ges av en speciallärare.

    Den allmänna gruppvisa stödundervisningen och stödundervisning i undervisningsspråket kan ges i samband med undervisningen som till exempel kompanjonundervisning eller utanför lektionerna. Hur timmar denna stödundervisning ges framkommer av lärarens fastställda undervisningstimmar för läsåret och av de till läraren utbetalda stödtimmarna. Det här kräver ingen extra dokumentation.

    Den undervisning som ges av en speciallärare som en gruppspecifik stödform och som samtidigt ges som undervisning med en klass- eller ämneslärare, utgående från undervisningsgruppens behov, framgår också av speciallärarens schema och kräver därför inte heller någon extra dokumentation.

    – Utbildningsanordnarna behöver alltså ingen separat dokumentation för att kunna redovisa för hur många timmar som har allokerats för det gruppspecifika stödet, säger Wikström.

    Läs mer: Det nya stödet för lärande kan fungera om pengarna landar rätt

  • FSL:s perspektiv på förslaget om förlängd förberedande undervisning

     

    FSL:s utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av läagen om grundläggande utbildning och till lagar som har samband med den.

    Vad anser ni om påbyggnadsundervisningen för den förberedande undervisningen som ordnas inom den grundläggande utbildningen?

    Finlands svenska lärarförbund FSL stöder tanken på att man möjliggör påbyggnadsundervisningen som ordnas inom den grundläggande utbildningen.

    Lagförslaget som utgår från regeringsprogrammet och tar i beaktande det ökade antalet barn med ett främmande språk som modersmål och att detta ska beaktas i samband med utvecklandet av den grundläggande utbildningen.

    FSL stöder tanken om att det görs möjligt att förlänga den förberedande undervisningen med ett år då det bedöms vara nödvändigt för att säkerställa att eleven har tillräckliga språkliga färdigheter.

    Enligt förslaget kan utbildningsanordnaren ordna påbyggnadsundervisningen integrerat tillsammans med den övriga undervisningen, vilket är bra. Viktigt är att en tillräcklig finansiering reserveras för detta ändamål, vilket också nämns i regeringsprogrammet. För att påbyggnadsundervisningen ska ha den önskade effekten bör tillräckliga lärarresurser garanteras.

    I samband med att ändringar av lagstiftningen görs gällande den förberedande undervisningen kunde man ha utrett konsekvenserna och kostnaderna av att göra den förberedande undervisningen till en subjektiv rättighet för elever med invandrarbakgrund. Likaså kunde man utrett och beslutit om behörighetskraven för de lärare som ger förberedande undervisning.

    Vid beredningen av lagförändringen kunde man även ha beaktat de övningsskolor som fungerar i anknytning till universiteten. Dessa övningsskolor får inte tillräcklig finansiering för att ordna den förberedande undervisning. Det skulle vara viktigt att övningsskolornas finansiering också skulle beakta behovet av förberedande undervisning och påbyggnadsundervisning så att lärarstuderandena, de blivande lärarna får praktik av förberedande undervisning under sina lärarstudier.

     

    Anser ni att extra förberedande undervisning inom grundskolan är nödvändig?

    FSL anser att den föreslagna ändringen av lagen om grundläggande utbildning är välkommen. Detta då tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket är avgörande för elever med invandrarbakgrund med tanke på utbildning, integrationen och framtida möjligheter till sysselsättning och arbete. Idag är den runt nio månader långa förberedande undervisningen ofta för kort för att alla elever ska hinna tillägna sig grundläggande språkkunskaper i undervisningsspråket.

    Enligt förslaget till lag föreslås att endast de barn med invandrarbakgrund som är födda utomlands ska kunna delta i den förberedande undervisning. FSL anser att denna begränsning inte bör göras.

    En möjlighet till förberedande undervisning bör finnas för alla elever som behöver det om lärarna bedömer att ytterligare stöd i undervisningsspråket är nödvändigt.

    Är finansieringslösningen för påbyggnadsundervisningen för den förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen fungerande?

    FSL anser att den föreslagna påbyggnadsundervisningen bör ges en tillräcklig finansiering som garanterar att undervisningen kan tryggas och motsvarar elevernas verkliga behov. Finansieringen bör ge tillräckliga lärarresurser för att påbyggnadsundervisningen, som också kan ges integrerat i den normala undervisningen, tryggar tillräckliga språkkunskaper i undervisningsspråket för eleverna.

    Det är också viktigt att effekterna av finansieringen följs upp och att det säkerställs att tilläggsfinansieringen används som lärartimmar i påbyggnadsundervisningen för elever i den förberedande undervisningen.

     

    Har ni synpunkter på delen av förslaget som gäller höjningen av avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamheten?

    FSL är orolig över vilka konsekvenser höjda avgifter kan få för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Så som det också framgår av förarbetena till lagen kan en höjning av avgifterna påverka möjligheterna för barn från socioekonomiskt utsatta familjer att delta i verksamheten. Även om lagen gör det möjligt att sänka eller helt slopa avgiften i vissa fall, konstateras i förarbetena att avgiftshöjningar ändå kan påverka enskilda familjers beslut att låta barnen delta i verksamheten.

  • Utlåtande om bland annat läsårsavgifter och förändringar i finansieringen gällande gymnasieutbildningen

     

    FSL:s utlåtande kring regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om yrkesutbildning och till lagar som har samband med den (uppdragsutbildning och läsårsavgifter). 

    Ändringar i uppdragsutbildningen för gymnasieutbildning

    Uppdragsutbildning inom gymnasiesektorn är begränsad och gäller främst utbildning som leder till Inernational Baccalaureate- examen. Finlands svenska lärarförbund stöder förslaget att harmonisera bestämmelser för avgifter mellan gymnasie- och yrkesutbildning. FSL stöder förslaget om ändring av 9 § 1 mom. i gymnasielagen som innebär, att utbildningsanordnaren inte får ordna uppdragsutbildning, om beställaren har för avsikt att förmedla examensstuderande så att förmedlingen av studerade är vinstdrivande affärsverksamhet.

    FSL stöder de föreslagna ändringen i mom. 4 som innebär att formuleringarna i gymnasielagen motsvarar formuleringarna i lagen om grundläggande yrkesutbildning och beaktar levnadskostnaderna i studerandenas utreseland.

     

    Läsårsavgifter  inom gymnasieutbildning

    Införandet av en läsårsavgifter för gymnasiestuderande från länder utanför EU eller EES kan ses vara motiverat utgående från de grunder som förs fram i förarbetena till lagförslaget. FSL är dock oroat över de konsekvenser det kan ha för ordnandet av gymnasieutbildning i Svenskfinland och tillgången till gymnasieutbildning som en närservice. Finlands svenska lärarförbund anser att då man utvecklar gymnasieutbildningen ska man garantera ett täckande gymnasienätverk i Finland.

    Så som det framkommer av lagförslaget kommer införandet av en läsårsavgift sannolikt att drastiskt minska antalet utländska studenter och därmed hota gymnasiernas verksamhetsförutsättningar, särskilt i små gymnasier i glesbefolkade områden.

    Finlands svenska lärarförbund ser att den affärsmässiga rekryteringen av studerande till gymnasierna som vuxit fram under de senaste åren kan vara etiskt problematisk. Studerandena är ofta motiverade att studera, men har ofta stora krav på att lyckas i utbildningen på grund av de investeringar deras familjer gör för att möjliggöra studierna. Samtidigt har det visat sig att studerandenas språkkunskaper ibland är bristfälliga, vilket innebär att de ofta behöver omfattande stöd och vägledning för att klara sina studier. Då geografiskt långa avstånd skiljer studerandena från sina familjer kan bristen på nätverk påverka känslan av trygghet hos studerandena.

    Den nuvarande lagstiftningen har möjliggjort att vissa gymnasiers verksamhetsförutsättningar kunnat bevaras, men samtidigt har det lett till att kostnaderna för ordandet av utbildningen, på grund av statsamdelsfinansieringen, spridits även till de kommuner som inte erbjuder gymnasieutbildning för studeranden utanför EU eller EES. Samtidigt visar prognoser på att det totala antalet studerande inom den finska gymnasieutbildningen snart kommer att drastiskt minska från dagens nivåer.

    Då den demografiska utvecklingen även visar på att befolkningen i glesbygden minskar anser FSL att det finns orsak att noggrant följa med hur gymnasienätverket utvecklas och trygga tillgången på gymnasieutbildning i ett närgymnasium i hela landet.

    FSL stöder tanken om att läsårsavgiften grundar sig på det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen. Det är bra att man i förarbetet till lagen poängterar att utbildningsverksamheten inte kan vara vinstbringande affärsverksamhet. Av denna orsak är det motiverat att även kunna minska på läsårsavgiften om enhetspriset per studerande är lägre hos utbildningsanordnaren än det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen. Formuleringen ”minst det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen” ger utbildningsanordnarna möjlighet att uppbära en läsårsavgift som täcker kostnaderna för ordnandet av utbildningen för de studeranden som kommer utanför EU eller EES om kostnaderna för ordnandet av utbildningen är dyrare än det genomsnittliga priset per enhet.

    FSL anser det vara viktigt att det av lagförslaget klart skulle framgå i vilken omfattning läsårsavgiften täcker kostnaderna för läromedel och övriga studiematerial och redskap samt hur deltagandet i studentexamensproven bekostas.

    I förarbetena till lagen konstateras det att det i små kommuner där det förutom grundläggande utbildning också ordnas gymnasieutbildning ofta är ändamålsenligt att samma ämneslärare undervisar både i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet. På detta sätt garanterar man lärarna ett tillräckligt antal undervisningstimmar och möjliggör ett brett utbildningsutbud för eleverna och studerandena. Det konstateras att antalet lärare som undervisar både i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet skulle vara kring fyra procent. Enligt FSL:s uppfattning är andelen högre och FSL anser att det skulle vara viktigt att kunna se på konsekvenserna av den föreslagna lagförändringen utgående från det faktiska antalet lärare och lärartjänster som berörs. FSL vill återigen påpeka vikten av att ett lärarregister skulle införas för att kunna prognostisera behovet av lärare och kunna garantera tillgången på behöriga lärare i alla skolor i Finland.

     

    Om ändringar i finansieringslagen

    Den föreslagna ändringen av finansieringslagen för gymnasieutbildningens del är i linje med de föreslagna ändringarna av gymnasielagen. Merparten av de studeranden som kommer från länder utanför EU eller EES studerar i små gymnasier. Om antalet studeranden på grund av lagförändringen minskar i dessa gymnasier, ökar visserligen priset per enhet för gymnasieutbildningen, men samtidigt minskar det totala statsstödet som anordnaren får för sin verksamhet. De föreslagna lagändringarna kan ha betydande konsekvenser på antalet studeranden och då i förlängningen på finansieringen och utbildningsanordnarens verksamhetsförutsättningar.

  • Podd: “Våra yrkesbranscher är fortfarande väldigt könssegregerade”

    Podd2026 avsnitt 1a

    Podden ”Vi ses i Hörnan” är tillbaka! Anna Bertills, statsvetare och programproducent för kvarteret Hörnan på utbildningsmässan Educa, träffar intressanta personer och diskuterar teman som är på agendan under mässan i januari.

    Första avsnittet inför Hörnan 2026 bandades under Prideveckan i Helsingfors och vid mikrofonen sitter Virve Savoila från Ekvalita. De diskuterar hur man kan skapa en tryggare vardag och bättre möjligheter för unga att vara sig själva och studera det yrke man är intresserad av, oberoende av normer.

    Personalen är motorn för förändringen och därför satsar Ekvalita på praktiska råd och övningar som kan var till hjälp, till exempel norm-orientering i skolbyggnaden.

    – Att veta mera ökar trygghetskänslan, säger Savoila.

    Educamässan den 23–24 januari 2026 

    I kvarteret Hörnan på utbildningsmässan Educa i januari 2026 bjuder vi som vanligt på tankeväckande föreläsningar, intressanta samtal, workshoppar och mycket mer.

    Inträdet till mässan är gratis, du behöver endast registrera dig som besökare (kryssa för ”FSL” om du är vår medlem!).

    Fler poddar och information om utställarna och scenprogrammet publiceras under hösten. Hoppas vi ses i Hörnan!

    Du vet väl att som FSL-medlem erbjuder vi förmåner på hotellövernattningar i samband med mässan?! 

  • Det nya stödet för lärande kan fungera om pengarna landar rätt

    När man talar om stöd för lärande är det inte någon liten grupp elever det handlar om. Cirka 25 procent av de finländska eleverna får i dag någon form av extra stöd. Sedan den 1 augusti har den tidigare trestegsmodellen ersatts med en ny modell.

    Till sitt upplägg verkar den nya modellen vara vettigare: mindre administration för lärarna och fokus på elevens faktiska behov av stöd. För att förverkliga den nya modellen skjuter staten till nästan 100 miljoner euro per år.

    – Men det är inte öronmärkta pengar. Därför hänger allt på att kommunerna verkligen använder pengarna på stöd för lärande och inte prioriterar annat. Här är det viktigt att föräldrar och lärare är på alerten och ser till att de förtroendevalda följer upp till vad pengarna verkligen används, säger Micaela Romantschuk, verksamhetsledaren på Förbundet Hem och Skola.

    På Finlands svenska lärarförbund FSL understryker ombudsman Jens Mattfolk att utbildningsanordnarna nu måste sätta fokus på elevens lärande och hur stödet för lärande i praktiken ska utformas när undervisningen planeras. Till exempel införs nu begränsningar för hur stora undervisningsgrupperna kan vara.

    – En grupp får innehålla högst fem elever som har ett beslut om elevspecifikt stöd. Tyngdpunkten i reformen ligger ändå på det gruppspecifika stödet och det måste leda till fler smågrupper, fler timmar med två lärare i klassen och över lag mera resurser, säger Jens Mattfolk.

    Och på Valteri säger rektor Petra Willamo att den reviderade lagen flyttar fokus till ett mer förebyggande arbete i skolorna och lättillgängligt stöd för alla som behöver det.

    – Förhoppningsvis ges skolorna resurser att kunna förverkliga stödet på ett bra sätt, kunskap finns alldeles säkert, säger Willamo.

     

    För mer information är du välkommen att kontakta:

    Finlands svenska lärarförbund, ombudsman Jens Mattfolk jens.mattfolk@fsl.fi, 040 551 0023

    Porträtt finns här: https://www.fsl.fi/kontakt/fsl/pressbilder

    Förbundet Hem och Skola, verksamhetsledare Micaela Romantschuk micaela.romantschuk@hemochskola.fi, 050 336 2016

    Porträtt finns här: https://www.hemochskola.fi/om-oss/for-medier/