Sammanlagt 140 olika titlar beställdes från Förlaget. Medlemsförmånen var i kraft under maj och juni 2021.
Bokförmånen var ett sätt att visa FSL-medlemmarna uppskattning för den stora arbetsinsats och otroliga engagemang man visat under coronapandemin.
– I en tid då lärare och rektorer verkligen gett allt, känns det fint att kunna ge något tillbaka. Vi önskar alla trevliga läsupplevelser, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
Då terminen rullar igång hoppas jag att vi kan ta med oss all den digitala erfarenhet vi fått under pandemin. Jag hoppas innerligt att vi klarar av att förvalta ”digiskuttet”, ser över den utrustning som finns i skolorna samt frågar lärarna exakt vad varje lärare behöver för att leverera digitalt. Utan reella möjligheter, utan arbetsgivare som tar ansvar så riskerar digiskuttet ledsamt nog att sippra ut i sanden.
Jag är övertygad om att en “lärarrumsboost” kan vara den bästa fortbildning för det kommande läsåret.
Lärarrum har ekat tomma under en lång tid. Nu är det tid att åter fylla dem med lite kaffeprat, skratt och stöd från kolleger. Jag är övertygad om att en “lärarrumsboost” kan vara den bästa fortbildning för det kommande läsåret. Tillsammans, och enbart tillsammans blir skolan en fin plats för alla.
Snart, alldeles snart är vi redo för ett nytt läsår – bara lite hängmatta, choko och läsa bok först.
Programmet strömmas som bäst via vår Facebooksida, klicka dig vidare: https://www.facebook.com/finlandssvenskalararforbund/videos/559759701877598/
Tid: Tisdagen den 31 augusti klockan 10–12.15
Plats: Akavahuset i Helsingfors (programmet strömmas på FSL:s facebooksida och bandas)
Anmälan: Tyvärr kan vi enligt rådande rekommendationer inte längre erbjuda en möjlighet att delta på plats. Vi kontaktar dem som redan anmält sig. Vi hänvisar till vår strömning av programmet istället.
Program*:
– Välkomstord
Inger Damlin, förbundsordförande för FSL
– Förutsättningarna för att garantera kvalitativt goda lärresurser på svenska i Finland
Minna Kelhä, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen
– Finlandssvenska särdragsaspekter – tillgång, kvalité och behovsanalys för våra lärresurser
Gun Oker-Blom, författare av rapporten ”Den svenskspråkiga utbildningen i Finland: särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder”
– Att bana väg för de digitala lärresurserna – infrastruktur och kompetens två nyckelfaktorer
Linda Mannila, forskare
– Erfarenheter från fältet: Lärare som författar egna läromedel
Pernilla Granlund, religionslärare, Borgå
– Hurudant ansvar kan och bör ministeriet ta för läromedelssituationen?
Li Andersson, undervisningsminister
*Justeringar i programmet kan förekomma
– Paneldiskussion: Var klämmer skon?
Tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm modererar en diskussion mellan Nils Saramo, Läromedelschef vid Schildts & Söderströms, Pernilla Granlund, lärare och läromedelsförfattare, Niclas Grönholm, ledare inom fostran och utbildning i Helsingfors stad och Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning vid Svenska folkskolans vänner.
Runt klockan 12.15 ges journalister en möjlighet att intervjua talarna från förmiddagens program. Sänd gärna era intervjuförfrågningar på förhand. På grund av coronaläget är en del talare på plats och andra på distans.
Frågor och anmälan: senast 30.8 till mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
FSL har till eftermiddagen bjudit in centrala aktörer för en rundabordsdiskussion om framtidens utmaningar och möjligheter för lärrersurser på svenska i Finland. I diskussioner kommer bland annat bokförlagen, Utbildningsstyrelsen, Svenska kulturfonden, Folktinget, representanter för FSL, lärare, med flera delta.
Läs förbundsordförande Inger Damlins kolumn på temat:
“Lärresurser och läromedel är i teorin beaktat för oss som minoritet genom statlig finansiering. Understödets storlek räcker ändå inte till för att garantera likvärdiga förutsättningar för lärare, elever och studerande i jämförelse med dem som går i den finska skolan. Nya läroplaner kräver nya, differentierade och digitaliserade lärresurser av hög kvalitet. Att ge lärare en möjlighet att välja är också viktigt för att se till att den finlandssvenska skolan håller jämna steg med den finska och att alla elever behandlas jämlikt.”
Den blomstertid har sjungits i skolorna, eleverna och studerandena har fått sina välförtjänta sommarlov och lärarna sina sommaravbrott. Det är dags att pusta ut efter läsårets arbete. Enligt förordningen om grundläggande utbildning upphör läsårets skolarbete sista vardagen vecka 22. Inom yrkesutbildningen och gymnasierna har man följt samma arbetstid. Här slutar lärarnas arbetstid för läsåret om det inte är så att man planerat in någon av utvärderings- eller planeringsdagarna i direkt anslutning till läsårets slut.
Lärarna i undervisningsskyldighetsarbetstid har inte rätt till semester, de har sitt sommaravbrott och sina lov. Detta är ju logiskt i och för sig, det kan väl förväntas att lärarna är på jobb under samma tider som eleverna och studerandena.
Insjuknar en lärare under sommaravbrottet så har läraren inte möjlighet att skjuta upp sin ledighet.
Att lärarna saknar rätt till semester har fört med sig särskilda lösningar för lärarnas del. Insjuknar en lärare under sommaravbrottet så har läraren inte möjlighet att skjuta upp sin ledighet. Insjuknar lärare redan innan sommaravbrottet börjar är hen inte tvungen att anhålla om sjukledighet under sommaravbrottet. Som en kompensation har läraren rätt till både sin lön och till sjukdagpenning (som normalt skulle betalas till arbetsgivaren under den tid som läraren är sjukledig och arbetsgivaren betalar lön) under en så kallad kalkylerad semester som börjar den 16.6.
Den kalkylerade semestern och dess början har inget med lärarnas arbetstid under sommaren att göra utan används för till exempel sjukförmåner som denna. På samma sätt är det med en lärare som blir moderskapsledig under sommaravbrottet. Sommarledigheten kan inte sparas för att tas ut senare utan både lönen och moderskapspenningen betalas till läraren under den kalkylerade semestern. Går en lärare i pension under läsårets arbetstid har läraren inte någon semester att ta ut före pensionen, så som fallet kan vara inom andra branscher och andra arbetstidsformer.
På en punkt ställer systemet med sommaravbrott till det. Då det gäller vikarier och andra visstidsanställda. För dessa kan ”Den blomstertid” innebära arbetslöshet och a-kassa.
Lönerna för lärare i huvudsyssla är uppdelade på 12 månader. Lönen för avbrottet och loven förtjänas in under den tid som undervisningen pågår. Den semesterdagpenning som visstidsanställda förtjänar in (två dagars ordinarie lön per semesterkvalifikationsmånad) motsvarar inte lönen under sommaravbrottet. Problemet har för länge sedan identifierats och under årens lopp har man försökt hitta en lösning.
Det handlar om val och om en vilja att visa sig som en god arbetsgivare. I det första fallet får vi ställa våra förhoppningar till att man i kommande avtalslösningar hittar en rättvis lösning för alla lärare.
Orsaken till arbetslösheten kan vara att det handlar om ett vikariat och den ordinarie lärare återkommer till sin tjänst efter en föräldra- eller studieledighet eller att arbetsgivare valt att i sparsyfte inte anställda över hela läsåret utan endast för läsårets arbetstid. I det senare fallet är saken lättare att lösa. Arbetsgivaren kan välja att anställa för hela läsåret och inte endast läsårets arbetstid. Det handlar om val och om en vilja att visa sig som en god arbetsgivare. I det första fallet får vi ställa våra förhoppningar till att man i kommande avtalslösningar hittar en rättvis lösning för alla lärare.
Avtalet är inte perfekt, det måste utvecklas då verksamheten och omvärlden förändras. Avtalet bygger på kompromisser där avtalsparterna ger och får. Avtalet ger ändå en trygghet en förutsägbarhet. Intressant är ju att fundera, What if? Hur skulle avtalet se ut om vi skulle börja skriva det nu?
Jan-Mikael Wikström, förbundssekreterare
Kommunalvalet har vi nu paketerat, beslutsfattare för de kommande fyra åren är valda. Stort tack till varje förening för ert engagemang under valkampanjen. Nu fortsätter vi framåt och bygger vidare på dialogen med beslutsfattarna. Skolan intresserar beslutsfattare. Vi kan vår skola, enbart genom god dialog skapar vi världens bästa skola.
Men det bygget sparar vi till hösten. Nu är tid för statusuppdateringar med lata dagar och bok.
Utbildningsfrågor fick rejält med uppmärksamhet i kommunalvalet. Partierna och kandidaterna var väl medvetna om att utbildning blir kommunens viktigaste uppgift när social- och hälsovården överförs till välfärdsområdena. Det här perspektivet diskuterades också i både valdebatter och tidningsledare, skriver OAJ på sin webbplats.
Nu granskar vi “lärarresultatet” i kommunalvalet, det vill säga antalet invalda OAJ- och FSL-medlemmar enligt parti.
FSL:s lärarföreningar runtom i Svenskfinland kommer att kontakta alla invalda i kommunfullmäktige. Vi ser fram emot en god dialog!
Låt mig utveckla en smula:
Speciallärare Inger vill berätta att det krävs ett brett batteri av tester för att kartlägga språksvårigheter. För grundskolan finns ett begränsat material som normerats i Svenskfinland. Behovet är inte täckt, men det är en början på att standardisera läs- och skrivkartläggningar utgående från finlandssvenska förhållanden.
Speciallärare Inger vill påpeka att svenska och finska är två olika språk. Därför är det ingen lösning att direkt översätta kartläggningsmaterial från finska (annat är det med matten, som till exempel Lukimat).
Vi behöver högst antagligen testa hela årskullar i Svenskfinland för att få ett representativt urval som bas för ett kartläggningsmaterial, ett omfattande arbete som tar många år i anspråk.
Att utarbeta och standardisera test kräver tid och stor population. Svenskfinland är litet här, Sverige har ett helt annat utgångsläge. Vi behöver högst antagligen testa hela årskullar i Svenskfinland för att få ett representativt urval som bas för ett kartläggningsmaterial, ett omfattande arbete som tar många år i anspråk.
Testbatterierna som studentexamensnämnden kräver att ska användas för gymnasiestuderande är normerade, såväl de svenskspråkiga som de finskspråkiga (och mäter motsvarande färdigheter). Adlercreutz uttrycker oro över att testerna inte är likvärdiga för de olika språkgrupperna och att det framför allt blir problematiskt med tanke på möjliga behov av specialarrangemang i studentexamen.
Uppenbarligen är det så att de finska testen inte sållar lika hårt som de rikssvenska. Det finns inga genvägar, det här måste omedelbart granskas.
Speciallärare Inger har uppfattat att problemet i våra gymnasier inte enbart handlar om kartläggningar av inlärningssvårigheter. Vi lever på 2020-talet och har så pass stort specialpedagogiskt kunnande i landet att vi med fördel kunde utnyttja det även vid studentskrivningar. Kompensatoriska hjälpmedel är och bör vara en naturlig del av den kontinuerliga lärstigen. När är vårt utbildningssystem berett att ta sig an den aspekten?
Till akademin söker vi dig som motiveras av att jobba för andra och för läraryrkets bästa – du som vill göra en skillnad. Det går att påverka besluten som fattas och vi söker dig som vill lära dig hur. Vi behöver sådana som du, som vill bli påverkare genom och i FSL, som har drivet, engagemanget och kunskapslusten. Givetvis förbinder du dig inte till mera än att delta i akademin, resten är upp till dig själv och framtiden.
Läs också: “Flertalet av mina kurskamrater är ännu fackligt aktiva på olika nivåer”
Modulerna fokuserar på olika teman för att ge en facklig grund att stå på men också förmågan att påverka. Vi kommer att bjuda in olika gäster till alla moduler, till exempel en riksdagsledamot, kommunikationsexpert, jurist och givetvis FSL:s personal och beslutsfattare. Vi kommer att jobba med föreläsningar, workshops, debatter med mera. Givetvis kommer vi att ge oss själva mycket tid för att diskutera tillsammans, både på bredden och på djupet.
Kursdeltagaren har en kursdagbok för reflektioner inför, efter och mellan kursdelarna. Vi skapar ett eget akademinätverk där vi kan utbyta tankar med varandra i ett format som vi kommer överens om. Till kursen hör också en del uppgifter inför och mellan modulerna men ingendera ska lämnas in, de finns till för den egna utvecklingen och för att ge en bild av helheten och en röd tråd mellan modulerna. Som deltagare avgör du själv hur mycket tid du vill avsätta för uppgifterna och dagboken.
Kursen är gratis och betalas i sin helhet av FSL. Vi ersätter dina resor och ditt lönebortfall samt står för mat och logi. I samband med träffarna försöker vi också hitta på något roligt tillsammans.
Program
“Flertalet av mina kurskamrater är ännu fackligt aktiva på olika nivåer”
Egentligen hade tanken funnits där i bakhuvudet när jag började jobba, att jag skulle engagera mig fackligt och i FSL. Jag hade ju flyttat till en ny ort, skrivit in mig i FSL och hunnit gå på en fest och kanske varit med på en teaterresa men någon väg in i facket hade jag inte hunnit fundera på. En dag ringde telefonen, i andra ändan var det Christer Holmlund, dåvarande ombudsman på FSL, som frågade varför jag inte hade anmält mig till akademin? Hans övertalningskampanj fungerade och efter det kan man med blicken i backspegeln konstatera att det var akademin som var min egen fackliga startpunkt.
Vi träffade dåvarande riksdagsledamoten och numera bortgångna Maarit Feldt-Ranta, den diskussionen minns jag väl.
Under akademin diskuterade vi massor, om usken och lönen, varför är de som de är? Vi träffade dåvarande riksdagsledamoten och numera bortgångna Maarit Feldt-Ranta, den diskussionen minns jag väl. Jag inspirerades också av Dan Johansson och Christer Holmlund som ju verkade kunna allt. Men jag lärde också känna nya människor som precis som jag var intresserade av att lära sig mera och påverka läraryrkets förutsättningar genom att göra något själv. Flertalet av mina kurskamrater är ännu fackligt aktiva på olika nivåer.
Efter akademin blev jag styrelseledamot och senare ordförande för Raseborgs lärarförening. Idag är jag ombudsman och jobbar heltid på förbundet med små och stora frågor som jag brinner för.
Nu funderar jag på vem du är som kommer med, och hur din resa kan bli?
Nu startar vi upp FSL-akademin igen efter en paus på några år. Nu funderar jag på vem du är som kommer med, och hur din resa kan bli? Jag vet att FSL kommer att behöva just dig i framtiden. Men gör inte som jag, tveka inte utan kom modigt med, börja bygga dina egna nätverk, lär känna förbundet både utan och innan och låt dig inspireras av frågor om kollektivavtal, lön, arbetstid, beslutsfattande och påverkansarbete. Bli en FSL-akademiker!
Jens Mattfolk, ombudsman och koordinator för FSL-akademin
Anmäl dig i medlemsintran och kontakta jens.mattfolk@fsl.fi om du har frågor om kursen!
PM för läsåret 2021-2022
Några detaljer fick inte plats i det tryckta PM:et och kan hittas här nedan:
Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren. Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen i skolan och mellan skolan och hemmen. Det är också viktigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende med eleverna i klassen. Klassföreståndaren företräder eleverna i sin klass i undervisnings- och ordningsfrågor.
Klassföreståndaren bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö och särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevens personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare. Klassföreståndaren bör vara med och ordna gemensamma evenemang i klassen och delta i dem, vid behov föreslå för rektorn att möten och andra liknande sammankomster ska ordnas med de andra lärarna i klassen och övriga personer som handleder eleverna i skolan och delta i ordnandet av dessa, delta i elevvårdsverksamhet, hålla reda på elevernas frånvaro och orsakerna till den och vid behov vidta åtgärder osv.
Utöver de arbetsupgifter vi har listat i PM:et kan också följande räknas till undervisningsskyldigheten:
Ledning och övervakning av kostservice
En innehavare av lärartjänst i huslig ekonomi som ålagts ledningen och övervakningen av kostservicen betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för varje påbörjat antal av åtta grundskolor. Ersättningen kan dock motsvara högst sex årsveckoövertimmar.
Om ledningen och övervakningen av kostservicen ålagts flera lärare i huslig ekonomi, delas den veckotimkvot som avses ovan mellan dessa lärare i proportion till arbetsmängden.
Korsanvändning av vissa ersättningar
Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i skötsel av bibliotek, skötsel av samlingar, skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning och elevkårshandledning. För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer.
Klubbarbete
Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskolan/gymnasiet betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 dividerat med 24.
Ledning av fritidsverksamhet för elever på elevhem
För en timme fritidsledning för elever på elevhem betalas en lärartjänsteinnehavare en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare.
Mer information om undervisninsgsskyldighet och arbetstid hittar du i vår artikel “arbetstid”.
Läs gärna vår artikel om lön där vi har samlat mycket nyttig information om hur en lärarlön är uppbygd.
På KT:s webbsida (endast på finska) går det att ladda ner lönetabeller i excel-format.
Vår förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström och vår ombudsman Jens Mattfolk svarar gärna på era frågor om lagar och avtal. Ring eller mejla!
Under semesterperioden juli 2021 betjänar vi endast dig med ett brådskande ärende, kontakt oss enligt följande:
1-11.7
Jan Mikael Wikström, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi, 020 749 54 67
12-20.7
Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi, 020 749 54 70
20-31.7
Inger Damlin, inger.damlin@fsl.fi, 040 089 7300
I ärenden som inte är brådskande, återkommer vi gärna till dig i augusti. Skicka till exempel ett mejl så svarar vi så fort vi är tillbaka på kansliet!